- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:18

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmanson, Isak Sven - Lange, Algot - Langlet, Emil Victor - 2. Langlet, Klara Matilda Ulrika Klementina - Lannerstierna, Johan Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarefter han vände sig till studiet af rättsvetenskapen
och blef 1861 juris kandidat. 1863 docent
i romersk rätt vid universitetet i Uppsala, befordrades
han 1868 till adjunkt i svensk allmän
lagfarenhet och romersk rätt, och var 1869–94
professor i romersk rätt, juridisk encyklopedi
och rättshistoria vid samma universitet. Bland
hans af trycket utgifna skrifter märkas: Om
Commodum possessionis, och besittningsskydd

1863; Om Concursbo, dess begrepp, uppkomst
och omfattning
1866; Studier i Arfsrättens
historia
1868; Svensk rättshistoria i utlandet.
Karl von Amira, Altschwedisches Obligationsrecht

1883, Träldomens sista skede i Sverige
1897, o. s. v.

Jur. hedersdoktor 1877.

L., som verksamt deltog i universitetsstadens kommunala
lif, afled ogift i Uppsala d. 8 april 1901.


Lange, Algot, operasångare. Född i Kalmar
d. 17 april 1850. Föräldrar:
Carl Gustaf Lorens Lange och
Johanna Sofia Runsten.

Student i Uppsala 1869, erhöll L.
1872 anställning vid Svenska
teatern i Helsingfors och studerade
1877–78 i Paris. Han
debuterade sist nämnda år som
Lothario i »Mignon» på k. teatern i Stockholm
och sjöng därstädes till hösten 1884, hvarpå han
till 1895 tillhörde k. teatern i Köpenhamn. Han
har sedan verkat som sånglärare dels i Köpenhamn
och Kristiania, dels i Paris. L., hvilken
var i besittning af en icke stor, men behaglig,
väl utbildad bariton, sjöng och spelade särdeles
artistiskt. Bland hans partier kunna nämnas:
Nevers i »Hugenotterna», Figaro och Bazil i
»Barberaren», Almaviva i »Figaros bröllop»,
Don Juan, Escamillo i »Carmen», Germont i
»Traviata», Kadoor i »Konung för en dag»,
Mefistofeles i Boitos och Gounods opera,
Daland i »Holländaren» m. fl. L. har af trycket
utgifvit Om sång 1898 och Om tonbildning i
sång och tal
1900.

Gift 1876 med finska
pianisten Ina Forstén. hvilken under signaturen
Daniel Sten utgifvit åtskilliga novellsamlingar.


Langlet, Emil Victor, arkitekt. Född i Borås
d. 26 febr. 1824. Föräldrar:
järnkramhandlaren, sedermera
landtbrukaren Johan Filip Langlet
o. Anna Elisabet Broqvist.

Släkten härstammar från Frankrike,
därifrån en Abraham L’Angleit
under religionsförföljelserna
mot hugenotterna 1628 öfverflyttade
till Holland, där han lärde sig skönfärgarkonsten,
och inkallades af Carl X till Sverige.

L. genomgick 1838–41 Chalmersska slöjdskolan
i Göteborg och egnade sig de närmast
följande åren åt mekanisk byggnadskonst men
begaf sig 1845 till Stockholm och sökte inträde
som elev vid konstakademien. Under det han
1845–50 genomgick akademiens konstskolor, biträdde
han 1846 A. Nyström d. ä. vid åtskilliga
byggnadsföretag i hufvudstaden, anställdes 1848
vid Stockholms byggnadskontor och inskrefs
1849 i öfverintendentsämbetet. Efter att 1850 ha
inom konstakademien erhållit den k. medaljen,
anträdde han mot slutet af följande året såsom
akademiens stipendiat en utrikes studieresa, hvarunder
han i tvenne år å prof. Blouets ateljé i
Paris förberedde sig för de specialstudier af den
monumentala arkitekturen, hvilka han sedan intill
1857 fortsatte i Italien. Sista tiden af sin
vistelse därstädes hade han utarbetat förslag till
det påtänkta nya stortingshuset i Kristiania och
begaf sig med sitt utkast till Norge, där hans
förslag, sedan fullständiga ritningar blifvit utarbetade,
af stortinget antogs till utförande. På
fem år, 1861–66, blef detta storartade byggnadsverk
utfördt, hvilket, på samma gång det
inbragte sin upphofsman en hedersskänk på
1500 specier af norska riksförsamlingen, grundlade
hans anseende och rykte som arkitekt.
Under sin vistelse i Norge utförde han, utom
byggnader i flere af landets mindre städer, en
större börsbyggnad samt en ny teater i Drammen.
Efter sin återkomst till Sverige fortsatte
han sin verksamhet såsom praktisk byggnadskonstnär,
ingick 1867 såsom medarbetare i Tidskrift
för byggnadskonst och ingeniörvetenskap
,
och öfvertog den 1871 för egen räkning, ehuru
tidskriften, som omdanades till Nordisk tidskrift
för byggnadskonst
, upphörde s. å. L.
ifrade särskildt för en omdaning af det gällande
systemet för protestantiska kyrkobyggnader
genom återupplifvandet och utbildandet af
centralanläggningen och utgaf i detta syfte ett
planschhäfte, Protestantiska kyrkobyggnader enligt
centralsystemet
1879. Bland hans arbeten
märkas Pauli kyrka i Malmö och Borgerskapets
enkehus
i Stockholm. Död å Spetebyhall
i Södermanland d. 10 mars 1898.

Gift 1864 med


2. Langlet, Klara Matilda Ulrika Klementina,
f. Söderén, författarinna. Född
på Dalarön d. 8 nov. 1832. Föräldrar:
prosten Abraham Vilhelm
Söderén
och Klara Henrietta
Landberg
.

Fru L. utgaf
1863–64 »Året om, läsning
i den husliga kretsen» samt har
äfven framträdt, 1871, i en samling
lyrik Blad och Blommor, har vidare utgifvit
många öfversättningar, böcker för barn, däribland
samlingarne »Mamma, tala om något roligt», sagor
och sannsagor 1895–1901, åtskilliga allmännyttiga
skrifter, såsom Ett eget hem, en bok för
unga kvinnor
1891 samt det stora arbetet Husmodern
i staden och på landet, en fullständig
handbok i hushållningens alla grenar
1883–84.
Hon har äfven tagit till orda i allmänna frågor
med Fäder och mödrar, 1885, Vi och våra
söner
, 1887, Tidsströmningar, 1887, m. m.


Lannerstierna, Johan Magnus, skald. Född
d. 10 dec. 1758. Föräldrar: majoren Magnus
Vilhelm Lannerstierna
och Johanna Gustafva
von Schening
.

Upptagen till k. page i Gustaf
III:s hof, befordrades han sedermera till kornett
och lifdrabant men lämnade krigstjänsten 1782 och
flyttade till Strömstad, där han dog i fattigdom den
15 jan. 1797.

Detta är i få ord L:s lefnadssaga.
Ännu innan han fyllt tjugu år, ådrog han sig
uppmärksamhet genom ett litet diktförsök

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free