Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilienberg, Albert Alexander - Lilja, Nils - Liljeblad, Samuel - Liljefors, Bruno Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revisionssekreterare 1868 och ordinarie 1870, utnämndes han
1874 till häradshöfding i Medelstads härads domsaga
i Blekinge. 1880–82 togs han i anspråk
för kommittéerna för omarbetning af förordningarna
om stämpelafgift och om expeditionslösen.
Redan under sin Stockholmstid anlitades han
i allmänna värf som stadsfullmäktig i hufvudstaden
1870–74. Hösten 1885 valdes han till
ledamot af Andra kammaren för Karlshamn,
Sölvesborg och Ronneby, hvilket uppdrag han
(med undantag af majriksdagen 1887) beklädde
till och med 1893 års riksdag. Med undantag
af det första var han vid alla af honom bevistade
riksmöten vice ordf. i lagutskottet. Han gjorde
sig snart såväl här som i kammaren känd som
en karaktärsfast och själfständig man, som på
ett värdigt sätt kämpade för en visserligen moderat,
men bestämdt, frisinnad åskådning. Särskildt
bröt denna af mot utskottsmajoritetens under
reaktionsperioden 1888–90. I sin reservation
mot lagutskottets betänkande 1889 angående
den s. k. »munkorgslagen» uppvisade han exempelvis
dennas försåtliga syfte att vid sidan af
yttrandefriheten äfven söka komma åt församlingsfriheten
och lagens fall torde till icke ringa del
varit L:s förtjänst. Nödvändigheten att genom
grundlag trygga församlingsfriheten påpekades af
L. vid flera riksdagar. I öfrigt uppträdde han
för utsträckt rösträtt, valfritt civiläktenskap, verksammare
folkskoleinspektion, reform af Första
kammaren, hvilken enligt hans mening för närvarande
på ett dåligt sätt fyllde sin uppgift, och
i allmänhet för reformer i humanitär riktning
samt för värnande af konstitutionella medborgerliga
rättigheter. Från 1890 tillhörande den af
städernas frihandlare bildade »centerns» förtroenderåd,
åtnjöt L. stor aktning af kammarens
skilda partier och hade vid 1892–93 års riksdagar
plats i talmanskonferensen. I februari 1892
valdes han till justitieombudsmannens efterträdare
och skulle på hösten s. å. vid inträdd ledighet
inträda som innehafvare af samma post, men
afsade sig nu densamma. Urtimans härordningsförslag
främjade han med sin röst. Vid 1893
års val undanbad han sig återval och har sedan
i tillbakadragenhet ägnat sig åt skötseln af sin
domsaga och kommunala värf, bl. a. som ordförande
i Blekinge läns landsting 1886–1902.
Gift 1: 1864 med Gustafva Amalia Forsgrén,
syster till donatorn C. R. Forsgrén (se I:
350) och 2: 1878 med Tekla Wiklund.
Lilja, Nils, botaniker, skriftställare. Född d.
18 okt. 1808 i Röstånga socken i Skåne.
Föräldrar: sockenskomakaren Hans Nilsson
Lilja och Bengta Persdotter.
L. blef
student i Lund 1892 och egnade sin tid åt
vittert författareskap och studium af botaniken.
Redan året förut hade han utgifvit ett poem
Sagan om Odensjön och erhöll 1836 Svenska
akademiens andra pris för ett skaldestycke
Menniskans åldrar, hvarjämte han skref och
utgaf smärre poetiska samlingar. Hans hufvudsakliga
sysselsättning omfattade likväl botanik
och blomsterodling, i hvilka vetenskapsgrenar
han författade flera arbeten, såsom Skånes
flora 1838; Flora öfver Sveriges odlade vexter
med Supplement 1839–40; Tidning för trädgårdsskötsel,
m. m. Under dessa litterära bestyr
utgjorde filosofiska graden ett mål för hans önskningar.
Men en ögonsjukdom och bristande tillgångar
nödgade honom att se sig om efter annan
verkningskrets. Han sökte därför och erhöll
1843 anställning såsom klockare i Billinge af
Lunds stift. Här fortsatte han i början sina naturhistoriska
studier men lämnade dem efter
hand för att uppträda såsom populär författare
i »teologiska» och sociala ämnen, utgaf 1858
Människan, hennes uppkomst, hennes lif och hennes
bestämmelse 1860 Kristendomen, dess uppkomst,
dess lära, dess historia och dess utveckling;
1862 Kristna läran och prestläran; 1864–68
Vår tid och dess sträfvanden, populära föredrag,
m. fl. arbeten, hvilka genom sin radikala, nästan
socialistiska tendens på sin tid väckte rätt mycket
uppseende och nog ej voro utan inflytande i
vissa kretsar. Bristen på vetenskaplig grund
afskär dem dock från bestående värde.
L., hvilken 1865 blef fil. doktor i Göttingen, afled
å Lunds lasarett d. 19 dec. 1870.
Gift 1: med
Maria Katarina Ek, 2: 1855 med Gustafva
Maria Björnberg och 3: 1858 med Helena
Maria Neumann.
Liljeblad, Samuel, botaniker. Född i Mjösjöhults
by af Södra Vi socken i
Kalmar län, d. 20 dec. 1761.
Föräldrar: rusthållaren Håkan
Larsson och Elin Persdotter.
L. inskrefs som student i Uppsala
1782, förvärfvade den filosofiska
graden 1788 och företog
s. å. en resa till Lappmarken,
hvarest han samlade en mängd sällsynta växter
och gjorde åtskilliga rara botaniska fynd. 1789
utnämndes han till amanuens vid naturaliekabinettet
i Uppsala och förordnades att under A.
Afzelii utländska resa förestå demonstratorstjänsten.
I enlighet med tidens uppfattning, att naturalhistorien
närmast vore att anse som en hjälpvetenskap
åt ekonomien och läkarekonsten, började
han studera den senare och promoverades
till medicine doktor 1793. S. å. förordnad till
adjunkt vid vetenskapssocieteten i Uppsala, utnämndes
han 1796 till oecon. pract. adjunct och
befordrades 1802 till borgströmiansk professor.
Ledamot af åtskilliga lärda samfund.
Död i
Uppsala d. 1 april 1815.
Ehuru ej utrustad
med några synnerligt stora gåfvor, bidrog likväl
L. genom kärlek för sin vetenskap till dennas
utbredning, mer än mången, som fått en större
förmåga på sin lott. Hans Utkast till en svensk
Flora, som utkom 1792, angifver på ett lättfattligt
sätt, efter vetenskapens dåvarande ståndpunkt,
svenska växternas väsentligaste kännetecken
och nytta samt bidrog icke obetydligt
på sin tid att i Sverige tillvinna det botaniska
studiet idkare och vänner. Han har äfven
utgifvit åtskilliga andra skrifter, mest af
ekonomiskt innehåll.
Gift 1809 med Kristina
Ekfors.
Liljefors, Bruno Andreas, djur- och landskapsmålare.
Född i Uppsala d. 14 maj 1860. Föräldrar:
handlanden Anders Liljefors och <i>Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
