- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:51

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Liewen, Hans Henrik von - 4. Liewen, Berndt Vilhelm von - Lignell, Anders - Lilienberg, Albert Alexander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Turkiet och 1720 utnämnd till
hofjunkare, ingick han samtidigt
på den militära banan och avancerade
1747 till öfverste för
Södra skånska kavalleriregementet,
1750 till generalmajor och
1756 till generallöjtnant.

För dessa hastiga framgångar hade
L., ehuru han ansågs som en kunnig och duglig
militär, nog mest att tacka sina lagrar å den
politiska vädjobanan. Redan 1739 hade han
brukats i en diplomatisk beskickning till Konstantinopel
och fick 1741 under vapenhvilan i
ryska kriget sig af Lewenhaupt anförtrodt att
undersöka stämningen i Petersburg. Under Adolf
Fredriks kronprinstid tillhörde han jämte sin
syster, gift med Carl Hårleman, kronprinsparets
intimaste krets och var för dess och dess bundsförvandters,
Hattarnes bästa ifrigt verksam vid
1746–47 års riksdag, då han tillhörde defensionsdeputationen.
Beständighet i partiförbindelser
var dock ej bland de L. utmärkande dygderna,
och redan vid 1751–52 års riksdag började
han vid brytningen mellan hofvet och Hattarne
närma sig de senare, hvilka vid 1755–56 års
riksdag visade sig helt räkna honom bland de
sina genom hans inval i sekreta utskottet. Han
blef ock af det herskande partiet hugnad med
en penningbelöning för det nit, han inlagt om
fästningsbyggnaderna i Skåne. I det pommerska
kriget deltog visserligen L., men med föga berömmelse,
vida mera intresserad som han var af
intriger i krigskonseljen än af bragder å stridsfältet.
För att blifva af med honom skickade
man honom 1759 i en diplomatisk beskickning till
Petersburg och efter återkomsten lade han sig
sjuk för att slippa återvända till Pommern. 1760
blef han riksråd och lyckades hålla sig kvar å
denna post äfven efter Mössornas seger 1765.
Han aflägsnades dock från all befattning med
fästningsbyggandet och förflyttades 1766 till Pommern
som generalguvernör, i hvilken egenskap
han ådagalade stor duglighet. 1772 hemkallades
han för att bereda rum för Sinclair men gjordes
i stället af Gustaf III till öfverste-marskalk,
hvilken värdighet snart förvandlades till riksmarskalk.
L., hvilken äfven efter revolutionen
af konungen behölls i rådet, blef 1762 serafimerriddare,
var 1766–67 kanslär för Åbo universitet
och under generalguvernörstiden i Pommern
för Greifswalds universitet.

Död ogift i Stockholm
d. 25 nov. 1781.


4. Liewen, Berndt Vilhelm von, krigare. Född
i Estland d. 6 febr. 1685; den föreg. kusin och
son af öfversten i österrikisk tjänst friherre Berndt
Otto von Liewen
och Lucia von Wartensleben.

De segrar, som utmärkte Carl XII:s första krigsår,
voro för många unga sinnen en lockelse
att på krigets bana söka vinning och utmärkelse,
och bland dem, som skyndade att ställa sig under
fanorna, var äfven L. Blott femton år gammal,
ingick han vid generalmajor von Clodts regementskår
och blef efter sex år fänrik vid det
regemente, som anfördes af hans farbroder Hans
Henrik von Liewen.

Med det mest oförfärade
mod deltog han i slaget vid Klissow, belägringarna
af Reval och Stralsund samt i striden vid
Gadebusch och blef i Tönningen fången och afförd
till Fyen men erhöll danska konungens pass
och tillåtelse att begifva sig till Brandenburg.
Med allt detta kom han under Carl XII:s tid
likväl ej längre än till major vid Smålands infanteri,
hvartill han utnämndes några månader
före konungens död. De befordringar, som uteblifvit,
medan han vågade lif och blod för fäderneslandet,
tillföllo så mycket rikligare, sedan
Sverige fått fred.

Utnämnd 1730 till öfverstlöjtnant
vid Kronobergs regemente, befordrades
han 1746 till öfverste, tio år senare till generalmajor
och blef 1759 generallöjtnant.

Likasom han i ungdomen utmärkt sig i krigets idrotter,
väckte han under sin mannaålder uppmärksamhet
i de fredliga yrkenas värf och framstod under
frihetstidens arbeten för landets förkofran
såsom en af Sveriges skickligare och omtänksammare
landthushållare.

Död d. 9 febr. 1771.

Gift 1722 med grefvinnan Anna Magdalena
Taube
.


Lignell, Anders, präst, författare. Född på
Bräcketorp i Hesselskogs socken
å Dal d. 11 febr. 1787. Föräldrar:
d. v. adjunkten, sedermera
komministern i Kila af Karlstads
stift Anders Lignell och
Juliana Wennersten.

Efter idkade akademiska studier i Lund
prästvigdes L. 1809 i Karlstad
och blef två år senare komminister i Ör. Förordnad
1814 till vikarierande lärare i apologistklassen
i Karlstad, utnämndes han till ord. kollega
1816 samt blef konsistoriinotarie i Karlstad
1818. Kyrkoherde i Kila 1824 och två år därefter
kontraktsprost öfver Gillbergs kontrakt.

Riksdagsman vid 1834 och 1844 årens riksdagar
tillhörande prästeståndets liberala fraktion, valdes
L. det sistnämnda året till revisor i banko-diskontverket
i Stockholm. Ledamot af K. nordiska
Oldskriftsällskapet i Köpenhamn, af Samfundet
för utgifvandet af handskrifter rörande
Skandinaviens historia, af Landtbruksakademien
m. fl. samfund. Teol. d:r 1860.

Död d. 13
april 1863.

L. var en flitig forskare och författare
samt har utgifvit mer än trettio skrifter
i kyrkliga och topografiska ämnen, bland hvilka
märkas: Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnas
historia
etc. (tills. med A. Ahlqvist
och J. P. Bexell 1835); Beskrifning öfver grefskapet
Dal
1851–52 m. fl.

Gift 1: 1821
med Laura Gustafva Tegnér och 2: 1838 med
Regina Maria Poignant.


Lilienberg, Albert Alexander, jurist, politiker.
Född i Kristianstad d. 12 juni
1833. Föräldrar: häradshöfdingen
Nils Lilienberg och Ingeborg
Augusta Ljungberg
.

Student i Lund 1849, aflade L. därstädes
hofrättsexamen 1851. Han började
därefter tjänstgöra i Svea
hofrätt, där han 1861 blef fiskal
och 1864 assessor. Konstituerad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free