- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:544

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ihre, Johan - 3. Ihre, Albrekt Elof - Indebetou, Carl Gustaf - Ingeborg, prinsessa, se Carl, hertig af Västergötland - Ingelgren, Georg - Ingelman, Göran Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ljus öfver det fornnordiska skriftspråket, runorna,
Eddan, moesogötiskan o. s. v. och hos utlänningar
vunnit en ryktbarhet, som endast torde stå tillbaka
för Linnés och i senare dagar Tegnérs och
Berzelius’. Efter Vitterhetsakademiens stiftelse
kallades I. till en bland dess första ledamöter
1755, erhöll 1756 kansliråds titel och 1757 adlig
värdighet. »I. var i motsats till föregångarne
en strängt kritisk språkforskare. Vid undersökning
af ordens härledning gick han först
tillbaka till svenskt fornspråk; då detta lämnade
honom i sticket rådfrågade han isländskan, enär
detta språk för 900 år sedan ej var skildt från vårt
och förblifvit mera oberördt af främmande inflytelser;
därefter vände han sig till forntyskan,
anglosaxiskan och slutligen moesogötiskan, som
enligt hans åsikt var de germanska språkens
moder. Äfven för sambandet med mera fjärran
liggande språk synes I. ha haft en öppen blick.
Märkligare är, att I., vare sig påverkad af en
utländsk forskare eller själfständigt, påpekat en
viss regelbundenhet i konsonantväxlingen – en
aning om den s. k. germanska ljudskridningslagen.
Att I:s etymologier ej alltid hållit stånd
inför senare tidens forskningar, behöfver knappast
anmärkas, men faktiskt har denna hans
stora etymologiska ordbok, ett alster af mångsidig
lärdom och ovanligt skarpsinne, utöfvat
stort inflytande ej blott på samtiden utan ock
utgjort ett mönster för kommande tider.»

Gift 1: 1738 med friherrinnan Sara Charlotta Brauner
och 2: 1759 med Charlotta Johanna Gerner.


3. Ihre, Albrekt Elof, utrikesstatsminister.
Född i Stockholm d. 6 okt. 1797;
den föregåendes sonson och son
af kanslirådet Albrekt Ihre och
Anna Sofia Bäck.

Utnämnd till kopist i kanslistyrelsen 1819,
blef han fyra år senare andre sekreterare
i kabinettet för utrikes
brefvexlingen och legationssekreterare
i Konstantinopel 1824. Kammarherre 1827,
förordnades han s. å. till chargé d’affaires vid
nämnda beskickning och utnämndes till kabinettssekreterare
1831. 1838 förordnad till hofkanslär,
ådrog han sig i denna egenskap tacksamhet
genom den hofsamhet, hvarmed han
handhade indragningsmakten, som nu faktiskt
upphörde, fastän den ej afskaffades förrän 1844.
Vid departementalstyrelsens införande 1840 blef
han statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet.
Då statsministern för utrikes ärenden, frih. Stjerneld,
i sept. s. å. blef tjänstfri, förordnades I. att
förvalta hans departement samt utnämndes i dec.
1842 till utrikes statsminister, hvilken post han
innehade till d. 10 april 1848.

1843 friherre
och 1846 serafimerriddare, kallades I. 1849 att
intaga Brinkmans fåtölj i Svenska Akademien,
men hvilken plats I. vägrade att emottaga, hvarföre
den stod obesatt till 1861, då den intogs
af J. Börjesson. Led. af Vet.-akad. m. fl. akademier
och sällskap. Död på Ekebyhof i Stockholms
län d. 9 aug. 1877.

Ogift.


Indebetou, Carl Gustaf, bruksidkare, politiker.
Född å Forssa i Södermanland d. 16 jan.
1801. Föräldrar: bruksägaren Daniel Indebetou
(af en under 1600-talet från
Holland invandrad släkt) och
Johanna Sofia Arosenius.

Student i Uppsala 1819, ägnade
sig I. snart åt fäderneyrket
och öfvertog redan 1823
jämte en sin broder Forssa bruksegendom,
hvars verksamhet under
hans ledning betydligt utvidgades. Han kom ock
att tagas i anspråk för allmänna angelägenheter,
var ordförande i Östgöta hypoteksförening
1859–70 och styrelseledamot i allmänna hypoteksbanken
1861–65 samt representant i borgareståndet
för andra bruksdistriktet vid riksdagarne
1847, 50 och 53, där han spelade en
ej ringa roll som en af de ledande för borgarståndets
konservativa minoritet. Efter representationsförändringen
var han under första perioden
1867–69 led. af Andra kammaren för Oppunda
och Villåttinge domsaga, vid samtliga ledamot
och sista riksdagen vice ordf. i bankoutskottet.
Han tillhörde härvid det nybildade landtmannapartiets
mera framträdande män och valdes
1868–69 till statsrevisor samt 1869 till fullmäktig
i riksgäldskontoret, hvilken post han dock
lämnade redan 1870. Död å Skärblacka i Östergötland
d. 6 mars 1893.

Gift 1828 med sin
kusin Dorotea Albertina Almgren, syster till
grosshandlaren K. A. Almgren (se sid. 20.)


Ingeborg, prinsessa, se Carl, hertig af Västergötland.


Ingelgren, Georg, skald. Född d. 4 maj 1782
i Växjö, där modern var städerska vid lärdomsskolan.

Understödd af välvilliga medmänniskor,
kämpade den fattige gossen sig fram
genom skola och gymnasium och blef student
i Uppsala 1804. Sedan han därstädes vunnit den
akademiska lagern 1812, ingick han s. å. i konungens
kansli, men dog i Stockholm redan d. 19 sept.
1813.

Jämte sin landsman Elgström, med hvars
yttre och inre lif I:s eget hade en anmärkningsvärd
likhet, deltog han i den nya skolans arbeten och
har i »Phosphoros» och »Poetisk Kalender» meddelat
några vackra lyriska stycken, af mindre
djup än Elgströms, men klara och välljudande
särdeles i den beskrifvande genren. Vi nämna
bland dem den vackra Majsången, balladen
Hjalmar och Emma, Vintersång, Aftonrodnan,
Afskedssuck
m. m. Samlade äro de utgifna,
tillsammans med Elgströms, i P. Hanselli saml.
1860.

Ogift.


Ingelman, Gabriel, skald. Född i Virestad
i Småland d. 28 mars 1788.
Föräldrar: kyrkoherden Johan
Gustaf Ingelman
och Katarina
Maria Ödmann
.

Från barndomen
utmärkt för lyckliga anlag,
sitt stilla, inåtvända lynne
och sin ovanliga flit, genomgick
I. Växjö läroverk och inskrefs
som akademisk medborgare i Lund 1809.

Efter sju år, under hvilka han dock tidtals vistades i
föräldrarnas hem, aflade han vid samma lärosäte
kansli- och hofrättsexamina och ingick 1818 i
kammarexpeditionen af konungens kansli samt
krigshofrätten. På befordringarnas bana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free