Lars Glas och Magdalena Wall. G. blef student i Uppsala 1831 och promoverades 1837 till medicine doktor samt blef kirurgie magister 1838. Nästa år utnämnd till adjunkt i teoretisk och praktisk medicin vid samma högskola, upprätthöll han 1845--46 de till professuren hörande föreläsningarna och erhöll 1848 fullmakt som e. o. professor i praktisk medicin med säte och stämma i medicinska fakulteten. 1850 förordnad att bestrida den efter prof. Bergstrand lediga professuren i kirurgi och obstetrik, utnämndes han följande året till ordinarie innehafvare af samma lärostol, hvilken han 1856 utbytte mot professuren i teoretisk och praktisk medicin vid samma lärosäte. 1852--67 intendent vid Sätra hälsobrunn, 1854--67 prefekt vid gamla akademiska sjukhuset och 1867--77 öfverläkare vid nya sjukhuset i Uppsala, lämnade G. professuren 1877 och afled i Uppsala d. 5 mars 1880. Han var en ovanligt skicklig och förtroendeingifvande praktiserande läkare samt kunnig vetenskapsman. G:s minne skall ha varit så utmärkt, att han aldrig glömde, hvad han en gång läst. 1847 led. af Vet.-societ. i Uppsala, 1860 af Vet.-akad., 1878 af Vet.- och Vitt.-samhället i Göteborg och Fysiogr. sällskapet i Lund. Prof. G:s tryckta arbeten äro bl. a. De tuberculosi pulmonum, akad. afh. 1839, Några ord i den medicinska frågan etc. 1863, en mängd uppsatser i Uppsala Läkareförenings förhandlingar 1865--1871, däribland hans ur praktiskt hänseende så förtjänstfulla och intressanta Anteckningar från min läkareverksamhet i bd. 3--7. Gift 1839 med Gustafva Charlotta Winblad von Walter. Gleerup, från Danmark, härstammande släkt, som invandrade till Sverige 1826 med 1. Gleerup, Christian Wilhem Kühl, bokhandlare och förläggare. Född d. 25 sept. 1800 i Aalborg på Jylland. Föräldrar: krigsrådet och stiftsrevisorn Niels Georg Gleerup och Gjertrud Cathrine Hansen. Efter enskild handledning i hemmet sattes sonen i handel i sin födelsestad, hvarifrån han 1821 kom som handelsbiträde till Helsingör och därifrån 1823 i samma egenskap till Köpenhamn. Här utbytte han dock varuhandeln mot en plats i den »Gyldendalske boghandel». År 1826, således tjugusex år gammal, anlade G. i Lund den bokhandel, som efterhand, med filialafdelning i Göteborg, utvecklade sig till en af de största i Sverige. Genom väl beräknade åtgärder att i utlandet sprida svensk litteratur och skyndsamt införa utländska arbeten i den svenska bokmarknaden, kan G:s verksamhet sägas bilda en epok i vår bokhandels och med detsamma i vår litteraturs historia. I samma mån som hans bokhandelsaffär utvidgade sig, ägnade han sig med framgång åt en omfattande förläggarverksamhet. Det vanliga yttrandet att förlagskatalogen är en förläggares bästa lefnadsteckning, kan med rätta tillämpas på G. då bland af denne förlagda arbeten märkas vetenskapliga af K. A. Agardh, E. Fries, P. Wieselgren, Ljunggren, Nyblæus, m. fl., vittra skrifter såsom Hagbergs öfversättning af Shakspeare, Lovéns af Dante, Lindeblads dikter, m. m. Död i Lund d. 8 nov. 1871. Gift med Anna Katarina Stäck. 2. Gleerup, Sten Edvard (Edde), upptäcktsresande. Född d. 13 juni 1860 i Chicago; den föregåendes sonson. Föräldrar: fotografen i Chicago, sedan i Lund Georg Josef Teodor Gleerup och Wendela Sofia Hallström. G. utnämndes 1879 till underlöjtnant vid Södra skånska infanteriregementet och 1896 till kapten. Han inträdde 1883 i Kongostatens tjänst och blef 1884 chef i Kimpoko vid Stanley Pool. Sedan han där anlagt en ny station, blefvo han och löjtnant A. Wester i nov. s. å. beordrade att förestå den yttersta, både viktigaste och farligaste stationen, Stanley Falls. Arabhöfdingen Tippu Tip ville emellertid ostördt härska i dessa trakter och fordrade stationens utrymmande. Wester lyckades dock slutligen komma på god fot med Tippu Tip, och stationen utvecklades allt mer under svenskarnas ledning. Efter den stränga tjänstetidens slut mottog G. arabhöfdingens anbud att under hans beskydd taga hemvägen öster ut till Sansibar, och sålunda blef G. den åttonde europé och den dittills ende svensk, som korsat Afrika. G. lämnde stationen i slutet af 1885 och framkom till Sansibar i slutet af juni 1886. Jämte P. Möller och Georg Pagels utgaf G. 1887--88 Tre år i Kongo. Gift 1888 med Augusta Juliana (Julie) Malm. Gnosspelius, Vilhelm Teodor, musiker, tonsättare. Född i Stockholm d. 28 dec. 1809. Föräldrar: grosshandl. Jonatan Gnosspelius och Maria Kjellstedt. Af naturen utrustad med omisskännliga anlag som musiker och uppammad i ett ovanligt musikaliskt föräldrahem, bestämdes han af fadern för -- bryggeriyrket. Som emellertid detta ej alls öfverensstämde med hans själsriktning, lämnade han ölfabrikationen och ägnade sig ensamt åt tonkonsten. Efter att hafva aflagt musikdirektörsexamen 1841, anställdes han två år därefter som sånglärare vid Linköpings skola samt blef 1854 director musices vid Linköpings gymnasium och organist vid därvarande domkyrka. 1858 utnämndes han till musikdirektör och kapellmästare vid Lunds universitet samt till organist vid domkyrkan därstädes. Såsom ledare af flera större konserter, gifna af Norrköpings och Linköpings förenade musiksällskaper, har han förvärfvat sig ett aktadt namn som solid musiker, på samma gång han gjort sig känd för en af Sveriges yppersta kvartettspelare. Såsom tonsättare har han lämnat sonat för piano och violin, kantater, Davids 98 psalm m. m. Ledamot af Musikaliska akad. Död i Lund d. 13 aug. 1887. Gift med Amalia Mankell.