- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:393

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gistrén, Jonas Henrik - 1. Gjörwell, Carl Christoffer - 2. Gjörwell, Carl Christoffer - Glas, Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Stockholm d. 21 maj 1847.

Med grundliga
universitetsstudier, ökade genom flitig forskning
och rik erfarenhet, ägde G. ett stort anseende som
läkare, särskildt i barnförlossningskonsten, i hvilken
vetenskap han, liksom i andra medicinska
ämnen, har meddelat värderika uppsatser i Vet.-akad:s
och Läkaresällskapets Handlingar m. fl.
lärda journaler.

Gift 1808 med Brita Kristina Hambræus.

1. Gjörwell, Carl Christoffer, publicist, historisk
samlare. Född i Landskrona
d. 10 febr. 1731; son, ehuru icke
som sådan formligen erkänd, af
öfverstlöjtnant Christoffer Feif,
adlad Ehrensparre. Om anledningen
till namnet Gjörwell, som
unge Kristoffer antog, då
han kom till Lund, berättas det,
att han rådfrågat sig med professor Lagerbring,
om hvilket tillnamn han skulle välja, hvarpå
professorn svarat: Det betyder mindre hvad
namn du väljer. Gör väl hvad du gör, så får
du nog ett godt namn; hvarpå ynglingen ,som
ville hugfästa det goda rådet, däraf gjorde ett
tillnamn, som han likvisst stafvade Gjörwell.

Efter ett par års vistelse i Lund företog han
1750–51 en vetenskaplig resa till Holland och
Frankrike, efter hvars fullbordan han beslöt att
utgå som missionär till Afrika eller Amerika.
Men han ändrade sedan lefnadsplan och ingick
1756 vid K. biblioteket i Stockholm. 1755 började
han utgifva Den Svenska Mercurius, den
första svenska kritiska journal af någon större
omfattning, för hvilken liksom för G:s många
andra skrifter litteraturens och bildningens vänner
till honom stå i största förbindelse. Den
framgång, hans litterära arbeten rönte, vederfors
honom likväl ej som tjänsteman. Oaktadt sin
flit, sitt noggranna uppfyllande af sina plikter
och de verkliga förtjänster, han inlade om bibliotekets
ordnande och förökande, såg han icke
allenast bibliotekarietjänsten sig undanryckas af
en person från ett annat ämbetsverk, utan afvogheten
gå därhän, att den nye förmannen sökte
förneka honom fritt tillträde till de bokskatter,
hans syssla ålade honom att vårda och dem han
genom sin omtanke och sina litterära förbindelser
med utlandet ansenligen förökat. Han vann ej heller
någon högre befordran än 1758 till amanuens och
1764. till v. bibliotekarie, och all lön, samtiden
hade för denne förtjänte man, inskränkte sig till
en obetydlig pension, då han vid sin lefnadsafton
1795 afträdde från ämbetsmannabanan.

Jämte sin publicistiska verksamhet, hvarigenom han kom
in i Hattarnas läger, bedref G. äfven en på nya
grunder inrättad utländsk bokhandel. Men i
febr. 1772 måste G. till sina borgenärer afträda
boklagret, uppskattadt till 140,000 daler. Troligen
var det den förlagsrörelse, som hängde
ihop med bokhandeln, hvilken stjälpte G., men
han var likväl fortfarande verksam med utgifvande
af tidskrifter och böcker. G. verkade hufvudsakligen
för historien och litteraturhistorien, och
han var särskildt betagen i Tysklands litteratur.
Det var sålunda icke underligt, att han under
den senare delen af Gustaf III:s regering, då
litteraturen slog in på andra banor, och närmast
före revolutionen, då andra åsikter gjorde sig
gällande, icke mera stod så högt i rykte. Den
tyska litteraturen blef dock åter mot slutet af
G:s lif uppburen af fosforisterna, och Carl Johan
tilldelade G. ett litet understöd. Hvilka vändningar
G:s lefnad än tog, bar han allt med filosofiskt
lugn, lycklig inom sin familj och med
sin sysselsättning. »Ännu under 1790-talets början
trots sina sextio år full utaf skalkaktighet, ett
fromt världens barn, glad med de glada, liksom
svärmiskt religiös med sina trosbröder Herrnhutarna
på deras bönesal, blir han till slut den
lefvande antikvitet från gustavianska åldern,
hvilken som en kuriositet förevisades för Carl
Johan.» Bland de mångfaldiga arbeten, han utgifvit
eller hvilkas utgifvande han ombesörjt och
hvilka ensamma skulle fylla ett bibliotek, må
nämnas: Den svenska Mercurius 1755–61,
63–65, Lefvernesbeskrifningar och Caracterer
om stora och namnkunniga människor
1755–56,
Svenska Bibliotheket 5 del. 1757–61,
Kon. Gustaf Adolphs Tyska fälttåg 2 del. 1759–61,
Förråd eller Samling af historiska, moraliska
och andra ämnen
2 del. 1759–60, Nya
Svenska Bibliotheket
2 del. 1762–63, K. Bibliothekets
Tidningar om Lärda Saker
2 del. 1768–69,
Stats-Journal 5 del. 1768–69, Svenske
Anecdoter
4 del. 1768–69, Allmänna Tidningar
4 band 1770–72, Samlaren 9 del. 1773–77,
Historiske och Politiske Mercurius 7 del. 1774–78,
Allmänna Bibliotheket 6 del. 1776–78,
Upfostringssälskapets Tidningar 1781–90,
Historiskt Lexikon 3 del. 1788–89, Svenska
Archivum
2 del. 1790–93.

G. afled d. 26 aug.
1811 och ligger begrafven å Solna kyrkogård.
Gift 1765 med Brita Eleonora Müllern, blef
han morfader till skalden C. J. L. Almqvist (se
sid. 22). O. Levertin utgaf 1900 Bibliotekarien
C. C. Gjörwells familjebref
– ett utdrag ur
de i K. biblioteket i Stockholm förvarade buntarna
med G:s jättekorrespondens och minutiösa
dagboksanteckningar.

2. Gjörwell, Carl Christoffer, arkitekt. Född
i Stockholm d. 19 jan. 1766;
den föregåendes son.

Under ledning af den berömde Desprez
utbildade G. det sinne för och
färdighet i dekorativ konst, som
sedan kom honom till synnerligt
gagn, då han vid mognare år
ägnade sig åt arkitekturen. För
att utbilda och fullkomna sig i denna konstgren
företog han 1794 vidsträckta resor i utlandet och
utnämndes efter sin hemkomst 1796 till vice
stadsarkitekt i Stockholm, 1803 till stadsarkitekt
och erhöll professors titel 1808.

Död i Stockholm d. 14 nov. 1837.

Bland större byggnader,
till hvilka G. uppgjort plan och ritning,
märkas i synnerhet Stockholms garnisonssjukhus,
Drottningens paviljong vid Haga, den slottslika
karaktärsbyggnaden vid Säfstaholm i Södermanland,
m. fl.

Gift 1804 med Elisabet Maria Bromell.

Glas, Olof, läkare, universitetslärare. Född i
Umeå d. 14 nov. 1813. Föräldrar: handlanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free