Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Mankell, Julius - 3. Mankell, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom sekreterare i riksdagens särskilda utskott för
försvarsväsendet, fungerade 1867–68 såsom sekreterare
i kommittéen för utredning af roterings- och
rustningsbesväret, o. s. v. I och för studiet af
främmande länders militära inrättningar företog han
under sin tjänstetid flera utrikes resor och deltog
1863 under främmande namn i polska frihetskampen.
I tidens politiska rörelser började M. tidigt
deltaga å den liberala sidan. Han var sålunda en
af skarpskytterörelsens främsta män, var 1864–70
medlem af nordiska nationalföreningens styrelse,
en af stiftarna af »nyliberala sällskapet» 1868,
och 1866–72 stadsfullmäktig i Stockholm. 1869
invaldes M. i Andra kammaren, där han i icke
oväsentlig grad såsom medlem af försvarsutskottet
vid 1871 års båda riksdagar medverkade till de då
framlagda härordningsförslagens fall. Han tillvann
sig såväl härigenom som genom sitt uppträdande i
öfrigt i hög grad landtmannapartiets sympatier,
hvilka ock visade sig i hans insättande i 1872 års
lagutskott. Säkerligen hade ock M. snart kommit
att upprycka i ledet af riksdagens främste, om ej
valmännen, af missnöje med hans landtmannapartistiska
förbindelser, underlåtit att 1872 förnya hans
omval. Efter sin afgång ur riksdagen fortfor M. att
vara verksam för landtmannapartiets räkning, dels
såsom artikelförfattare i »Fäderneslandet», dels
såsom dess skrifkunniga biträde vid uppgörande af
dess härordnings- och skattemotioner, särskildt de
1878 framlagda. Partiet visade också sin erkänsla
genom att 1874–75 göra honom till registrator i Andra
kammarens kansli samt 1873–75, 1878–80 och 1882–87
till statsrevisor. Genom dess inflytande invaldes
han ock 1882 i Första kammaren för Kronobergs
län, som han representerade till och med 1890 års
riksdag. Han uppträdde härvid som målsman för till
en början landtmannapartistiska, men så småningom
enbart liberala tendenser af 1848 års snitt, i hvilka
republiken och allmän rösträtt städse intogo en
förhärskande plats. Till en början åhördes M. i denna
konservativa omgifning med aktningsfull tystnad,
men med kammarens under slutet af 1880-talet stadigt
fortgående dragning åt höger, blef hans ställning
där allt mera odräglig och 1890 mottog han val till
Andra kammaren af Stockholms stad. Tiden hade dock nu
gått förbi honom, och kom han aldrig att därstädes
utöfva något nämnvärdt inflytande. M., som 1891–92
hade plats i lagutskottet, tillhörde kammaren till
och med 1896. Utom riksdagen tog han under sina
sista lefnadsår liflig del i rösträttsrörelsen och
var ordförande i 1893 års »folkriksdag».
Bland M:s utgifna militära skrifter må särskildt nämnas: Studier
öfver svenska skärgårdsflottans historia, krigssätt
och användande vid Sveriges försvar 1855, i hvilken
han afsåg att framhålla det särskilda kustförsvarets
betydelse i Sveriges allmänna försvarssystem och
han var sedan en verksam befordrare af den åren
1866–73 bestående afsöndringen från flottan af det
s. k. skärgårdsartilleriet; Hvilket bör ändamålet
vara med Stockholms befästande? 1859; Berättelser om
Svenska Krigshistoriens märkvärdigaste fältslag,
3 del. med atlas 1857–59; Arkiv till upplysning om
svenska krigens och krigsinrättningarnas historia,
del. II och III 1860–61; Exercis-Reglemente för
skarpskyttar 1861; Anteckningar rörande svenska
Regementenas historia 1863; Uppgifter rörande svenska
krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning
sedan slutet af 1500-talet 1865; Anteckningar rörande
finska arméens och Finlands krigshistoria 1870;
Kan Sverige försvara sin själfständighet? 1871;
Lärobok i skärgårdskrigskonst 1872; Öfversigt af
svenska krigsinrättningarnes historia 1890–1903. På
det politiska området gaf han under en lång följd af
år uttryck åt sin uppfattning i »Fäderneslandets»
ledande afdelning samt utgaf i bokform Om vårt
skatteväsende och dess reformerande af S. L. 1873 och
Statistiska uppgifter rörande svenska folkets skatter
och deras fördelning 1885. Varm vän af historiska
studier, uppträdde han äfven som författare å detta
fält med Erik XIV:s fall 1876, där denne bedömes på ett
gynnsammare sätt än det vanliga, samt afhandlingarna
Om orsakerna till Gustaf II Adolfs deltagande i
30-åriga kriget (i Histor. Bibliotek 1878) och Om
Gustaf II Adolfs politik 1881, hvilka genom sin
opposition mot den enligt förf:s mening öfverdrifna
förgudningen af hjältekonungens minne väckte mycken
ovilja och gåfvo anledning till åtskilliga polemiska
skrifter. I Fälttåget i Norge 1814 sökte M. 1887
göra gällande, att föreningen mellan Sverige och
Norge helt och hållet var ett verk af frivillig
öfverenskommelse. M., som sedan 1863 var ledamot af
Krigsvetenskapsakademien, afled i Stockholm d. 23
febr. 1897.
Gift 1: 1863 med Maria Albertina Cochen
från Krakau och 2: 1881 med Ebba Lindvall.
3. Mankell, Gustaf Adolf, pianist, orgelvirtuos.
Född i Kristiansfeld i Schleswig d. 20
maj 1812; broder till M. 1.
Efter undervisning
i Brödraförsamlingens skola i sin födelsestad
inflyttade han 1833 till Sverige och bosatte sig
i Stockholm såsom pianolärare. 1836 antagen till
organist i Jakobs församling i hufvudstaden och därefter till
kantor vid Jakobs högre apologistskola, anträdde han 1862 en
utrikes resa och besåg därunder nästan alla större
och berömdare orgelverk i Europa. Redan 1853 hade
han blifvit utnämnd till professor i orgelspelning vid
Musikaliska akademiens undervisningsverk. M. uppträdde
vid en mängd kyrkokonserter, därvid hans
kontrapunktiska improvisationer alltid tillvunno sig
musikkännares stora bifall. Han gjorde sig jämväl
bemärkt såsom musikförfattare och utgifvare af
åtskilliga samlingar orgelmusik, såsom: Tolf lätta
preludier; Tre häften preludier, med 20 i hvarje
häfte; Stor fantasi för solostämmorna i Gerdserums
kyrkas orgelverk; Studier vid orgeln; Orgelstycken,
preludier och fugor; »Orgelbibliotek», »Orgelnisten»,
»Musik för kyrkan», »Orgelvännen», de sistnämnda
samlingar af utmärkta tonsättares arbeten, jämte en
del egna kompositioner. Död i Stockholm d. 23 mars
1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
