Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kylberg, Hjalmar - Kölmark, Per - König, Kristian - Königsmark, von - 1. Königsmark, Hans Kristofer von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och där han fortfor att vara dess ledare och
föreståndare till 1872. I sammanhang med meromnämnda
landtbrukskola eller rättare såsom en
utveckling af densamma, öppnade han med biträde
af fyra skickliga lärare 1864 på Ryssbylund
en s. k. landtbruks-elementarskola, ett slags
landtbruksinstitut, där fyrtio elever undervisades
efter planen för nya elementarskolan i Stockholm,
under det de allvarligt öfvades i kroppsarbete
vid åkerbruk och trädgårdsskötsel. Då
den utmärkta undervisningsanstalten icke af sig
själf förmådde bära de kostnader med hvilka
den var förenad, upphörde den efter slutad vårtermin
1868.
Under den tid, K. hade Kalmar
läns landtbruksskola om hand, företog han åtskilliga
resor till Tyskland, Skotland och England
för att studera där varande åkerbruksförhållanden.
1851–64 var K. ledamot af Kalmar läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott och 1864–71
samma sällskaps vice ordförande, samt redigerade
1852–55 sällskapets tidskrift. Han har
dessutom utgifvit Försök till lärobok för den
lägre landtbruksskolan 1858, 2. uppl. 1863; Berättelse
om en resa i Tyskland 1869, jämte en
afhandling Om redskapens användning på fältet
1870.
1871 anställdes han såsom föreståndare
för Ultuna landtbruksinstitut och innehade med
stor berömmelse denna plats till 1874. Han
var härefter föreståndare för det bekanta Östads
barnhus, beläget i Östads socken, Ale härad af
Skaraborgs län och upprättadt genom testamente
1774 af direktören N. Sahlgren i syfte att dana
»dugliga och kunniga arbetare vid jordbruket».
Här afled han d. 13 okt. 1885.
K. var ledamot af Landtbruksakademien.
Gift 1855 med
friherrinnan Agnes Ingeborg Eva Gunilla Raab.
Kölmark, Per, filosofisk skriftställare. Född
d. 18 nov. 1750 i Karlskoga i
Värmland, där föräldrarna voro
bergsmansfolk.
Efter idkade
studier i Lund och Greifswald,
promoverades K. på sistnämnda
ställe 1779 till fil. magister och
förordnades 1780 till docent i teoretisk
och praktisk filosofi. Fem
år senare utbytte han docenturen i Greifswald
mot en dylik i teoretisk filosofi vid universitetet
i Uppsala och utnämndes 1794 till lektor i logik
vid gymnasium i Karlstad. Denna syssla innehade
han ända till 1833, ehuru han tog tjänstledighet
redan 1819.
Tio år förut hade han
erhållit professorstitel, 1818 teologie doktorsvärdighet
samt var riksdagsman 1810–1823.
K:s filosofiska åsikter voro en själfgjord sammansättning
af idéer, lånade dels från Lockes empirism,
dels från Kants, Wolfs och andra spekulativa
teorier. Han var således aldrig egentlig
filosof, men har genom sin lärobok – Utkast
till en systematisk afhandling i theoretiska och
praktiska philosophien 1799 – beredt sig ett
aktningsvärd namn inom vår föga rika filosofiska
litteratur och under en följd af år genom densamma
utöfvat inflytande. Han har också offentliggjort
några afhandlingar inom moralfilosofiens
område, flera af dem anonymt. Död i Karlstad
d. 4 aug. 1839.
Ogift.
König, Kristian, ämbetsman, lärd. Född i Stockholm
d. 4 mars 1678. Föräldrar: växelhandlaren
Henrik König och Helena Daurer.
Efter slutade studier tillbragte K. ej mindre än aderton
år på utländska resor, hvarunder han hufvudsakligen
uppehöll sig i Holland, Frankrike, England
och Italien och gjorde sig noga underrättad om
dessa länders lag- och handelsväsende.
Hemkommen till Sverige, utnämndes han 1712 till
kommissarie i Kommerskollegium och 1714 till
sekreterare i Kanslikollegium. 1723 befordrad
till lagman i Västmanland och Dalarne, innehade
han denna lagsaga, från hvilken dock
1731–35 Kopparbergs län var afsöndradt, till
1747, då han tog afsked. Död på Lindberga i
Uppland d. 16 mars 1762.
K. var en man
af gedigen vetenskaplighet och är i synnerhet
bekant genom sina Lärdomsöfningar (XI tomer)
1745–52 och sin öfversättning af svenska lagen
på latin: Codex legum suecicarum ex suetico
sermone in latinum versus 1743.
Gift 1:
1716 med Anna Margareta Weylandt och 2:
1736 med Maria Amalia Wedderkop.
Königsmark, von. Denna gamla, tyska adelssläkt
härstammar från Mark-Brandenburg, där
stamgodset Königsmark är beläget.
Redan 1356
omtalas en Joan eller Johannes Königsmark,
som till Sverige beledsagade Erik XII:s gemål,
prinsessan Beatrix.
Vidare nämna häfderna:
Ivar K., som 1376 var fogde på Stockholms slott
och genom gifte befryndad med Folkungaätten;
riddaren Herbrekt K., som efterträdde den föregående
såsom höfvitsman på Stockholms slott;
dennes son, riddaren Henning K. som, oaktadt
han varit anhängare af konung Albrekt, stod i
gunst hos drottning Margareta och Erik XIII,
samt hans son Bengt K., som 1416 var höfvitsman
på Kalmar slott och genom sina giften befryndad
med ett par svenska adelsätter.
Den svenska adliga ätten von Königsmark (namnet
äfven skrifvet Königsmarck), introducerades på
riddarhuset 1652 med Hans Kristofer v. K. (se
nedan K. 1), sedan denne året förut undfått värdighet
af svensk grefve. Hans ätt utdog 1694
på svärdsidan med Filip Kristofer (se nedan K. 5)
och på spinnsidan med dennes syster Amalia
Vilhelmina. (se K. 2)
1. Köningsmark, Hans Kristofer von, härförare.
Född på fädernegodset
Kötzlin i Mark-Brandenburg d.
25 febr. 1600. Föräldrar: ryttmästaren
Konrad von Königsmark
och Beatrix Elisabet von
Blumenthal.
Redan såsom
gosse och hofsven hos hertig
Fredrik Ulrik af Braunschweig-Lüneburg,
utmärkte sig K. för allvar, arbetsamhet
och en ovanlig håg för krigslekar. Till
en början ingick han i österrikisk tjänst och
tjänade sig snart upp till ryttmästare vid kejserliga
armén i Italien, den han dock lämnade
1629. När Gustaf Adolf 1630 uppträdde i Tyskland,
ställde K. sig såsom rättrogen lutheran
under svenska fanorna, där han, lyckligare än
någon annan utländing i svensk tjänst, steg från
den ena värdigheten till den andra, så att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
