- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:392

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gilljam, Gustaf Fredrik - Girs, Aegidius - Gissler, Nils - Gistrén, Jonas Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

invalde honom i konstitutionsutskottet vid riksdagarna
1888–91, där han förfäktade konservativa
åsikter. D. 6 nov. 1891 utnämndes G., som varit
ordf. i den 1890 tillsatta kommittéen för afgifvande
af förslag rörande ålderdomsunderstöd åt
lärare och lärarinnor vid småskolor, till G. Wennerbergs
efterträdare som statsråd och chef för
ecklesiastikdepartementet, hvilken post han beklädde
till d. 21 juni 1898. Ehuru G:s yttranden
från statsrådsbänken utmärkte sig för stor logisk
klarhet, datera sig från denna tid få eller inga
reformer å undervisningsväsendets område. G.
var nämligen själf alltför hängifven de klassiska
språkens studium för att af egen drift härutinnan
taga några mera ingripande initiativ och därtill
ingalunda den, som på något sätt ville kompromissa
med sin öfvertygelse. Kort efter sin afgång
från taburetten valdes han till kanslär vid
rikets universitet.

Gefleborgs landsting förnyade
1896 icke G:s då utlöpande mandat i
Första kammaren, som det påstås beroende på
önskan att pricka den Boströmska ministärens
moderata unionspolitik. Men 1902 invaldes G.
i samma korporation af Uppsala län.

Hedersled. af Vitt.-, Hist.- o. Antiqv.-akad., Vet.-societeten
i Uppsala, Vet.- o. Vitt.-samhället i Göteborg
och af Fysiogr. sällskapet i Lund. Led. af
Vet.-akad. 1901.

Gift 1865 med Helena Aurora Forssberg.


Girs Aegidius, krönikeskrifvare. Antages vara
född i Södermanland på 1580-talet och ha studerat
i Rostock och Wittenberg, innan han 1620
anställdes som pagehofmästare hos Gustaf II Adolf.

Den store konungen, hvilken ägde den hos
verkliga snillen lyckliga gåfvan att upptäcka och
använda förtjänsten, hvarhelst den finnes, lät 1627
bereda honom plats i rikskansliet och riksarkivet,
i hvilket sistnämnda ämbetsverk han följande året
finnes uppförd som undersekreterare. År 1635
befordrades G. till assessor i Svea hofrätt och
dog i slutet af år 1639.

Under den tid G.
var anställd i riksarkivet, samlade han med otrolig
flit ur där förvarade urkunder materialierna
till sin historia öfver de första Vasakonungarna.
Detta arbete, som utkom långt efter författarens
död, under titeln: Konung Gustaffs I och Konung
Erichs XIV chrönikor
1670 och Konung Johan
III:s chrönika
1745, har af äldre författare,
Schefferus och Stiernman, blifvit högligen prisadt.
Det har sina förtjänster liksom sina fel. Stilen
är för sin tid ovanligt jämn, men framställningen
saknar den grundlighet och objektivitet, som
måste vara hufvudegenskaper hos en häfdatecknare,
hvarjämte man med rätta tadlat författarens
partiskhet för Johan III och hans regering. G.
har äfven gjort sig bemärkt som latinsk skald
och som auktor till De vera nobilitate, Libellus
etc. Thet är: Om San Edelheet, een lijten
Tractat etc.
med anledning af riddarhusets inrättande.


Gissler, Nils, läkare. Född i Torps socken
af Medelpad d. 22 febr. 1715, tog G. sitt namn
af Gissö by, hvarest fadern Olof Larsson var
bonde.

Hans läraktighet och lätta fattningsgåfva
märktes tidigt af kyrkoherden i församlingen,
Klemens Thelaus, som meddelade gossen de första
elementerna och öfvertalade hans far att låta honom
studera. Han genomgick skola och gymnasium
samt blef 1733 student i Uppsala, där han ej länge
förmådde uppehålla sig. Med stor möda lyckades
G. erhålla medel till sin andra uppsalaresa, hvilken
företogs 1737. På ditfärden, som gjordes sjöledes
från Sundsvall, hade han missödet att genom
fartygets förlisning förlora sina ringa tillhörigheter
och kom med lifsnöd till Uppsala, där han till
en början måste lefva på kamraters och vänners
ädelmod. Med afsikt att framdeles ingå i kyrkans
tjänst studerade han företrädesvis teologi,
hvarjämte han bevistade arkiater Rosensteins
föreläsningar, för att inhämta så mycken insikt
i läkarekonsten, att han som präst på landet
skulle kunna lämna råd vid de allmännaste sjukdomarna.
Under tiden uppstod hos honom allt
lifligare en önskan att uteslutande få ägna sig
åt läkareyrket, hvilken också uppfylldes då han
vid samma tid fick emottaga hofapotekaren
Ziervogels söner till handledning. Under den
elakartade feber, som härjade i Uppsala 1741,
antogs G. af Rosenstein till biträde vid sjukvården
och tillvann sig genom den noggrannhet
och skicklighet, hvarmed han skötte de sjuke,
sin förmans odelade bifall. I sin berättelse till
Vet.-akad., däri Rosenstein närmare beskref sjukdomens
art och väsende, meddelar han, att G.
hade så skarpa yttre sinnen, att han endast af
lukten i sjukrummet med visshet kunde förutsäga,
om patienten skulle dö eller icke.

1744 promoverades
G. till medicine doktor, sedan han
året förut blifvit anställd såsom physices lektor
vid gymnasium i Hernösand. 1762 förordnades
han att äfven vara provinsialläkare i länet. Bosatt
inom sitt nya verksamhetsområde, blef hans första
omsorg att på denna nordliga punkt i Sverige
inrätta en botanisk trädgård, i hvilken han hvarje
sommar höll föreläsningar i naturvetenskapen,
Åt sitt läkarekall hängaf han sig med outtröttlig
flit, under det han på sina vidsträckta resor
ägnade den noggrannaste uppmärksamhet åt landets
fysiska, ekonomiska och kommunala förhållanden.

Kallad 1748 till ledamot af Vet.-akad,
har han hufvudsakligen i dess handlingar
nedlagt frukten af sin lärda erfarenhet och sina
forskningar.

Död i Hernösand d. 19 nov. 1771.

Gift 1745 med Maria Elisabet Wikar.


Gistrén, Jonas Henrik, läkare. Född i Karlshamn
d. 7 juni 1767. Föräldrar:
stadsläkaren Lars Gistrén och
Katarina Klintorph.

G. blef student i Lund 1784, medicine
licentiat därstädes 1793 och promoverad
medicine doktor 1794.

Redan året förut hade han blifvit
förordnad till adjunkt i obstetrik
vid Allmänna barnbördshuset i Stockholm och
erhöll 1798 fullmakt som professor. För att odeladt
ägna sig åt sin vidsträckta enskilda praktik
sökte och erhöll han 1805 afsked från adjunktsbefattningen
samt hedrades 1816 med kallelse
som Sundhetskollegii hedersledamot.

En bland stiftarna af Svenska Läkaresällskapet, där han
1817 blef hedersledamot, ledamot af Vet.-akad.
och Medicinska societeten i Köpenhamn.

Död

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 10 22:56:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free