- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:29

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Leffler, Johan Anders - 3. Leffler, Magnus Gustaf Mittag- - 4. Leffler (Läffler), Leopold Fredrik (Fritz) Alexander - 5. Leffler (Edgren), Anne Charlotte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högskolan samt sedan 1895 sekreterare i Försäkringsföreningen
och redaktör af dess tidskrift.
L. insattes 1885 af donator som ledamot i
Lorénska stiftelsens styrelse (se Lorén, V. E.),
och har från början alltjämt tjänstgjort som
dess sekreterare. Under 1897–98 var han ledare
för den af kommersekollegium föranstaltade offentliga
bageriundersökningen. 1886–88 var
han ledamot af Första kammaren för Göteborgs
och Bohus län och tillhörde den frihandelsvänliga
och moderat-liberala fraktionen därstädes.

L. har bl. a. utgifvit: Die schwedischen Zettelbanken,
gradualafhandling, 1876; Grundlinjer
till nationalekonomiken
1881; Om olika löneformer
med särskildt afseende på s. k. vinstandelssystem

1893; Zur Kentniss von den Lebens- und
Lohnverhältnissen industrieller Arbeiterinnen
in Stockholm
1897; <i>Undersökning
af bagerierna i Sverig 1899, m. m. Han var
äfven den hufvudsaklige ledaren af den stora
nationalekonomiska encyklopedien: Det ekonomiska
samhällslifvet
1891–1902, i hvilket åtskilliga
afhandlingar äro af hans hand. Han
har dessutom författat en mängd tidskriftsuppsatser
i botaniska och nationalekonomiska ämnen
samt varit en flitig medarbetare å sistnämnda
fält i pressen, särskildt Aftonbladet,
Stockholms Dagblad och Svenska Dagbladet, i
hvilket han var fast anställd 1897–98.

Gift 1869 med Elisabet (Betty) Kristina Dymling.


3. Leffler, Magnus Gustaf Mittag-, matematiker;
den föregåendes syssling.
Föräldrar: rektorn vid
Katarina elementarläroverk i
Stockholm Johan Olof Leffler
och Gustava Vilhelmina Mittag.
Född i Stockholm den 16 mars
1846.

Student i Uppsala 1865
och fil. d:r 1872, kallades L. till
docent i matematik s. å. 1873–76 vistades han
som byzantinsk stipendiat i Tyskland och Frankrike
och utnämndes 1877 till professor i matematik
vid Helsingfors universitet men återkom
1881 till hufvudstaden som Stockholms högskolas
förste ordinarie professor i matematik.
1885–86 och 1891–92 var han högskolans
rektor. Led. af Vet.-societeten i Helsingfors,
Vet.-akadem., Vet.-societeten i Uppsala, Videnskabsselskabet
i Kristiania, Royal Society i London,
hedersdoktor i Oxford o. s. v. Som vetenskaplig
författare har L. hufvudsakligen behandlat
funktionsteorien och därmed sammanhängande
delar af teorien för differentialekvationers
integration, i det han har utvecklat
Weierstrass’ska funktionsteorien. Han har lyckats
skapa en teori för entydiga funktioner af en
variabel, genom hvilka dessa i viss mån blifvit
lika tillgängliga för behandling som de rationella
funktionerna. L:s undersökningar äro offentliggjorda
i »Öfversikt af svenska Vetenskapsakademiens
förhandlingar» och i franska vetenskapsakademiens
»Comptes rendus». De erhöllo sin
afslutning genom den stora afhandlingen Sur la
représentation analytique des fonctions monogènes
uniformes d’une variable indépendante
,
som finnes i Acta mathematica IV, 1884. Denna
internationella matematiska tidskrift grundlades
af L. 1882 och intager, med L. som hufvudredaktör,
en framstående plats i den matematiska
litteraturen.

L. har äfven behandlat speciella
frågor inom analysen, och bland hans
öfriga skrifter må nämnas: Tvenne följdsatser
ur Cauchys teorem om rötter, En metod att
komma i analytisk besittning af de elliptiska
funktionerna, Integration af en ny klass af
lineära differentialekvationer af andra ordningen,
Sur la représentation analytique des
intégrales et des invariants d’une équation
différentielle linéaire et homogène, En generalisering
af potensteorien
. Som lärare har L. först
infört studiet af Weierstrass’ska funktionsteorien
i Finland och Sverige. På sin 51:a födelsedag
hyllades L. med en adress från 400 matematici
i skilda land, åtföljd af hans af Edelfelt målade
porträtt.

Gift 1882 med Signe Julia Emilia
af Lindfors
.


4. </b>Leffler</b> (skrifver sig sedan 1886 Läffler),
Leopold Fredrik (Fritz) Alexander,
språkforskare; den föregåendes
broder. Född i Stockholm
d. 15 nov. 1847.

Student i Uppsala 1866 samt fil. d:r och
docent i nordiska språk 1872,
blef L. 1881 e. o. professor i
svenska språket. Höstterminen
1875 samt vårterm. 1880–vårterm. 1883 förestod
han professuren i nordiska språk och har
f. o. m. höstterminen 1883 för sjukdom åtnjutit
oafbruten tjänstledighet. Bland hans många afhandlingar
må nämnas: Bidrag till läran om
i-omljudet med särskild hänsyn till tiden för
den germanska språkenheten
, där han påvisar
en förut okänd ljudlag i de germanska språken
(i-omljud af e). I rättstafningsfrågan har L.
lifligt kämpat på reformvännernas sida.

Ogift.


5. Leffler (Edgren), Anne Charlotte, hertiginna
af Cajanello, författarinna;
de föreg. syster. Född i Stockholm
d. 1 okt. 1849.

L. utgaf
vid tjugu års ålder anonymt
novellsamlingen Händelsevis och
fick, efter det hon 1872 ingått
giftermål med vice häradshöfdingen
G. Edgren i Stockholm,
anonymt å Dramatiska teatern uppförda åtskilliga
skådespel: Skådespelerskan 1873; Pastorsadjunkten
1876; Under toffeln 1876; Elfvan 1880.
I dessa stycken är det i allmänhet fråga om en
person, som söker befria sig ur förhållanden,
som hämma utvecklingen af hennes personlighet.
1882 utgaf fru E. under eget namn novellsamlingen
Ur lifvet, där hon på ett modernt realistiskt
och mycket åskådligt sätt samt i en klar
stil behandlar lifskonflikter ur samtiden. 1883
utkom andra samlingen »Ur lifvet» med den
djärfva novellen Aurore Bunge. Samma år uppfördes
å scenen Sanna kvinnor, som hade stort
inflytande på opinionen i fråga om gift kvinnas
äganderätt, och lustspelet En räddande engel.
Efter en 1884 företagen utländsk resa utgaf hon
1885 tendensdramat Hur man gör godt, 1886
romanen En sommarsaga, behandlande problemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free