- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:543

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ignell, Nils - Ihre - 1. Ihre, Tomas - 2. Ihre, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i den vid samma tid utkomna skriften: »Samtal
med mig själf om världen, människan och Gud,
af G. Knös.» Men senare, sedan han lärt känna
Schleiermachers arbeten, slöt han sig med full
öfvertygelse till dennes uppfattning af kristendomen
och fann sig af densamma uppfordrad
till en själfständig författareverksamhet i samma
anda. Han flyttade därför till Stockholm och
började sitt kritiskt-litterära värf genom att 1840
begynna utgifva ett urval af Platos skrifter.

1842 utkom första delen af hans Grunddragen
af den christliga sedeläran
, som 1843 föranledde
ett nytt arbete: Granskning af den Evangelisk
Lutherska trosbekännelsens förnämsta
lärostycken
. Den uppmärksamhet, dessa båda
skrifter tillvunno sig, hade möjligen till god del
uteblifvit, om ej Stockholms stads konsistorium
för däri yttrade satser velat beröfva Ignell prästerlig
befordringsrätt. Men detta fäste allmänhetens
nyfikenhet vid hans person och äggade
honom till ytterligare författareverksamhet.

Under de närmast följande åren utgaf han ett
häfte Strödda Predikningar, samt öfversättningar
af »Matters: De tre sista århundradenas sedliga
och politiska läror»; »Channings religionstal»
och »Schleiermachers: Den kristliga tron efter
evangeliska kyrkans grundsatser framställd i sitt
sammanhang.»

1846 utkom andra delen
af Grunddragen af den christliga sedeläran,
hvarjämte han under vintern 1849–50 höll en
serie populära föreläsningar, som sedan trycktes
under titeln: Christendomens hufvudläror.
Efter någon tids tystnad, hvarunder han ägnade
en liflig uppmärksamhet åt Tübingerskolans och
särskildt Baurs vetenskapliga verksamhet, framträdde
han med sitt sista stora arbete: Mänskliga
utvecklingens historia
, som utkom i fem
delar 1855–62 och sträcker sig till i början af
1300-talet. I. var en from, människovänlig man,
som gick fullkomligt upp i sitt arbete.

Gift 1845 med Sigrid Florentina Lindmark.


Ihre. Ätten härstammar möjligen från en
skotte, Hans Eyre, som på 1500-talet slog sig
ned på Gotland. Denne skall ha varit farfader
till rådmannen i Visby Nikolaus Ihre, hvars
sonson Johan (se nedan) 1757 erhöll adlig värdighet.


1. Ihre, Tomas, universitetslärare, lärd. Född
i Visby d. 3 sept. 1659. Föräldrar:
rådmannen Nikolaus Ihre
och Elisabeth Tomasdotter.

Sedan I. dels i Köpenhamn, dels
vid tyska lärosäten grundlagt sin
vetenskapliga bildning, begaf
han sig 1680 till Uppsala, där
han blef magister 1685. Kort
efter hemkomsten från en utländsk resa, som
han företagit såsom guvernör för tvänne sedermera
i vår historia frejdade ädlingar, frih. P. Ribbing
och grefve Klas Ekeblad d. ä., förordnades
han 1692 till e. o. teologie professor i Uppsala
och följande året till ordinarie teologie professor
i Lund. Vid sistnämnda lärosäte befordrades
han 1711 till andre teol. professor och blef 1717
domprost i Linköping.

Död därstädes d. 11 mars 1720.

I besittning af utmärkta naturgåfvor,
däribland en lysande talegåfva, använde
han den sistnämnda som predikant i templet, så
att han af en minnestalare blifvit liknad vid
Chrysostomus, och i konsistorium på ett sätt, som
mången gång återkallade i minnet de stormiga
uppträdena från den lundensiska högskolans första
tid.

Som författare är han hufvudsakligen
bekant genom sin latinska grammatik In nuce
Roma
, som utkom i Rostock 1680.

Gift 1: 1696 med Brita Steuchia och 2: 1713 med
Petronella Katarina Bille.


2. Ihre, Johan, språkforskare, lärd. Född i
Lund d. 3 mars 1707; den föregåendes
son.

Hans tidigare
uppfostran besörjdes af fadern
och efter dennes frånfälle af
morfadern, ärkebiskop Steuchius.
Sedan han vid tjugoett års ålder
eröfrat den akademiska lagern,
anträdde han en resa utomlands,
hvarunder han merendels uppehöll sig i Oxford,
London och Paris. Efter sin hemkomst 1734
kallad till medlem och sekreterare af den då i
Uppsala med frisk ungdomskraft blomstrande
Vetenskapssocieteten, förordnades han samtidigt
till docent i filosofiska fakulteten och utnämndes
året därpå till vice bibliotekarie. Befordrad 1737
till poes. professor, efter sin forne lärare Beronius,
utbytte han ett år senare denna lärostol
mot skytteanska professuren, hvilken han sedan
innehade till sin död i Uppsala d. 1 dec. 1780.

I början af sin bana såsom akademisk lärare
var I. utsatt för ett par förföljelseförsök, det ena
af religiös och det andra af politisk anledning.
Det första härledde sig från en af honom 1742
utgifven latinsk disputation, rörande sammanhanget
mellan den naturliga och uppenbarade
religionen, hvilken afhandling de ortodoxa ansågo
innehålla för statskyrkan vådliga meningar,
och därför anmälde hos regeringen. Det andra
uppstod med anledning af några disputationer, i
hvilka han med frimodighet yttrat sig om den
öfverdrifna stränghet, som enligt hans förmenande
blifvit utöfvad mot de upproriska dalkarlarna.
Ingendera af dessa förföljelser föranledde
dock till någon åtgärd, utan I. blef frikänd
och fick i ro ägna sig åt vetenskaperna
och sitt älsklingsstudium språkforskningen. Det
var ock på detta fält han framför allt gjorde
sitt namn frejdadt. Hans sekularverk Glossarium
Sviogothicum
, 2 del. 1769, är det första
svenska lexikon, som vår litteratur har att uppvisa,
och skall alltid behålla ett klassiskt värde,
tack vare den lärdom, skarpsinnighet och djupa
forskning, hvarom det bär vittne. Vid 1756 års
riksdag erhöll han ett anslag för detsamma af tio
tusen daler s:mt, mot förbindelse att hafva detsamma
färdigt till 1762, men hvilket »i följd af
oberäknade svårigheter» först fullgjordes 1769.

Genom detta arbete, så väl som sina öfriga
skrifter: Utkast till föreläsningar öfver svenska
språket etc.
1745; Svenskt Dialekt-Lexikon
1766; Anmärkningar rörande Codex argenteus
1767; Bref till Sv. Lagerbring, rörande then
Isländska Eddan
1772; Monumentum veteris
linguæ Ostrogothiæ
m. fl., har I. spridt mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free