- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:83

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Linné, Carl von - 2. Linné, Carl von, d.y. - Linnerhielm, Jonas Carl - Linnström, Karl Hjalmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lön fördubblades och ökades än ytterligare genom
förläning på lifstid för honom, änka och barn
af tvenne akademihemman i närheten af hans
egen 1758 inköpta gård Hammarby. Då hans
lif efter fyra års sjuklighet utslocknade d. 10
jan. 1778, ansågs detta såsom en nationalförlust,
hvilken Gustaf III från tronen tillkännagaf för
ständerna.

Naturvetenskaperna vörda i L. sin
ordnare, och oaktadt de förändringar hans system
genom fortsatta forskningar undergått, skall hans
namn likväl alltid stå främst bland dessa vetenskapens
heroer.

Hans skrifter uppgå till ett
betydligt antal. Bland dem äro, utom de redan
nämnda, följande de förnämsta: Fundamenta
botanica
1736; Bibliotheca botanica 1736; Genera
plantarum
1736; Hortus Cliffortianus 1737;
Critica botanica 1737; Classes plantarum 1738;
Öländska resa 1745; Flora Suecica 1745; Vestgöta
resa
1747; Flora ceylonica 1747; Hortus
Upsaliensis
1748; Materia medica 1749; Philosophia
botanica
1751; Skånska resa 1751;
Species plantarum 1753, 1762–73; Clavis Medicinæ
1766; Mantissa Prima 1767; Mantissa
Altera 1771,
o. s. v.

Af sin vän arkiater
Bäck tecknas L. sålunda: Hans yttre personlighet
var angenäm, men icke utmärkt af några ovanliga
egenheter, längden något under medelmåttan,
kroppsbyggnaden fast, med lagom hull, men blodfull,
så att ådrorna tydligt syntes, hufvudet stort
och skiljelinjen mellan dess fram- och bakdel
mycket djup, ögon bruna och skarpa, så att han
sällan behöfde förstoringsglas, hörseln god, anletets
uttryck mildt och vänligt och vittnande
om en glad och lefnadsfrisk själ. Hans dräkt
var alltid enkel och bestod i hvardagslag af en
kort jacka, hvarjämte under de senare åren hufvudet
vanligtvis betäcktes af en kalott, men vid
högtidliga tillfällen af en riklockig peruk. Huru
många gånger hans porträtt blifvit återgifvet af
penseln eller grafstickeln, huru många minnespenningar
öfver honom blifvit präglade eller
skrifter till hans ära utkommit, torde nu vara
svårt att uppgifva, ty hvarhelst blommor växa
och blommornas vetenskap älskas, skall namnet
Linné vara äradt och vördadt, och han minne
odödligt.» Med L. började i naturvetenskapernas
historia en alldeles ny period.

L:s staty af Kjellberg aftäcktes i Stockholm d. 13 maj 1885.

Af professor Th. Fries utkom 1903 ett
vidlyftigt arbete Linné, det hittills på svenska
språket mest utförliga och framstående, som utgifvits
om L.


2. Linné, Carl von, d. y., botaniker. Född i
Falun d. 20 jan. 1741; den föreg.
ende son.

Enligt faderns bestämda
vilja begynte han tidigt
studiet af naturvetenskaperna,
därvid vanligen någon af den
äldre Linnés utmärkta lärjungar,
såsom Rolander, Löfling och J.
P. Falck var hans undervisare.
För faderns skull blef han redan såsom yngling
öfverhopad med utmärkelser, hvilka eljes endast
tillkomma den lärde och genom egna förtjänster
framstående vetenskapsmannen. Så utnämndes
han 1759, vid aderton års ålder, till botanices
demonstrator, erhöll 1763 konungens expektansbref
på faderns lärostol och promoverades 1765
till hedersdoktor i Uppsala på särskild uppmaning
till medicinska fakulteten af kronprinsen,
som då var universitetskansler. Denna snabba
befordran väckte helt naturligt missnöje hos L:s
samtida, enär han hvarken hade någon utomordentlig
begåfning eller några märkvärdiga kunskaper.
Sonen öfvertog emellertid faderns tjänst
d. 17 okt. 1776 utan någon annan lön än som
demonstrator och måste efter hand sätta sig i
skuld. Ett spändt förhållande uppstod också
mellan honom och modern på grund af vissa
bestämmelser i faderns testamente. Efter att vid
dennes död ha mottagit professuren i botanik vid
Uppsala högskola anträdde han 1781 en resa till
England, Frankrike, Holland och Danmark i och
för utgifningen af faderns Systema Naturæ.
Men L. insjuknade icke långt efter sin hemkomst
och afled i Uppsala d. 1 nov. 1783.

Linné d. y. var ogift, hvadan den adliga ätten på manssidan
utgick med honom.


Linnerhielm, Jonas Carl, tecknare. Född på
Elleholm i Blekinge d. 30 aug. 1758. Föräldrar:
kanslirådet Per Linnerhielm och Engel Fredrika
Rothlieb
.

Efter slutade akademiska studier i
Lund ingick L. 1776 som e. o. i krigsexpeditionen,
där han hunnit till protokollssekreterare, när han
1796 afträdde från ämbetsmannabanan. 1800 inkallades
han till ledamot i konstakademien utnämndes
efter statshvälfningen 1809 till riksheraldiker
och erhöll 1812 titel af kansliråd.
Död på sin egendom Ebbetorp i Kalmar län d.
12 febr. 1829.

L. är egentligen bekant genom
sina illustrerade resor, utgifna i tre samlingar:
Bref under resor i Sverige 1797; Bref under
nya resor i Sverige
1806 och Bref under senare
resor i Sverige
1816. Till dessa beskrifningar
har han själf tecknat vyerna i olika manér: radering,
aquatinta och crayon, och framstår i de
skrifna skildringarna som rätt god stilist.

Gift 1: 1791 med Helena Maria Ehrenstråle,
bekant som skaldinna i Gessnerska stilen, genom
en af mannen föranstaltad upplaga af hennes
»Vitterhetsförsök», och 2: 1809 med Elsa Ottiliana
von Francken
.


Linnström, Karl Hjalmar, bokförläggare, bibliograf.
Född i Stockholm d. 18
juni 1836. Föräldrar: löjtnanten
Anders August Linnström och
Antoinette Sofia Fredrika Iserhjelm.

L., som 1853–62 hade
anställning hos bokhandlaren C.
E. Fritze i Stockholm, aflade
1860 studentexamen i Uppsala.
Han skötte sedermera 1862–71 L. J. Hiertas
bokförlagsaffär, som han sistnämnda år öfvertog
och innehade till 1884. Bland L:s många
värdefulla förlagsartiklar märkas Uppfinningarnas
bok
1872–75, Världslitteraturens historia
1875–76, Andersens sagor och berättelser 1877
med 500 svenska teckningar och träsnitt, Sveriges
historia från äldsta tid till våra dagar

1877–81, till hvilket arbete L. själf utkastade
planen och hvars 2,312 afbildningar han mestadels
själf uppletat och valt och som kostade omkring
400,000 kr. i förlagskostnader.
Svenskt boklexikon, Åren 1830–65, detta i sitt slag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free