olyckan grep honom så djupt, att han afled kort därefter i Stockholm d. 17 mars 1772. 1769 hade M. ärft Grefingska boktryckeriet, som han innehade till sin död. Från M:s officin utgingo flere i typografiskt afseende mycket framstående arbeten, såsom »Museum Adolphi Frederici», 1754, logaritmtabeller 1756, en rysk grammatik med uteslutande i Sverige gjutna typer, m. m. M. utgaf äfven 1738 tio nummer af en veckoskrift, Samtal emellan Argi skugga och en obekant Fruentimbers skugga, som anses hafva redigerats af hans fru och utmärker sig för de avancerade åsikter i upplysningstidehvarfvets anda, som där föras till torgs i religiösa och moraliska frågor. Om dottern Elsa, gift med boktryckaren Henrik Fougt, se I: 353. Jfr O. Sylvan: »Svenska pressens historia till statshvälfningen 1772». Montan, Erik Vilhelm, historiker, publicist. Född i Arboga d. 14 sept. 1838. Föräldrar: advokatfiskalen i riksbanken Erik Vilhelm Montan och Justina Elisabeth Staaff. Student i Uppsala 1856, aflade M. 1868 fil. kand.-examen och promoverades 1869 till fil. doktor (primus) samt blef s. å. docent i statskunskap vid Uppsala universitet. Till 1875 tjänstgjorde han under mellanterminerna såsom e. o. kanslist i ecklesiastikdepartementet. Han ägnade sig äfven med intresse åt studentkårens angelägenheter och var flera gånger dess ordförande. 1875--76 upprätthöll han adjunkturen i historia och statskunskap vid Uppsala universitet. Vid 1876 och 1877 års riksdagar var han sekreterare i konstitutionsutskottet och skref sedan 1878 regelbundet under riksdagarna artiklar i konstitutionella, undervisnings- och kyrkofrågor i Stockholms Dagblad. Sedan M. 1882 blifvit till Skytteanska professuren förbigången af sin yngre kollega Alin, och fått åtnöja sig med professors titel, öfvergaf han 1882 universitetet för att ägna sig åt publicistisk verksamhet. Efter att 1884 afslagit ett anbud att bli redaktör för Aftonbladet, i hvars nybildade styrelse han dock inträdde d. 1 april s. å., öfvertog han d. 1 okt. som hufvudredaktör efter W. Walldén ledningen af Stockholms Dagblad, hvilken befattning han skötte till d. 1 juli 1895. Han var äfven 1884--96 verkst. dir. i dess aktiebolag. Som tidningsredaktör var M. till ytterlighet noggrann och försiktig, i detalj öfvervakande tidningens redigering, men själf skrifvande litet. Dess tendenser förblefvo under hans ledning i politiskt afseende moderat-konservativa, särskildt markerade i unionsfrågan, åt hvilken M. i uppriktig öfvertygelse om gagnet af unionens bevarande och befästande ägnade mycken omsorg, samt i tullfrågan, där den gjorde bestämd front mot den framstormande protektionismen. M. har som historisk författare lämnat Bidrag till Gustaf III:s historia, särskildt i konstitutionellt hänseende, 1869, utgifvit Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll från och med år 1719, 1875--84, Historiska anteckningar och bref från åren 1771--1805 af Johan von Engeström, 1877, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof af Friherre Gustaf Johan Ehrensvärd, 1877--78, Minnen och bref af Olof Wallqvist, m. m. 1878. Ogift. Brodern, Carl Otto M., f. 1853, student i Uppsala 1871, juris kand. 1882, assessor i Svea hofrätt 1892 och t. f. revisionssekreterare 1893--95, blef 1895 hufvudredaktör för Stockholms Dagblad, men lämnade platsen 1901, då han utnämndes till led. af den blandade internationella domstolen i Egypten. M. var under en följd af år sekreterare i »Föreningen mot lifsmedeltullar». Montelius, Gustaf Oscar Augustin, arkeolog. Född i Stockholm d. 9 sept. 1843. Föräldrar: hofrättsrådet Oscar Augustin Montelius och Klara Norin. Student i Uppsala 1861, aflade M. därstädes 1868 fil. kand.-examen och emottog året därpå lagerkransen. Efter att från början af 1863 ha biträdt i Statens historiska museum, anställdes han 1868 som e. o. amanuens vid Vitt. hist. o. ant.-akademien, där han 1871 utnämndes till andre och 1880 till förste amanuens. 1877 led. af nyss nämnda akademi, blef M. 1888 professor vid Statens historiska museum. M. är sedan 1874 sekreterare i Svenska fornminnesföreningen och har tagit verksam del i stiftandet och utvecklingen af Antropologiska sällskapet i Stockholm samt är dessutom led. af ett ovanligt stort antal lärda samfund i in- och utlandet. M. har oafbrutet företagit forskningsresor i Sverige, liksom vidsträckta utländska studiefärder, delvis som Letterstedtsk stipendiat. 1869--85 besökte han sålunda alla europeiska land utom Grekland och Turkiet, hvarjämte han deltagit i en mängd arkeologiska kongresser och möten. 1869 utgaf M. Från järnåldern, delvis på engelska, började kort därefter Sveriges forntid, ett försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat, och utgaf 1873 en kortfattad framställning af Lifvet i Sverige under hednatiden, som äfven utkommit på franska, tyska och engelska i omarbetad form. 1875--77 skref M. 1:a delen af »Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar», hvari för första gången gjordes försöket att i ett sammanhang skildra, hvad fornforskaren och historikern känna om Sveriges hednatid. Under många år voro M:s skarpsinniga forskningar hufvudsakligen ägnade åt bronsåldern, och han har i en mängd uppsatser på olika språk skrifvit härom. 1895 utkom första delen, La civilisation primitive en Italie depuis l'introduction des métaux, af hans stora och ytterst betydelsefulla arbete La civilisation primitive en Europé depuis l'introduction des métaux. M. har vidare bl. a. skrifvit Om våra förfäders invandring till Norden, 1884, Orienten och Europa, ett bidrag till kännedomen om den orientaliska kulturens inverkan på Europa före Kristi födelse, De förhistoriska perioderna i Skandinavien, 1896--97, ett system som närmare utvecklas i Den nordiska järnålderns kronologi, 1895--97, Sveriges