- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:120

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmström, Johan August - Malmström, Per - Mandelberg, Johan Edvard - Mandelgren, Nils Månsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emottagande underrättelsen om Hjalmars död, Signe,
Viger Spa, Sverres tåg till Norge</i> o. s. v. Ett arbete
af romantiskt skaplynne är M:s bekanta Elfvalek,
hvaraf en reproduktion, tillika med ett par af hans
förenämnda arbeten, finnes i Nationalmuseum. På
1860-talet började M. en tafla med ämne Bråvalla slag,
hvilken tafla han aldrig, oaktadt flitigt arbete,
lyckades fullborda. Så blef äfven fallet med en senare
påbörjad tafla med samma ämne. Den äldre af dessa
båda taflor inköptes år 1904 af Svenska konstnärernas
förening och den yngre är som gåfva öfverlämnad till
Nordiska museet. Men i stället utförde han en mängd
älskvärda genrebilder med barnmotiv: Sista paret
ut!
1866, Korthuset, Herrns och fruns marknadsresa,
Tiggare och tjuf, Trollskrinet, Odygd
, o. s. v. M. var
äfven en framstående illustratör. Han gjorde
teckningar till »Frithiofs saga» 1868, till »Sagan om
Ragnar Lodbrok och hans söner» 1880, och »Fänrik Ståls
sägner» 1885, där han lyckades särskildt bra både med
karakteristiska figurer och landskapsbilder. 1883
utkom »Frithiofs saga» i ny upplaga med nya
illustrationer i ljustryck efter oljemålningar,
i svart och hvitt, och M. illustrerade också på
liknande sätt Runebergs »Grafven i Perrho». Från
1890-talet stammar en serie äktsvenska akvareller,
hvari M:s poetiska förmåga tagit sig vackra uttryck.

M:s lynne var i grund och botten mildt och svärmiskt,
såsom synes af hans veka sommarnattsdröm »Elfvalek»
– »en dröm i färger, en målning, där stämningen,
den nordiska folkvisetonen är allt» – men det ägde
också mycken skälmaktighet och humor, och därför
var M. en så förträfflig skildrare af barnens lif.

»M:s konst uppbäres af flärdlöshet, af varm känsla och
ungdomlig friskhet. Mot hans teknik och särskildt mot
färgskalan i hans friluftsmålningar har den nya tiden
kunnat göra en och annan berättigad invändning. Men
karaktären i hans arbeten har förblifvit älskvärd
och själfständig.»

Ogift.


Malmström, Per, författare, biblioteksman. Född
i Gunnilbo socken i Västmanland d. 11
dec. 1758. Föräldrar: komministern i Björkskog
Per Malmström och Justina Hellenius.

Student i Uppsala 1776, blef han 1785 fil. magister och
utnämndes följande år till docent i praktisk filosofi
därstädes. 1789 befordrades han till professor i
österländska språk och grekiska vid Åbo universitet,
hvarifrån han 1795 förflyttades till Stockholm som
k. bibliotekarie. Han ordnade och uppställde det
k. biblioteket i den då nyinrättade sal i kungliga
slottet, som det sedermera i 80 år innehade,
och inlade stora förtjänster om dess utveckling,
genom att skaffa det ökade anslag till bokinköp och
personal samt genom att göra det tillgängligt för
allmänheten m. m. Han fick vid sidan häraf snart ett
annat verksamhetsfält, i det han 1804 förordnades
att granska alla från utlandet inkommande tidningar
och journaler samt att ha uppsikt öfver alla i riket
utkommande periodiska skrifter. I denna egenskap
tvangs han till delaktighet i åtgärder, som ådrogo
honom mycket hat, men hvilka han enligt egen uppgift
i de flesta fall sökt förhindra eller mildra. Efter att 1807
erhållit kansliråds fullmakt och 1808 blifvit
prästvigd, utnämndes han 1811 till kyrkoherde i Sköfde
stads- och landsförsamlingar. Dessförinnan hade han
1809 uppträdt som politisk författare med Prospectus
till en afhandling om nationalrepresentation
och statsdepartementer i Sverige
. På sin nya
plats trifdes han icke, utan skaffade sig under
hvarjehanda förevändningar tjänstledighet och
vistades i Stockholm, där han 1813 utgaf Essai sur le
système militaire de la Suède
(tills. med öfversten
G. A. Sture), Skrifter i åtskilliga ämnen 1818 och
Ämbetsberättelse med tillhörande handlingar 1819,
innehållande ej oviktiga bidrag till trycktvångets
historia i Sverige. 1820 sökte han Stora Tuna pastorat
i Dalarne och lyckades, trots ifrigt motstånd från
dåvarande domprosten J. O. Wallin, tillkämpa sig
förslagsrum samt blef ock slutligen 1822 till platsen
utnämnd, hvilket till den grad grämde landshöfding
Hans Järta, som motarbetat M., att han begärde afsked
från sin befattning (se I: 562). M. beskrifves som
en man »med vidsträckta kunskaper, god urskilning,
stadgad smak och ihärdighet i sina företag». Död d. 18
sept. 1834.

Gift 1: 1800 med Maria Rosina Kessler,
2: 1816 med Charlotta Lovisa Palmcrantz.


Mandelberg, Johan Edvard, målare. Född i Stockholm den 22
juni 1731.

Han erhöll sin första undervisning
af fadern och öfvade sig sedan på egen hand. I
juni 1752 begaf han sig till Paris, där han slöt
sig till Roslin samt fick tillstånd att kopiera i
Louvren. M. erhöll af danske konungen Fredrik
V ett understöd med hvilket han sedermera fortsatte
resan till Italien. I okt. 1758 anlände M. till
Köpenhamn, där han 1759 blef led. af konstakademien
och 1763 professor vid akademien. Bland stycken af
hans hand hafva fyra taflor, framställande scener ur
Iliaden och målade i kupolen å Fredensborgs slott,
blifvit berömda. De takmålningar, han utförde för
Kristiansborg, gingo förlorade vid branden 1794. Utom
allegoriska och mytologiska scener utförde M. och
detta kanske i främsta rummet bataljmålningar, men
han saknade artistisk originalitet.

Död i Köpenhamn
d. 8 aug. 1786.


Mandelgren, Nils Månsson, tecknare,
kulturforskare. Född i Väsby socken af Luggude
härad i Skåne d. 17 juli 1813. Föräldrar: skomakaren
Måns Svensson och Kerstin Jönsdotter.

Vid nitton års ålder antagen till elev i målning vid Höganäs
lerkärlsfabrik i Skåne, fick han 1833 genom
bemedling af d. v. excellensen grefve Jakob de la
Gardie komma till Stockholm och på fullt allvar ägna
sig åt konststudier såsom elev vid konstakademien. Han
lärde också litografi af v. Schéele. Efter att i
hufvudstaden ha tillbragt tiden till 1838, begaf
han sig s. å. till Köpenhamn, ingick vid därvarande
konstakademi och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:56:06 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free