- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:205

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Crusenstolpe, Magnus - 2. Crusenstolpe, Magnus Jakob - 3. Crusenstolpe, Johan Fredrik Sebastian - Cruus, Jesper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han tillbragte sina återstående lefnadsår i
näringsbekymmer och ett sträfsamt arbete för
dagligt bröd. Den orätt, han ansåg sig ha lidit,
närde hos honom mot konungen en förbittring,
som följde honom genom lifvet, och hvilken han bl. a.
tillfredsställde genom att vid riksdagarna vara
verksam för oppositionens intressen. Hans
efterlämnade papper andas et bittert hat mot hans
kunglige förföljare, i hvilken han dessutom, i
följd af sina politiska grundsatser, såg en af
fädernelandets farligaste fiender. Död d. 13
jan. 1805. — Gift 1 : i hemligt äktenskap med
Gustafa Charlotta Strömfelt och 2 : 1756 med
Sara Maria Hall.


illustration placeholder

2. Crusenstolpe, Magnus Jakob, skriftställare.
Född d. 11 mars 1795; den föregåndes sonson och son af vice
presidenten i Göta hofrätt Johan Magnus Crusenstolpe
och Kristina Charlotta Nymansson
Liksom far och farfar, i hvilken senares hus C. tillbragt sina
barnaår, valde han juridiken till lefnadsyrke och antogs, sedan han vid Lunds
universitet, efter tre års studier, aflagt examen för rättegångsverken, 1814 till
askultant i Göta hofrätt. Hans anställning i expeditionsutskottets kansli
under riksdagen 1817—18 och samtidiga
utnämning till kanslist i justitierevisionen
föranledde honom att 1820 öfvergå från Göta till
Svea hofrätt, i hvilken han sistnämnda år
undfick häradshöfdingefullmakt och befordrades till
adjungerad ledamot. — Tillförordnad lendssekreterare
i Skaraborgs län 1821—22, där han hade
en gynnare och vän i vice landshöfdingen C.
Ehrenborg, hvilken, då han 1823 valdes till
riksens ständers justitieombudsman, antogs C. till sekreterare
i justitieombudsmansexpeditionen.
Åter entledigad från denna befattning af
justitieombudsmannen Törnebladh vid Ehrenborgs i
sept. s. å. timade död, förordnades C. 1824 att förvalta
ett revisionssekreterareämbete och befordrades året därpå till assessor i Svea hofrätt,
från hvilket ämbete han tog avsked 1834. — Af naturen
i flera afseenden rikt utrustad, skulle C. i hvilken
ställning som helst blifvit bemärkt;
omständigheterna gjorde honom för en till till
en märkvärdig man om också på bekostnad af hans lifs
lycka. Såsom utgifvaren af den konservativa
tidningen Fäderneslandet 1830—33, hade C. i hög
grad vunnit konung Carl Johans ynnest. Några
förhoppningar, som slogo fel — några
missräkningar, dem hans hetsiga inbillning förstorade,
förvandlade honom i ett ögonblick från en lofsjungande
beundrare till den bittersta fiende och
gjorde honom för all tid till en skoningslös
häcklare af Carl Johan och hans regering. Från
1834 uppträdde han med en alldeles egen
memoarlitteratur under olika titlar, såsom:
Skildringar ur det inre af dagens historia
(De frånvarande och De närvarande), 1720—1772—1809;
Portefeuille, Historisk tafla af f. d. konung Gustaf
IV Adolphs första lefnadsår; Ställningar och
förhållanden behandlade i bref.
Några yttranden
i det andra af dessa bref ådrogo honom en
tryckfrihetsprocess, som slutade med att C. 1838
dömdes till tre års fängelse på Vaxholms fästning.
Hans fängelsestraff utöfvade emellertid
intet synbart hinder i hans skriftställareverksamhet.
Han utgaf därunder flera skrifter, bland
sannat flera nya häften af »Ställningar och förhållanden»,
hvilken skrift, slutligen förändrad till månadsskrift,
han fortsatte ända till sin död. I
närmaste samband med den nämnda memoarlitteraturen
stå C:s historiska skildringar och romaner:
Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverige:
Carl Johan och Svenskarna; Huset Tessin under enväldet och frihetstiden,

m. fl., i hvilka en blandning af sanning och dikt
lämnar läsaren i ovisshet om det varit författarens afsikt
att underhålla eller rent af mystificera. —
Som stilist intager C. i vår litteratur ett af de
förnämsta rummen. Hans stil är i hög grad
formfulländad, och episoder hafva flutit ur hans penna,
som med allt skäl kunna kallas klassiska.
Det oaktadt är han framställningssätt tämligen
stereotypiskt och blir understundom alltför sirligt
och retoriskt. Det lämpade sig för öfrigt bäst
för memoaren, mindre väl för den rent episka
arten, för hvilken han saknade tillräckligt klar
objektiv uppfattning. Många af hans öfver
bortgångna samtida tecknade Dödsrunor,
i synnerhet de, till hvilkas utförande han gick med
välvilja och kärlek, åro ock verkliga mästerstycken,
så i form som färgläggning. Död d. 18
jan. 1865. — Gift med Sofia Palmstruch.

3. Crusenstolpe, Johan Fredrik Sebastian,
ämbetsman, skriftställare. Född d. 25 aug. 1801;
den föregåendes broder. — Från krigsskolan på
Karlberg ingick C. 1818 som fänrik på Andra
lifgardet, vid hvilket regemente han utnämndes
till löjtnant 1824. Men redan följande året, sedan
han på egen begäran erhållit afsked ur
krigstjänsten, begaf han sig öfver till Grekland, där
han under general Fabvier kämpade mot turkarna,
hvartefter han ställde sin färd till Tripolis och
erhöll anställning som privatsekreterare hos
svenska generalkonsuln därstädes, Gråberg.
Sedan han äfven innehaft en dylik plats hos
generalkonsul Anckaloo i Brasilien, utnämndes han till
konsulatsereterare i Marocko 1842. 1847 blef
han t. f. konsul och 1858 generalkonsul i
Alger. 1860 chargé d’affaires och generalkonsul
i Lissabon, utnämndes han 1866 till
ministerresident därstädes. Död ogift d. 23 juli 1882
under ett besök i Stockholm, och med honom
utslocknade ätten på manssidan. Inom fäderneslandet
är C. egentligen bekant såsom öfversättare af Koran 1843.

Cruus, Jesper, härförare. Födelseåret obekant.
Son af ståthållaren på Tavastehus, lagmannen i
Österbotten, Matts Larsson och Anna (Leijon).
— Uppfostrad till krigare, blef han 1601 ryttmästare
för en fana finska ryttare och utnämndes
fyra år därefter till ståthållare på Revlas slott.
Sedermeraa blef han lagman i norra Finland 1606,
ofverste för finska krigsfolket 1608 samt öfverstebefallningshafvande
för allt krigsfolket i Livland,
Estland och Finland s. å. C. utsågs 1611 till
fältöfverste i ästergötland i kriget mot danskarna,
med särskild befallning att söka flytta kriget
inom danskarnas eget välde. Det är de råa


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free