- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:81

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ling, Per Henrik - Lingen, Reinhold Johan von - Linnarsson, Jonas Gustaf Oskar - 1. Linné, Carl von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myterna voro olämpliga till att använda i bildande
konst. L. inkallades 1835 efter Skjöldebrand till
en af de aderton i Svenska akademien – där han
1815 erhållit Lundbladska priset, 1833 den stora
belöningsmedaljen och 1837 Carl Johans pris
– samt erhöll af statsmakterna ett icke obetydligt
anslag för utgifningen af sina gymnastiska skrifter.
Död i Stockholm d. 3 maj 1839 och enligt sin
sista vilja begrafven på sitt älsklingsställe Annelund
vid Brunnsvikens strand, där en väldig
bautasten reser sig på hans grafkulle.

I sin
gymnastik sökte L. ständigt ett urval af verksamma
former, hvilka efter olika individuella
behof tillfredsställde bestämda kraf, motsvarande
de enklaste mekaniska, anatomiska och fysiologiska
lagar. Han fördelade gymnastiken i fyra
större grenar efter dess olika användning för
friska och sjuka personer: 1) pedagogisk gymnastik;
2) vapenföring (militärgymnastik); 3) sjukgymnastik;
4) estetisk gymnastik. I rörelsernas
allmänna indelning följde han närmast forntidens
och antog därför aktiva rörelser, passiva rörelser
och s. k. blandade former.

»Intet annat gymnastiskt
system, utom möjligen det grekiska under
dess mest lysande period, har så som det
svenska eftersträfvat enkelhet och begränsning i
plastisk form och skönhet.»

Gift 1: 1809 med
Sofia Rosenqvist och 2: 1818 med Katarina
Charlotta Nettelbladt.

Sonen Hjalmar Fredrik,
född d. 14 april 1820, blef 1841 student
och 1842 utexaminerad vid Gymnastiska centralinstitutet,
där han 1843 blef underlärare och
1858 öfverlärare. 1864 erhöll han k. fullmakt
på denna syssla och professors titel. 1882 erhöll
han afsked med pension och afled d. 9 mars 1886.

L. ägnade sig uteslutande åt den pedagogiska
gymnastiken och utgaf åtskilliga skrifter härom.
Han gjorde äfven 2,000 à 3,000 pennteckningar,
afsedda att åskådliggöra den verkliga Lingska
metoden med dess stränga »korrektion».


Lingen, Reinhold Johan von, krigare. Född
i Visby d. 28 aug. 1708. Föräldrar:
öfverinspektoren vid salpetersjuderierna
Peter von Lingen
och Margareta Tersmeden.

Vid femton års ålder ingick
L. såsom matros vid amiralitetet
och blef vid en sjöresa två år
därefter i Hâvre prejad till soldat
vid lord Clairs irländska regemente i fransk
tjänst. Sedan han från 1727 varit kadett vid
brigadieren Lencks regemente, återkom han 1730
till fäderneslandet och undfick fullmakt som
kornett i svenska armén. Han lämnade emellertid
s. å. Sverige å nyo och erhöll anställning
såsom premierlöjtnant vid Weimarska regementet
i Kur-Sachsen, där han befordrades till kapten
och generaladjutant hos markis de Villa Nuova.
1737 öfvergick han i rysk tjänst och bevistade
under den följande tiden flera fältslag och belägringar
samt befordrades 1739 till öfverstlöjtnant
vid Kievska regementet. När de politiska
förhållandena häntydde på ett fredsbrott mellan
Sverige och Ryssland, återvände han hem och
erhöll fullmakt som öfverstlöjtnant och gjorde
i denna egenskap fälttåget i Finland 1741–42.
Året därefter affärdades han af rådet till Åbo,
med order att inom sex dagar vara tillbaka med
meddelande, om fred kunde erhållas. Detta uppdrag
fullgjorde han punktligt, men med otaliga
mödor och lifsfaror, så att t. ex. färden på hemresan
öfver Ålandshaf tillryggalades i en öppen
båt, så gammal och bristfällig, att den som en
märkvärdighet intogs och förvarades i arsenalen.
Till belöning för sin raskhet och beslutsamhet
upphöjdes han s. å. i svenskt adligt stånd, blef
1751 öfverste för Älfsborgs regemente och 1757
generalmajor samt deltog i denna egenskap i
pommerska kriget. Befordrad 1761 till generallöjtnant,
utnämndes han två år därefter till landshöfding
i Kristianstads län, hvarifrån han 1772
förflyttades till landshöfding i Malmö, sedan han
redan 1764 fått emottaga friherrediplomet. Död
på Normestorp nära Linköping d. 3 sept. 1785.

Gift 1743 med Anna Kristina von Flygarell.


Linnarsson, Jonas Gustaf Oskar, paleontolog
och geolog. Född i Falköping
d. 24 nov. 1841. Föräldrar:
prosten och kyrkoherden därst.
Gustaf Linnarsson och Anne-Charlotte
Salander
.

Student i Uppsala 1857, förvärfvade sig
L. filosofisk doktorsgrad 1866,
hvarefter han under några år
ägnade sig åt geologiska och paleontologiska undersökningar
i Västergötland. 1869 kallades han
till docent i mineralogi och geologi vid Uppsala
universitet och anställdes s. å. som geolog vid
Sveriges geologiska undersökning. Han företog
vidsträckta vetenskapliga resor, såväl inom som
utom fäderneslandet, allt till sin död i Sköfde d.
19 sept. 1881.

L. åtnjöt stort anseende som
en grundlig och skarpsinnig forskare, den där
förnämligast inriktade sin verksamhet å en detaljerad
stratigrafisk-paleontologisk utredning af
silurlagren, först i arbetet Om Västergötlands
cambriska och siluriska aflagringar
1870 och
sedermera i ett femtiotal större och mindre afhandlingar
af geologiskt och paleontologiskt innehåll,
af hvilka de flesta utgifvits af Vetenskapsakademien,
Sveriges geologiska undersökning och Geologiska
föreningen.

Ogift.


1. Linné, Carl von, »botanikens furste». Född
å kaplansbostället Råshult i Stenbrohults
socken i Småland d. 13
maj 1707. Föräldrar: då varande
komministern, sedermera
kyrkoherden i Stenbrohult, Nicolaus
Linnæus
och Kristina
Brodersonia
.

Det berättas,
att fadern, som själf var en stor
blomsterälskare, i förtjusningen öfver sin förstfödde
brukade smycka hans vagga med blommor
och ofta taga honom, med sig ut i trädgården,
där barnet, liggande i gräset, lekte med blommor,
såsom andra barn med sina leksaker. Året efter
Carls födelse flyttade fadern såsom utnämnd
kyrkoherde till Stenbrohults prästgård, i hvars
trädgård gossen fick sitt eget lilla område, som
han med all flit vårdade. Vid nio års ålder
sändes han till Växiö skola, dit hans barndomstycke
för naturens härliga alster följde honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free