- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:462

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hassel, Henrik - Hasselberg, Klas Bernhard - Hasselberg, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till filosofie doktor i Åbo, hade han redan förvärfvat
sig ett så högt anseende för lärdom, att
han 1729 utnämndes till eloquentiæ professor.
Genom sin personliga öfverlägsenhet och vidsträckta
kunskaper tillkämpade han den romerska
litteraturen ett anseende, som detta läroämne
förut saknat vid det finska lärosätet. Han
bidrog äfven till utrotande af de skolastiska
kvarlefvorna och ensidigheten af Wolffska systemet
i filosofien, hvilka båda hade sina gynnare
vid universitet.

1773 erhöll han kansliråds
titel och afled i Åbo d. 18 aug. 1776.

Hans litterära kvarlåtenskap utgöres af en
mängd disputationer och akademiska program.

Gift 1729 med Katarina Meurman.


Hasselberg, Klas Bernhard, astronom, fysiker.
Född i Vånga församl. af Skarab.
län, d. 3 sept. 1848. Föräldrar:
kyrkoherden Klas Anton Hasselberg
och Natalia Clementina
Stabeck
.

Student i Uppsala
1866 och fil. d:r 1872, antogs
H. s. å. till e. o. astronom i
Pulkova, företog 1873 studieresor
till olika observatorier och ledde som chef
den astronomiska expeditionen från Pulkova, som
i Possiet, Amurlandet, observerade Venuspassagen
den 9 dec. 1874. Följande år blef H. adjunktastronom
för astrofysik, 1879 hofråd och 1883
äldre astronom för astrofysik med statsråds rang.
1889 kallades han till svenska Vet.-akademiens
fysiker och är sedan 1890 led. af denna akademi
samt Vet.-societ. H. har 1874 redogjort
för sina observationer af Venuspassagen i Bearbeitung
der photographischen Aufnahmen im
Hafen Possieth
. I Über die Spectra der Cometen
etc. har han i historiskt sammanhang
undersökt kometernas spektra och visat, att de
band, som förekomma häri, äro modifierade kolväteband
och att elektriska fenomen spela en
stor roll hos kometerna. Till den rena fysiken
höra H:s undersökningar öfver vätets, kväfvets
och jodgasens spektra samt Studien auf dem
Gebiete der Absorptions-Spectralanalyse
. Af
den åsikten att endast genom en noggrann kännedom
om de jordiska ämnenas spektra kan
studiet af himlakropparnas fysiska beskaffenhet
fortsättas med framgång, har H. vidare ägnat
sig åt en revision af särskildt metallernas spektra.

Gift 1875 med Julia Elisabeth Walter.


Hasselberg, Per, bildhuggare. Född d. 1 jan.
1850 i Hasselstad vid Ronneby.
Föräldrar: hemmansägaren Åke
Andersson
och Ingeborg Svensdotter.

H., hvilken redan
vid mycket unga år ritade åt en
byggmästare och förfärdigade
samt sålde käppar och pipor,
på hvilka han skurit ut figurer,
sattes i snickarelära och blef vid 19 års ålder
gesäll i Karlshamn. Han kallade sig härefter
Hasselberg efter födelseorten. 1869 begaf han
sig till Stockholm, där han arbetade hos ornamentsbildhuggaren
Nerpin samt på kvällarna besökte
slöjdskolan. Han var äfven en kort tid lärjunge
vid konstakademien och reste 1876 till Paris på
ett från kommersekollegium erhållet yrkesstipendum.
H. drog sig därstädes fram genom arbete
hos en ornamentsbildhuggare och på en terrakottafabrik
samt blef 1877 elev vid École des beaux
arts. Två år senare erhöll han vid en finsk täfling
om en grafvård öfver Runeberg 1:a priset för
skissen Inspirationens genius. På 1880 års
salong utställde H. Le charme, en ung gosse,
lekande med två fåglar, och å 1881 års salong
Snöklockan i gips, som belönades med mention och
två år senare, då den exponerades i marmor, med
3:e medalj. H. blef genom detta sällsynt intagande
konstverk på en gång berömd. Vid 1881 års
täfling för en fontän i brunnsparken i Göteborg
vann H. 1:a priset (»Johanna i Brunnsparken»).
Han utförde sedermera åt P. Fürstenberg för dennes
galleri sex allegoriska dekorativa takgrupper:
ångan, elektriciteten, magnetismen, dynamiten,
fotografien och telefonen. 1886 var hans Farfadern
färdig, hvilken efter H:s död göts i brons
och som en hyllning af en del vänner 1896 uppsattes
i Humlegården. Ett i marmor af K.
Eriksson utfördt exemplar finnes i Göteborgs museum.
1886 utställde H. vidare den mindre statyn
Uppfinnaren och utförde 1888 Vågens tjusning
samt 1890 Grodan och ett par år senare Näckrosen.
Han har dessutom utfört en mängd porträttbyster,
hvilka finnas i brons eller marmor,
af artisten E. Josephson, grosshandl. M. Wærn,
hr och fru P. Fürstenberg, redaktör S. A. Hedlund,
prins Eugen, hr och fru O. Wijk, L.
de Geer, V. Rydberg, A. Bonnier
m. fl., ett par
helfigursstatyetter och en serie vaxmedaljonger.

I »opponenternas» rörelse mot konstakademien
och sedermera i det 1886 bildade Konstnärsförbundet
tog H. ifrig del. 1891 lämnade han
Paris och bosatte sig i Stockholm, där han dog
d. 25 juli 1894. Sveriges allm. konstförening utgaf
1898 ett illustrationsverk öfver H:s förnämsta
arbeten.

Ogift.

»För H. existerade
det en naturdrifternas och naturkrafternas
poesi, härligare än hvarje annan, stundom skär
och vek, stundom vild och gripande, alltid högstämd
och vördnadsbjudande som dess stora
moder: naturen själf. I H:s känsliga inbillning
skapade denna poetiska syn på naturen
gång på gång kroppsliga väsen, formade efter
människans beläte. Hans konstskickliga hand
hjälpte sedan de hårda, klumpiga marmorblocken
att imitera dessa väsen i deras mjukaste rörelser.
Snöklockan, Grodan, Uppfinnaren, Farfadern,
Näckrosen
äro olika uttryck för dels medvetna,
dels omedvetna rörelser och drifter inom människan.
Ångan, Elektriciteten, Magnetismen,
Dynamiten
m. fl. dekorativa takfigurer i Fürstenbergs
galleri äro symboliseringar i människohamn
af naturens underbara krafter. Frågan om
hvar det medvetna slutar och det omedvetna
börjar inom människan hörde till dem, som
lifligt intresserade Hasselberg, och man ser detta
intresse afspegladt i flera af hans verk.

Man har i Snöklockan sett en symbol af vårens uppvaknande,
»smekt af sol och ljumma vindar».
På fotstället fanns också – första gången den
exponerades – inristadt följande af en fransman
skrifna vers:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free