- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:533

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hägg, Axel Herman - 2. Hägg, Jakob Adolf - Hällström, Carl Peter - Häsling (ell. Hæsling), Daniel - Hästehufvud, Anders Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hägg</i> och Anna Margareta Lindström.

H. lade under sin skoltid i dagen konstnärlig
begåfning och händighet. Bl. a. förfärdigade han
fartygsmodeller och sändes på grund af sina anlag
1850 af Visby handelsförening till skeppsbyggeriinstitutet
i Karlskrona. Sedan han genomgått
detta, erhöll han 1856 plats å ett stort
skeppsvarf i Port Glasgow vid Clyde och arbetade
där något öfver tre år. Han studerade
sedermera i London hos flere framstående arkitekter
byggnadskonst samt idkade akvarellmålning.
I början af 1870-talet företog han resor
i Italien, Frankrike, Tyskland och Belgien samt
lämnade från dessa teckningar till den engelska
tidskriften »The architect» och andra. Han började
sedermera etsa och hade härmed funnit ett
för sig passande fält. H:s etsningar äro i allmänhet
i stor skala och präglade af en god
teckning och präktig ljusverkan. Mycket bekant
är i Sverige hans En framtidsbild, motiv från
Uppsala domkyrka, utförd som konstföreningsblad
1882, samma år som han blef led. af
konstakademien i Stockholm.

Gift 1866 med Sara Street.


2. Hägg, Adolf, kompositör. Född i
Östergarn, Gottland, d. 29 juni
1850; den föreg. kusin. Son till
köpmannen Niklas Hägg.

H. som genomgick konservatoriet, erhöll
sedermera Jenny Linds stipendium
för åren 1870–74 och
hade redan genom olika kompositioner
för piano, violoncell o.
s. v. hunnit ingifva stora förhoppningar, då han
föll offer för sinnessjukdom.

Gift 1878 med
Augusta Nyman.


Hällström, Carl Peter, kartograf. Född i
Ilmola socken i Finland d. 27
febr. 1774. Föräldrar: komministern
Carl Hällström och Anna
Rein
.

Efter idkade studier
vid Åbo universitet, där H. 1795
promoverades till magister, lät
han inskrifva sig till auskultant i
bergskollegium och befordrades
1797 till geschworner. Hans bekantskap med
den fosterländskt sinnade frih. S. G. Hermelin,
i hvars hus han någon tid varit informator, bestämde
hans hela följande lefnadsbana. 1798
begynte han samla material och på Hermelins
bekostnad anställa mätningar för dennes stora
kartverk, som utkom 1800–18.

1801 förflyttades han till ingenjör vid

landtmäterikontoret,
blef några år därefter kapten i sjömätningskåren,
1809 chef för sjökartearkivet och
ledamot af strömrensningskommittéen. De förtjänster,
H. i synnerhet i sistnämnda hänseende
inlagt, äro lika stora som mångfaldiga. 1819–31
undersökte och afvägde han nästan alla större
vattendrag, strömmar och fall från Norrbotten
ned till Skåne och Bleking, uppgjorde planer
och kostnadsförslag till sjösänkningar, strömrensningar,
hamnbyggnader, väganläggningar, m. m.
Vid sidan af dessa praktiska arbeten verkställde
han en mängd förrättningar, som mer direkt
ålogo honom i egentlig tjänsteväg, såsom triangelmätningar,
geodetiska och hydrografiska undersökningar,
astronomiska och kronometerobservationer
o. d.

Sedan 1810 major vid flottan
erhöll han 1826 öfverstelöjtnants fullmakt, blef
året därefter chef för norra kanaldistriktet och
1830 kontorschef för expeditionerna.

Ledamot af Vetenskapsakad.

Död d. 13 mars 1836.
H:s så väl i arkiverna befintliga handskrifter som
tryckta arbeten förblifva genom deras noggrannhet
dyrbara källor för kännedomen om vårt
fädernesland. De senare äro förnämligast: Förteckning
öfver orters geografiska bredd och längd
i Västerbottens Höfdingedöme
1803; Om den
tillväxt fäderneslandets geografi vunnit under
loppet af de sist förflutna femtio åren
(tal i
vet.-akad. 1813); Förteckning på orters geografiska
bredd och längd i Sverige, bestämda genom
astronomiska och chronometriska observationer

1818; Geografiska ortsbestämningar (Vet.-akad.
handl. 1803–15); Hermelinska Kartverket; kartor
till Skjöldebrands »Voyage pittoresque», till Skånes
beskrifning» af Sjöborg; Hisingers »Geografiska
arbeten» m. m.

Gift 1: 1807 med
Maria Margareta Silfverberg och 2: 1817 med
Carolina Charlotta Waldius.


Häsling (ell. Hæsling), Daniel,

medaljör. Född i Östergötland 1707.

H. kom tidigt till
Stockholm och blef lärjunge hos den berömde
Hedlinger samt uppnådde snart en sådan grad
af skicklighet, att han under mästarens resa till
Italien 1826–28 fick förestå k. myntet. Endast
tjugutvå år gammal begaf han sig på utländska
resor, men kom ej längre än till Hamburg,
där han året därpå blef bankens stämpelsnidare
och med begynnelsebokstäfverna af sitt
namn tecknat alla stadens mynt och medaljer
under de femton följande åren. Under denna
tid arbetade han äfven för flera tyska hof och
jämväl något för hofvet i Danmark. 1745 kallades
han till S:t Petersburg, i egenskap af hennes
k. m:ts medaljör, och besökte på genomresa
hösten s. å. Stockholm, men hann ej länge verka
på sin nya post, emedan han afled redan året därefter
1746.

I Sverige har han utfört blott
ytterst få arbeten.


Hästehufvud, Anders Eriksson, krigare.
Född i Bolstad församling af Dal d. 14 sept.
1577. Föräldrar: kyrkoherden Ericus Olai och
Gertrud Rasmusdotter.

H. började sin krigarbana
under fältmarskalken Anders Lennartsson.
Men som han tillika visat goda anlag för civila
värf, användes han till sådana, så länge Carl IX lefde.
Då Gustaf Adolf uppstigit på tronen, hängaf
H. sig åt sin naturliga böjelse och ingick åter i
hären samt blef 1612 ryttmästare vid Västgöta
rytteri. Stort hjältemod ådagalade han sedan i
det ryska kriget, blef 1615 kommendant i Narva
och tjänstgjorde därefter som ståthållare på Ivangorod
samt Jama 1617–20 och Mitau 1621–22,
där hans mod och ståndaktighet snart sattes på
ett lysande prof. Mot slutet af sistnämnda år
anlände furst Radzivil med 12,000 polacker utanför
staden och började genast belägra densamma.
Mot denna öfverlägsna styrka försvarade sig H.
i åtta månader, till dess af hela besättningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free