- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:464

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hasselgren, Harald - Hasselgren, Gustaf Erik - Hasselqvist, Fredrik - Hasselrot - 1. Hasselrot, Mattias - 2. Hasselrot, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grekiska språken vid universitetet i Greifswald
1708. Men redan tre år därefter måste han för
de i Pommern infallande ryssarna och sachsarna
fly öfver till Sverige, där han utan någon beställning
uppehöll sig i aderton år. Ändtligen
fick han 1729 fullmakt på kyrkoherdebeställningen
i Broddetorps församling af Skara stift, erhöll
1730 prosttitel och afled d. 6 mars 1755.

Frukten af sina mångåriga forskningar i Österlandets
litteratur hade han nedlagt i utförliga kommentarier
öfver Jobs bok samt profeterna Hezekiel
och Daniel, hvilka arbeten jämte hans bibliotek
och större delen af hans egendom ödelades
af en eldsvåda i Broddetorps prästgård.

Gift 1736 med Gunilla Brun.


Hasselgren, Gustaf Erik, historiemålare. Född
i Stockholm 1781, antogs han
till elev vid Målarakademien,
där han åtnjöt Hilleströms enskilda
handledning och därigenom
kanske mer än på grund
af sina anlag kom att utbilda
sig för historiemålningen. H.,
som 1803 erhöll målarakad. första
silfvermedalj och 1804 blef agré af akademien,
erhöll 1806 tillfälle att göra en utländsk studieresa,
men då den politiska ställningen hindrade
H. från att besöka Paris, begaf han sig först
till Berlin, vistades sedan tre år i Dresden,
ett år i Wien och fem år i Italien. Återkommen
till Sverige, mottog han vid akademien
professuren efter Hilleström och i och med detsamma
målsmanskapet för den fosterländska
historiemålningen. Hvad som synnerligast utmärker
H. är hans korrekta teckning. Däremot
är hans komposition icke sällan kall och stel
och hans färgton mörk och grumlig. Han var
eljest tämligen alsterrik och har i sina framställningar
behandlat både antika, bibliska och
romantiska ämnen. Död i Stockholm d. 9
mars 1827.

Gift 1817 med Anna Katarina Åbom.


Hasselqvist, Fredrik, naturforskare. Född i
Törnevalla församling af Östergötland d. 3 jan.
1722. Föräldrar: komministern Anders Hasselquist
och Helena Maria Pontin.

Student i
Uppsala 1741, begynte H. afhöra Linnés föreläsningar
och intogs så af mästarens föredrag, att han
beslöt att för alltid ägna sig åt naturvetenskaperna.
Dessas praktiska mål var den tiden medicinen.
H. måste för sin utkomst således blifva
läkare och lyckades efter mången kamp mot
armodet vinna den medicinska graden 1749.

I Uppsala hade han ofta hört Linné yttra, att
det heliga landet var ett af de i naturhistoriskt
hänseende minst undersökta, men kännedomen
därom var af stor vikt för en riktig tolkning af
många ställen i den heliga skrift. Han beslöt
därför att, oaktadt sin klena hälsa, blifva Palästinas
undersökare och skildrare. Med ett sammanskott
af landsmän och gynnare samt flera
akademiska stipendier begaf han sig sommaren
1749 till Smyrna, besökte därpå Egypten, där
han anställde en mängd forskningar, genom
hvilka, ytterligare fortsatta i Palästina, en mängd
naturföremål belystes. H. återvände öfver Tyrus,
Sidon, Cypern, Rhodos och Chio till Smyrna
med rika naturaliesamlingar. Men ett gammalt
bröstlidande lade hinder för hans vidare resa
till Libanon och utsläckte hans lif i byn Bodga
utanför Smyrna d. 9 febr. 1752.

Hans samlingar,
hvilka vara på väg att sköflas af hans
kreditorer, räddades, på förslag af Linné och
arkiater Bäck, af drottning Lovisa Ulrika, som
betalde skulderna och förskaffade de naturhistoriska
skatterna till Sverige. Dessa ankommo
året efter hans död till Drottningholm, dit Linné
genast kallades och – som han själf säger
– »hisnade vid beskådandet af så många oerhörda
saker på en gång».

Linné beskref
sedan större delen af dem och utgaf Fredrik
Hasselqvists Resa till det Heliga Landet från
år 1749 till 1752 med beskrifningar, rön, anmärkningar
öfver de märkvärdigaste naturalier

1757. H:s öfriga skrifter äro införda i Acta
Upsal. och Vetensk.-akad:s handl.


Hasselrot. Svensk släkt från Dalsland, känd
från början af 1500-talet, hvars medlemmar från
början skrefvo sig Hasselroth. Kaptenen vid
Västgöta-Dals regemente Anders H., som, född
1681, död 1746, deltog i de flesta af Carl XII:s
krig, ändrade jämte en sin broder namnet till
Hasselrot. Från honom härstamma här nämnda
släktmedlemmar.


1. Hasselrot, Mattias, präst, riksdagsman, skriftställare.
Född i Lidköping d. 29
jan. 1769. Föräldrar: handelsmannen
Per Hasselrot och Margareta
Elisabet Kruse
.

Vid Lunds universitet, där H. blef
student 1790, eröfrade han efter
tvenne års studier den filosofiska
graden och förordnades 1797 till
vice rektor i Lidköping, där han blef rektor år
1800. Tre år därefter anställd som konsistoriiamanuens
i Skara, aflade han 1806 i Uppsala
teol. kand.-examen, lät prästviga sig i Göteborg
1809, blef året därefter konsistoriinotarie i Skara
och utnämndes till mathes. lector vid gymnasium
därstädes 1811. Följande året befordrades han
till kyrkoherde i Vings pastorat af Skara stift,
hvarifrån han 1818 erhöll transport till Särestad.
H. erhöll professors titel 1824 samt teol. doktorsvärdighet
1830 och utnämndes sistnämnda år till
kontraktsprost öfver Väne kontrakt.

Död i Särestad d. 28 okt. 1839.

Det stora medborgerliga
anseende, H. förvärfvat och städse bibehöll,
beredde honom en ledamotsplats i prästeståndet
vid alla riksdagar 1815–34, där han tillhörde
den frisinnade fraktionen, hvarjämte han
upprepade gånger hedrades med förtroendet att
vara revisor i banko- och riksgäldsverken samt i
diskont- och lånekontoren i Stockholm och Göteborg.

Sina lediga stunder ägnade han åt vetenskapliga
studier och skriftställeri samt har
bland annat öfversatt, 1793, Rouget de l’Isles La
Marseillaise (den ännu vanligast sjungna öfversättningen
»Upp fosterlandets äkta söner!»),
Campes Theophron etc. samt envoyéen von Asps
Resa i Levanten år 1796.

Gift 1804 med
Märta Beronius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free