Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chapman, Fredrik Henrik af - Charleville, Carl Johan Gustaf Vilhelm - Charlier, Carl Vilhelm Ludvig - Chemnitz, Bogislaus Philipp von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chapman, Fredrik Henrik af, grundläggare
af det nya svenska skeppsbyggeriet.
Född i Göteborg d. 9 sept.
1721. Föräldrar: från England
inflyttade majoren vid Göteborgs
eskader Thomas Chapman och
Susanna Colson.
Som femton års yngling begaf sig C. till
Stockholm för att lära sig skeppsbyggeri,
i hvilket han sedan fullkomnade sin
skicklighet genom utländska resor. Under en
af dessa – till England 1741 – väckte hans
trägna besök på varfvet misstankar om hans afsikter,
hvarför han blef häktad. Men strax
därpå lösgifven, erhöll han anbud att träda i
engelsk tjänst, hvilket han afböjde. C. arbetade
öfver två år som timmerman i London. 1744 återvände
han till Göteborg, där han och en annan
upprättade ett skeppsvarf. 1752–56 studerade
han åter utrikes, och 1757 utnämndes han till
underskeppsbyggmästare vid örlogsflottan. Fältmarskalken
grefve Augustin Ehrensvärd, hvilken
ville skaffa Sverige en lämplig skärgårdsflotta,
tillkallade C., som efter egna idéer fick bygga
ett par skepp för Finlands kustförsvar. C. kommenderades
som skeppsbyggmästare till den finska
eskadern och flyttade 1760 till Sveaborg. 1764
utnämnd till öfverskeppsbyggmästare, flyttade
han till Stockholm, där en del förslag, som han
framlade i en afhandling, väckte förtroende. 1768
byggde han den första kanonslupen och sedan
kanonjollar och däckade kanonslupar.
1764 invaldes C. i deputationen för ordnandet af örlogsskeppscerterna
och utsågs sedermera i början
af Gustaf III:s regering till ledamot i kommittén
för förslag till den nya örlogsflottan. C:s plan
antogs, och 1776 profseglade han det andra af
de fyra linjeskepp, som skulle byggas i Karlskrona.
Han blef öfverste vid amiralitetet och
ledamot af amiralitetskollegium samt erhöll 1781
öfverbefälet öfver skeppsbyggnadsdetaljen vid
varfvet i Karlskrona och 1782 också öfver tacklings- och
artilleridetaljerna. 1783 blef han
kontreamiral och varfsamiral och 1791 viceamiral,
från hvilken befattning han 1793 tog afsked.
Från 1781–90 färdigbyggdes elfva linjeskepp,
lika många fregatter och en mängd mindre fartyg.
C. fortfor att på gamla dagar uppgöra förslag
och ritningar samt skref åtskilliga afhandlingar
m. m. Led. af Vet.-akad.
Då Gustaf Adolf 1793, i sällskap med sin farbroder, hertigen-regenten,
gjorde ett besök i Karlskrona, beslöts
att uppsätta C:s bröstbild i varfvets modellsal,
hvilket också skedde 1800. Död d. 19 aug.
1808.
Sv. Akademien lät 1817 slå en minnespenning
öfver honom.
Ogift.
Charleville, Carl Johan Gustaf Vilhelm, biskop.
Född i Fifvelstads församling af
Linköpings län d. 1 okt. 1827.
Föräldrar: kaptenen Carl Gustaf
Charleville och Karin Gylling.
C. blef student i Uppsala
1846, hvarest han 1851 förvärfvade
sig den filosofiska graden.
Efter några års lärarevikariat
utnämndes han 1857 till adjunkt vid Linköpings
elementarläroverk, aflade teologie kandidatexamen
1859, prästvigdes s. å. och blef 1862
lektor i teologi och hebreiska vid Örebro allm.
läroverk. Härifrån kallades han dock redan
1863 till kyrkoherde i Törnevalla i Östergötland,
hvarifrån han 1879 förflyttades till liknanade
befattning i Vadstena. Efter att vid
biskopsvalet i Linköpings stift 1884 varit uppförd
å tredje förslagsrummet, kallades han 1885
till domprost i Linköping och utnämndes 1893
till samma stifts biskop. Teologie doktorshatten
förvärfvade han vid 1877 års jubelfest.
C. har som fullmäktig för sitt stifts prästerskap
bevistat kyrkomötena 1878, 1883 och 1888, och
de två följande som själfskrifven ledamot och
har såväl här som i sina skrifter visat sig tillhöra
den mera moderata riktningen inom statskyrkan.
Bland hans arbeten märkas: Om
schismerna i den gamla kyrkan 1860, Söken
stadens bästa; Trons frihet och kärlekens tvång;
Två betraktelser 1877, Herdabref 1893, m. fl.
Gift 1860 med Magdalena Charlotta (Malin)
Roman.
Charlier, Carl Vilhelm Ludvig, universitetslärare.
Född i Östersund d. 1
april 1862. Föräldrar: inspektoren
Emmerich Emanuel Charlier
och Aurora Christina Hollstein.
Efter studier vid Östersunds
läroverk blef C. student
i Uppsala 1881, hvarest han
1882 blef fil. kand. och 1887
fil. doktor. S. å. kallad till docent i astronomi
vid Uppsala universitet, utnämndes han därstädes
till observator 1890 och 1897 till professor
i samma ämne vid Lunds universitet.
Vissa C. i sammanhang med hans befordran och
installation drabbade trakasserier, som ansågos
ha sin rot i hans från Verdandirörelsen i Uppsala
kända frisinnade åsikter, föranledde en demonstrativ
välkomsthälsning från Lunds universitets
frisinnade kontingent.
C., som i nov.
1887–juni 1888 vistades vid Pulkowaobservatoriet
i Ryssland för att studera fotografens användning
inom astronomien, tillbragte ytterligare
såsom innehafvare af riksstatens resestipendium
tiden dec. 1895–jan. 1897 i Tyskland, företrädesvis
München, för att där utarbeta en metod
att beräkna fotografiska och astronomiska objektiv,
i hvilket syfte han äfven efterföljande somrar
vistats i samma stad. Han är sedan 1898 led.
af Vet-akad. och var v. ordf. i 1898 års persontariffkommitté,
inom hvilken han uppgjorde ett
eget förslag till frågans lösning, som också föreligger
i tryck. Bland hans öfriga arbeten märkas:
Stjärnvärlden 1888 (jämte E. Jäderin),
Über die Anvendung der Sternphotografie zu
Helligkeitsmessungen der Sterne (i Festskrift till
Pulkowaobservatoriets 50-årsjubileum 1889), Almanackan
och Tideräkningen, 1894, Kan religion
finnas utan gudomlig uppenbarelse? 1895.
en mängd uppsatser i vetenskapliga tidskrifter,
m. fl.
Gift 1897 med Siri Dorotea Leissner.
Chemnitz, Bogislaus Philipp von, historieskrifvare.
Född i Stettin d. 9 maj 1605. Föräldrar:
geheimerådet, doktor <i>Martinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
