- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:366

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fristedt, Robert Fredrik - Frosterus, Henrik - Frumerie, Mauritz - Fryksell och Fryxell - 1. Fryksell, Elof - 2. Fryxell, Fredrik - 3. Fryxell, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

farmakologiska och medico-botaniska studier.

1862 befordrades han till adjunkt i medicinsk
naturalhistoria och kemi i Uppsala och 1877 till
e. o. professor i farmakologi och medicinsk naturalhistoria
vid samma universitet. Inom området
af sin vetenskap lämnade F. en mängd uppsatser
i Uppsala läkareförenings förhandlingar,
Uppsala universitets årsskrift, tidskriften Eskulap,
i Öfvers. af Vet.-akad. förhandlingar o. s. v. samt
utgifvit: Pharmakognostisk karta öfver jorden
1870, Lärobok i organisk pharmakologi(1 h. 1872),
det förträffliga exsiccatverket Sveriges pharmaceutiska
växter med pharmacologiska upplysningar

1863–72.

Död i Uppsala d. 16 febr. 1893.

Gift 1864 med Hulda Maria Schönmeyer.


Frosterus, Henrik, författare i krigslagfarenhet.
Född i Vadstena d. 4 aug. 1727. Föräldrar: d. v.
kollegan, sedermera kyrkoherden i Hof och
Appuna Andreas Frosterus och Brita Reuterhusen.

Under sin uppsalatid erhöll F. plats
som privatlärare för en ung frih. Leijonhufvud,
som ämnade blifva militär och således borde äga
någon insikt i militärlagstiftningen. I brist af
lämplig lärobok företog sig F. att studera och utarbeta
en afhandling i detta ämne. Hans enskilda
öfningar förde honom efterhand till ett djupare
studium af svenska krigslagstiftningens uppkomst
och utveckling, hvaraf sedan hans berömda Inledning
till Svenska Krigslagfarenheten
1765–70
blef en lika förtjänstfull som beståndande frukt.
Arbetet underlades ständernas godkännande och
emottogs af dem med mycket välbehag.

F., som 1763 blifvit juris doktor i Uppsala, befordrades
1771 till logices et metaphysices professor
därstädes. Genom tjänstebyte med professor
Christiernin, förordnades han i slutet af sistnämnda
år till jurisprud. oecon. et commerc.
professor, men dog icke långt därefter d. 9 maj
1773.

Ogift.


Frumerie, Mauritz, medaljgravör. Född d. 18
maj 1775. Föräldrar: inspektoren vid amiralitetskrigsmanskassan
Clas Elias Frumerie och Margareta
Sofia Stjerngranath
.

Sitt lif, hvilket
förflöt utan några anmärkningsvärda växlingar,
ägnade F. med flit och framgång åt medaljgraveringskonsten;
erhöll titel af k. medaljör och invaldes
slutligen 1839 till ledamot af Konstakademien.

Af hans arbeten, hvilka utmärka sig
för en viss mjukhet, må såsom de förnämsta anföras:
Kröningsmedaljen öfver Carl XIII och Hedvig
Eleonora Charlotta
1809; medaljen öfver jubelfesten
till åminnelse af Luthers reformation

1818, Frimurareordens medalj vid Carl XIII:s
död
1818; medaljen öfver Södertelje kanals
öppnande
1808; öfver arfprinsarna Carl, Gustaf
och Oscar
1829; öfver K. Akademiens för de
fria konsterna första jubelår
1835.

Död i Stockholm 1853.


Fryksell och Fryxell: en gammal värmlandssläkt,
som härstammar från Frykeruds församling
i Mellansysslet, där stamfadern Birger var bonde
och lefde omkring 1540.


1. Fryksell, Elof, präst, riksdagsman. Född
i Frykeruds socken d. 10 mars 1684 och son af
kyrkovärden därstädes Olof Knutsson och Ingrid
Nilsdotter
.

Efter i Uppsala vunnen lärdomsgrad
inom filosofiska fakulteten, ägnade sig F. åt
studiet af teologien och vigdes till präst 1712.

Ett år därefter anställd som vice pastor vid domkyrkan
i Karlstad, väckte han allmän uppmärksamhet
för sina utmärkta predikogåfvor, hvarför,
när Ulrika Eleonora besökte sin blesserade gemål,
arfprinsen Fredrik, som blifvit förd till Åmål,
F. ditkallades, för att predika för hofvet. I synnerhet
prinsessan blef mycket intagen af hans
predikningar och begärde flera af dem i afskrift.

1717 befordrades F. till lektor i matematik
och två år senare till eloqu. et poes. lektor i
Karlstad, samt utnämndes 1721 till kyrkoherde
i Väsehärad i Värmland.

Den nåd, i hvilken
han stod hos drottningen, ökades ännu mera,
när han som deputerad vid 1738 års riksdag
med afseende på konungens förhållande till fröken
Hedvig Taube föreslog, »att prästeståndet
skulle begära upplysningar om ett högtförnämt
fruntimmer vid hofvet, som årligen får barn,
utan att man vet, hvem dess man är», hvilket
förslag vann ståndets bifall. Ulrika Eleonora
uttryckte sin tillfredsställelse genom att förära
motionären en guldmedalj, under sken likväl att
det var en tacksamhetsgärd för hans predikningar
i Åmål. När han återkom till riksdagen 1740,
där han uppträdde som en ifrig Hatt, fick han
emottaga en ny medalj som vedermäle af drottningens
välvilja. Under sista tiden af sin lefnad
var F. blind. Han dog d. 4 febr. 1751.

Han ansågs som en af sin tids utmärktare predikanter.
Vid hans frånfälle fanns en fullständig
postilla färdig i handskrift, hvilken likväl aldrig
blef utgifven.

Gift 1711 med Helena Wigelia.


2. Fryxell, Fredrik, historisk samlare. Född
i Väsehärads prästgård i Värmland d. 8 mars
1724; den föregåendes son, men skref sig liksom
bröderna och deras afkomlingar Fryxell.

F. ingick 1750 som e. o. kammarskrifvare och revisor
i Krigskollegii husesynskontor, blef kopist
s. å. och kammarskrifvare 1752. Sex år därefter
utnämndes han till kamrerare vid prästeståndets
änke- och pupillkassa, hvilken plats han senare
utbytte mot kamrerarebefattningen vid Trollhätte
slussbyggnad. Död ogift d. 30 sept. 1805.

Flitig historieforskare, gjorde F. på lediga tider
storartade samlingar, i synnerhet af hvad som
rörde Värmlands då varande eller forna förhållanden.
Hans handskrifter, dels på Karlstads
gymnasii bibliotek, dels på K. biblioteket i Stockholm,
äro ordnade efter särskilda rubriker: Vermelandia
nobilitata
, berättelse om adliga släkter
i Karlstads stift; Vermelandia litterata, eller studerande
vid universiteten med deras korta biografier;
Vermelandia ecclesiastica, eller Karlstads
stifts kyrko- och prästekrönika af A. O. Rhyzelius
med tillägg; Vermelands Slägtebok; Vermia litterata
Johannis Lindri junioris, Dalio- Vermelandi
,
tillökt och fullföljd af F.; Bibliotheca
Vermelandica
, samlingar af arbeten, från trycket
utgifna af värmlänningar.

Hans egna tryckta
arbeten äro däremot få och bestå mest i uppsatser
och berättelser i »Svenska Mercurius», »Svenska
Magazinet», o. s. v.

3. Fryxell, Axel, författare i ekonomi. Född
d. 15 juni 1765, den föregåendes brorson och son

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free