- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:86

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljungberg, Jöns Mattias - Ljungberg, Nils Vilhelm - Ljungberger, Gustaf - Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allenast sin maskin införd och använd, utan själf
utnämndes till justitieråd och deputerad i kommersekollegium.
Han befordrades sedermera till
förste direktör i fabriksdirektionen, blef etatsråd
och ansågs på sin tid för Danmarks förste matematiker.
Han afled i Köpenhamn d. 17 juni 1812.


Ljungberg, Nils Vilhelm, filosof. Född i Åmål
d. 19 april 1818. Föräldrar:
handskmakaren Abraham Ljungberg
och Johanna Margareta Norström.

Student i Uppsala
1837, förvärfvade L. därstädes
filosofisk doktorsgrad 1851
och utnämndes 1853 till lektor
i latin vid Göteborgs latinläroverk.
Hans gradualafhandling Chronologisk
granskning af den babyloniska, israelitiska
och egyptiska historien
mottogs af kritiken
med stort erkännande, som sporrade honom till
flitigt arbete å tid efter annan utgifna textkritiska
arbeten, i hvilka han utkastade djärfva förslagsmeningar.
Men hans intresse omfattade äfven
andra kunskapsgrenar, såsom historia och filosofi,
och i maj 1861 framträdde han för allmänheten
med ett föredrag om de olika synpunkter, ur hvilka
filosofien och teologien utgå för bestämmande
af de religiösa trosformerna, i hvilket L., entusiastisk
lärjunge af Boströms filosofi som han var,
häfdade vetenskapens rätt och plikt att med frimodig
sanningskärlek forska rörande de högsta
frågor. Föredraget åtföljdes af en liflig polemik i
lokalpressen, under hvilken L. närmare sökte påvisa,
att enligt bibeln – rätt förstådd – Kristus icke
vore Gud, samt äfven angrep treenighetsläran. Att
dylika åsikter kunde framställas af en domkapitelsledamot,
framkallade i det högkyrkliga lägret
den häftigaste förtrytelse, som bl. a. tog sig
uttryck i dels Göteborgs domkapitels anmälan
hos regeringen om det skedda och anhållan
om föreskrifter om lämpliga åtgärder, dels en
petition från större delen af stiftets prästerskap
om L:s skiljande från konsistoriet och eventuelt
äfven från lektoratet. Dessa framställningar
blefvo dock afvisade af k. m:t, men den
hårda strid, den ensamme mannen hade att
kämpa för sin öfvertygelse, anses mer än något
annat sporrat Viktor Rydberg till att i »Bibelns
lära om Kristus» skynda till den anfallnes undsättning.

Några år efteråt drabbades L. af
en ögonsjukdom, som tvang honom till att söka
tjänstledighet från lektoratet, och han framlefde
sina sista lefnadsår i Värmland, där han ock
afled å Hellekil d. 14 juli 1872.

Ogift.


Ljungberger, Gustaf, medaljgravör. Född 1734,
antogs L. vid sexton års ålder
till lärling hos den berömde
medaljören Daniel Fehrman och
blef med tiden arfvinge både till
dennes plats och artistiska anseende.
Såsom betecknande för
konstnärens uppfostran och ställning
vid denna tid, meddela vi
början af det kontrakt, som 1752 uppgjordes
mellan Fehrman och kanslirådet Berch, som var
L:s morbror.

»Jag Daniel Fehrman,» – heter
det – »antager Gustaf L. till discipel uti
medaljkonsten, tillförsäkrandes att använda all
möjlig flit uti dess undervisande; både att poussera
och gravera, hvarjämte jag unnar honom fritt
husrum och värme i mitt hus samt maten vid
mina betjänters bord; dock att han under de fem
år, som hans lärotid räknas bör, går mig tillhanda
med all lydnad och trohet uti de ärender, hvartill
jag eller min hustru honom uti hushållet och
utom medaljarbetet tjänlig finna kan och befallandes
varder... Ifrån början af 1756 skall han
ännu vara hos mig i tre års tid, njuta ytterligare
information och med sitt arbete uti medaljverket
vara mig till hjälp; men därjämte alldeles fri
från tjänstesysslor i hushållet och sådant, som
icke rör medaljkonsten, hvarför han ock under
denna tid skall hafva sin fria spisning vid mitt
eget bord».

Under sin lärotid hos Fehrman
åtnjöt L. undervisning i ritning af hofintendenten
Rehn, hvarefter han förordnades att 1759–63
förestå pommerska myntverket i Stralsund. Genom
Berchs bedrifvande erhöll han i tvenne omgångar
statsanslag för en längre tids vistande utomlands,
hvarunder han 1763–65 i Paris studerade vid
konstakademien under Vanloo, Boucher, Payou
och 1765–67 uppehöll sig vid målarakademierna
i Italien. Efter hemkomsten 1767 uppförd på
extra stat som medaljör, förordnades han 1768
till professor i teckning vid målarakademien, å
hvilken befattning han 1773 erhöll k. fullmakt.
Efter Fehrmans död 1780 erhöll L. hans medaljörssyssla
vid myntet. Led. af flera utländska
konstakademier. De flesta mynt- och medaljarbeten
från Gustaf III:s styrelse äro af L:s hand
och beteckna konstnären såsom kanske den mest
utmärkte af gravörerna under det gustavianska
tidehvarfvet.

Död i Stockholm d. 5 nov. 1787.

Gift 1770 med Juliana Augusta Melander.


Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan, universitetslärare,
estetiker. Född i Lund d.
6 mars 1823. Föräldrar: förste
stadskomministern därstädes, medicine
och filosofie doktorn Anton
Magnus Ljunggren
och Katarina
Sofia Kröger
.

L. blef student i Lund 1839 och promoverades
1844 till filosofie
doktor. Sedan han 1847 vid samma universitet
utgifvit och försvarat en akademisk afhandling:
Euripidis Medea, karaktäriserad och jämförd
med Shakspeares Othello
, förordnades han till
docent i estetik och förestod under läsåret 1848–49
den Norbergska professuren, ett uppdrag,
som tidtals förnyades 1851, 1852, 1855, 1856–1858.
Hemkommen vid jultiden 1850 från en
längre studieresa i Tyskland och Frankrike, förordnades
han följande året till tysk språkmästare
vid Lunds universitet och höll 1852 offentliga föreläsningar
i konsthistoria. 1856 uppfördes han i
tredje rummet på förslag till estetiska professuren
och erhöll s. å. Svenska Akad. stora
pris för en estetisk afhandling: Jämförelse emellan
Ehrensvärd och Winckelmann som konstfilosofer
.
När vid Lunds universitet estetiken
och därmed sammanhängande vetenskaper skildes
från den Norbergska professuren och erhöllo en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free