- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:390

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Gezelius, Johan - 3. Gezelius, Johan - 4. Gezelius, Georg - Gibson, William - Giertta, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyska universitet, då han utnämndes
till e. o. teologie professor i
Åbo 1675. Prästvigd och promoverad
teol. doktor följande
året, befordrades han till andre
teol. professor 1679 och blef superintendent
i Ingermanland 1684.

Från 1689 blef han faderns
medhjälpare i ämbetet och utnämndes, efter dennes
frånfälle 1690, till biskop öfver Åbo stift.

Såsom stiftsstyresman sökte G. befrämja lutersk
bekännelse och upprätthålla ordning och skick
inom församlingarna. I sina yngre år, under
sin vistelse i Tyskland, hade han varit nära förbunden
med Spener och hyllat dennes pietistiska
åsikter. Men såsom biskop satte han sig tämligen
själfmyndigt mot hvarje afvikelse från statskyrkan
och ville förekomma själfva frestelsen
härtill genom att söka göra samma kyrka så ren
och fullkomlig som möjligt. I kyrkans häfder
är för öfrigt hans namn på det närmaste införlifvadt
med hans frejdade faders. Sin mesta tid
ägnade han åt det af dem gemensamt påbörjade
bibelverket, af hvilket Nya Testamentet utkom
1711–13. Gamla testamentet utkom ej förrän
efter Gezelii död, 1724–28. Dess slutliga redaktion
besörjdes af hans måg biskop D. Lund
i Viborg.

Vid ryssarnas inbrott i Finland
1713 begaf sig G. öfver till Sverige, där han
dog på sin egendom Viggebyholm i Uppland d.
10 april 1718.

Gift 1680 med Hedvig Lietzen.


3. Gezelius, Johan, biskop. Född i Narva
d. 6 maj 1686; den föregåendes
son.

Återkommen från de utländska
resor, med hvilka han afslutade
sin vetenskapliga uppfostran,
utnämndes G. 1710 till e. o.
teol. professor i Åbo och lät
prästviga sig 1711.

Vid ryssarnas inbrott i landet, måste G.
som flykting bege sig öfver till Sverige, där
han uppehöll sig 1713–20. Vid sin återkomst
till Finland befordrades han till andre teol.
professor i Åbo och utnämndes 1721 till den
förste biskopen i Borgå, dit stiftet blifvit flyttadt
efter Viborgs afträdande till ryssarna i freden i
Nystad s. å.

Med lika mycket nit som oegennytta
ägnade sig G. åt sitt nya kall och sökte efter
yttersta förmåga hela de skador, kristendomskunskapen
och sederna lidit genom det långvariga
kriget.

Död d. 18 juni 1733.

Gift 1720
med Helena Arnell.


4. Gezelius, Georg, präst, skriftställare. Sonsons
son till G. I:s broder. Född
i Jönköping d. 5 okt. 1735. Föräldrar:
räntmästaren Martin Gezelius
och Sara Katariha Broström.

Inskrefs 1752 till student
i Uppsala, men begaf sig
efter fem år till Åbo, där han
promoverades till filosofie doktor
1757. Prästvigd i Uppsala 1759, utnämndes han
sex år därefter till kyrkoherde i Östra Ryd i
Roslagen, men utbytte denna syssla före tillträdet
mot kyrkoherdebeställningen i Lillkyrka och
Ödeby i Närike 1766. Erhöll 1779 hofpredikants
titel och blef följande året prost öfver Glanshammars
kontrakt.

G. är bekant som utgifvare
af Försök till ett biographiskt Lexicon öfver
namnkunnige och lärde svenske män
1778–87,
i hvars utarbetande han biträddes af biskop
O. Celsius, J. H. Lidén, A. Schönberg, E. M.
Fant, S. L. Gahm Persson, m. fl.

Död i Lillkyrka prästgård d. 24 maj 1789.

Gift 1767 med Sara Regina Petré.


Gibson, William, donator. Född i Arbruth i
Skottland d. 11 mars 1783; son
af fabrikanten i nämnda stad
William Gibson och Isabella Neish.

Bland de skotska familjer,
som i slutet af 1700- och
början af 1800-talet nedsatte sig
i Sverige och där med förvärfvad
rikedom hugfästat sina namn,
som patrioter, mecenater eller filantroper, intager
namnet Gibson ett framstående rum. Vid
unga år bosatt i Göteborg, öppnade G. 1808
därstädes egen affärsrörelse, med den framgång
att han efter några år var i besittning af en
icke obetydlig förmögenhet. Under den stora
penningkris, som föranleddes af Napoleon I:s
fall, förlorade G. hvad han dittills förvärfvat.
Han ingick då kompaniskap med en af sina
vänner, grosshandlaren Paul Melin. Men när
han kort därefter genom sitt gifte 1815 med
Anna Katarina Wijk, syster till Olof Wijk d. ä.
(se nedan), erhållit en större förmögenhet, började
han 1818 handelsrörelse för egen räkning, hvilken
han omkring 1826 förvandlade till en storartad
fabriksverksamhet. Denna erhöll en betydlig utvidgning,
sedan han till kompanjon upptagit en landsman,
Alexander Keiller, som likväl sedermera anlade
i Göteborg ett stort mekaniskt etablissemang
för egen räkning. G. upptog då i firman sin äldsta
son William Gibson, hvilket kompaniskap fortfor
till faderns död, d. 3. aug. 1857.

Vid det utanför Göteborg belägna vackra Jonsered, där G.
hade sina flesta fabriker, reser sig en kyrka i
götisk stil, ett af de minnen G:s frikostighet
lämnat efter sig. Ett annat är en därvid belägen
skola för etthundrafemtio barn, hvars underhåll
bekostas genom af honom anslagna fonder. Flera
andra dispositioner af samme man skulle kunna
nämnas.


Giertta, Johan, krigare. Född i Narva d. 24
juni 1666. Föräldrar: kommendanten
Johan Ericsson Hierta,
sedan stamfader för adliga och
friherrliga ätterna Giertta, och
Elisabet Hard.

G. ingick tidigt i krigstjänst och var korpral
vid lifdrabanterna, när
Carl XII, omringad af fiender,
började sina bragdrika härnadståg år 1700. I
den häftiga drabbningen vid Krasnakut, då G.
var löjtnant vid drabanterna, och som sådan
innehade öfversterang, blef han vid konungens
sida sårad af tvenne kulor i högra benet. Ännu
lidande af sina blessyrer, deltog han i slaget vid
Pultava och befann sig hos konungen i den
hetaste elden. Då den hästbår, på hvilken Carl
fördes, blifvit krossad af en kanonkula och hästen,
på hvilken han sedan hjälptes upp, strax därpå
nedskjuten, lämnade G. konungen sin häst,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:00:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free