- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:391

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giertta, Johan - 1. Gillberg, Jakob - 2. Gillberg, Jakob Axel - Gille, Jakob Edvard - Gilljam, Gustaf Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beredd att i nästa ögonblick med lifvet betala sin
uppoffring. Men i detsamma kom en af konungens
stalldrängar ridande, med en handhäst, den
s. k. »Brandklipparen», på hvilken G. satte sig
upp och blef räddad. Hans uppoffrande handling
belönades följande året med adelsbref i
hvilket densamma berömmande omnämnes. G.
åtföljde därefter konungen till Bender, där han
vid kalabaliken blef fången och, jämte frih.
Konrad Sparre, af turkarna fastläst vid en brunn
och tvungen vattna byns boskap. Under fångenskapen,
som varade i nio dygn, bespisades de
bägge svenskarne med en blandning af varmt
vatten och hafremjöl och nedsänktes om nätterna
i en jordhåla. Utlöst från sina plågoandar,
befordrades G. 1713 till generalmajor och erhöll
fyra år senare befälet öfver det befästade
lägret vid Strömstad, som han med karolinskt
hjältemod försvarade mot Tordenskjolds anfall.

Efter Karls död upphöjd till friherre och befordrad
till generallöjtnant 1719, utnämndes han
1732 till president i Krigskollegium och dog d. 12
maj 1740.

Gift 1719 med Elisabet Adlersköld.


1. Gillberg, Jakob, kopparstickare. Född i
Värmland 1724.

Sedan G.
1746–48 vistats som student i
Uppsala, kom han till Stockholm,
där han såsom löjtnant vid fortifikationen
hade tillfälle att lägga
sin håg i dagen för tecknarens
yrke. Efter därstädes af Rehn
meddelad undervisning begaf sig
G. 1755 med offentligt understöd till Paris,
där han studerade gravyr, som han redan förut
utöfvat, under Laurent Cars. Vid sin återkomst
bragte han snart landskapsetsningen på
modet, så att en hel mängd amatörer begynte
under hans ledning ägna sig däråt. Vid upplifvandet
af konstakademien 1768 erhöll G.
genast en bland lärareplatserna och fortfor att
på den verka till sin död i Stockholm d. 15 okt.
1793.

Bland hans många arbeten märkas den
ofullbordade, af honom och Heland stuckna
Gustaf III:s medaljhistoria, kronprinsens abcbok,
bilderna af Nordencrantz, P. Suther, C. F. Scheffer,
m. fl. Han hade en häftig motståndare i sin
yrkesbroder Per Floding, som underkastat flera
af hans arbeten en genomgående kritik. G. är
mest framstående i porträtt, där han utvecklar
mycken elegans, om ock hans manér stundom
förfaller till faddhet.

Gift med Agneta Dorotea
Hellberg
.


2. Gillberg, Jakob Axel, miniatyrmålare.
Född i Västmanland 1769; den
föregåendes son.

Han genomgick
några år akademiens skolor
och åtnjöt undervisning i miniatyrmålningen
af Höyer, en dansk,
som besökte Stockholm.

Under
en sjuårig vistelse utomlands, i
Holland, Flandern, Frankrike
och England, sökte han utbilda sig i flera slag
af miniatyrmålning; bland annat utförde han
arbeten i ovanligt stor skala.

Återkommen
hem, utnämndes han 1798 till professor vid
Konstakademien, hvilken befattning han sedan
innehade till sin död i Stockholm 1845.

Vid fortifikationen, där G. tidigt inskrifvits som kadett,
blef han till sist major.

G. var sällsynt flitig
och utförde förnämligast sina bilder å fint pergament.
Han träffade väl likheten, men hans
konstnärskap led af en viss stelhet. 1840 valdes
G. till Konstakademiens direktör.


Gille, Jakob Edvard, tonsättare. Född i
Stockholm d. 10 aug. 1814. Föräldrar:
juveleraren Jakob Gille
och Sofia Ulrika Arrhenius.

Ingick efter slutade studier i åtskilliga
Stockholms stads ämbetsverk,
blef notarie vid auktionsverket
och pensionerades 1876.
Från sin tidigaste ungdom en
hängifven dyrkare af tonkonsten och utrustad
med grundlig musikalisk bildning, har G. riktat
vår musiklitteratur med en mängd arbeten, såsom
operorna: Abraham; Lamech med svärdet;
Allt för kungen; Midsommarfesten
, pastoralsymfoni,
uppförd i Stockholm 1850; Minne af
Gustaf II Adolf vid Lützen
, musikalisk tonmålning
för orgel, orkester, hornmusik och dubbla
körer; Höstjakten, musikalisk naturmålning för
soloröster, kör och orkester; Mässa, gifven 1851
i Stockholm på en af tonsättaren anordnad
minnesfest till Mozarts ära; åtskilliga mässor,
gifna i katolska kapellet i Stockholm, hvaribland
en dedicerad till änkedrottning Josefina och utgifven
af Musikaliska Konstföreningen; flera
violinkvartetter; duett för piano och violin; åtskilliga
trior, däraf en för tre flöjter, en för
piano, flöjt och violoncell; flera uvertyrer, gifna
som entreakter på Dramatiska teatern; ett par
symfonier; Liten violskola, efter Rode, Kreutzer,
m. fl.; Liten violoncellskola, efter Dotzauer,
Merk o. s. v.

Ledamot af Musikaliska akademien
1865. G. var äfven organist i katolska
kyrkan i Stockholm. Död d. 8 nov. 1880.

Gift 1838 med Maria Sofia Dahlin.


Gilljam, Gustaf Fredrik, skolman, politiker,
statsråd. Född i Erentuna socken
af Uppsala län d. 22 juli 1832.
Föräldrar: kyrkoherden Carl
Jakob Gilljam
och Kristina Lovisa
Åsbrink
.

Student i Uppsala
1849, förvärfvade sig G. den
filosofiska doktorsgraden 1857, utnämndes
1859 till docent i grekiska
litteraturen vid därvarande universitet och
1863 lektor vid Gefle läroverk. Denna post
kom han dock aldrig att tillträda, enär han s. å.
förordnades till rektor i Hudiksvall. 1871 blef
han t. f. rektor vid Stockholms gymnasium, hvilken
plats han tillträdde 1872. Efter detta
läroverks indragning 1880 var han rektor vid
Norra latinläroverket i samma stad 1880–83,
vid hvilket han 1881 utnämnts till lektor.

Redan tidigt hade G. börjat tagas i anspråk
för mera maktpåliggande värf och bl. a. kallats
till ledamot i flera skolkommittéer. 1879–81
var han en af hufvudstadens representanter i
Andra kammaren och i april 1887 valdes han
som tullskyddsvän af Gefleborgs läns landsting
till ledamot af Första kammaren, hvars majoritet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free