- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:147

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Momma, Peter - Montan, Erik Vilhelm - Montelius, Gustaf Oscar Augustin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olyckan grep honom så djupt, att han afled kort
därefter i Stockholm d. 17 mars 1772.

1769 hade M. ärft Grefingska boktryckeriet, som han innehade
till sin död. Från M:s officin utgingo flere i
typografiskt afseende mycket framstående arbeten,
såsom »Museum Adolphi Frederici», 1754, logaritmtabeller
1756, en rysk grammatik med uteslutande
i Sverige gjutna typer, m. m. M. utgaf äfven 1738
tio nummer af en veckoskrift, Samtal emellan Argi
skugga och en obekant Fruentimbers skugga
, som anses
hafva redigerats af hans fru och utmärker sig för de
avancerade åsikter i upplysningstidehvarfvets anda,
som där föras till torgs i religiösa och moraliska
frågor. Om dottern Elsa, gift med boktryckaren Henrik
Fougt, se I: 353.

Jfr O. Sylvan: »Svenska pressens
historia till statshvälfningen 1772».


Montan, Erik Vilhelm, historiker, publicist.
Född i Arboga d. 14 sept. 1838. Föräldrar:
advokatfiskalen i riksbanken Erik Vilhelm
Montan
och Justina Elisabeth Staaff.

Student i Uppsala 1856, aflade M. 1868 fil. kand.-examen
och promoverades 1869 till fil. doktor
(primus) samt blef s. å. docent i statskunskap
vid Uppsala universitet. Till 1875 tjänstgjorde
han under mellanterminerna såsom e. o. kanslist
i ecklesiastikdepartementet. Han ägnade sig äfven
med intresse åt studentkårens angelägenheter och var
flera gånger dess ordförande. 1875–76 upprätthöll han
adjunkturen i historia och statskunskap vid Uppsala
universitet. Vid 1876 och 1877 års riksdagar var
han sekreterare i konstitutionsutskottet och skref
sedan 1878 regelbundet under riksdagarna artiklar
i konstitutionella, undervisnings- och kyrkofrågor
i Stockholms Dagblad. Sedan M. 1882 blifvit till
Skytteanska professuren förbigången af sin yngre
kollega Alin, och fått åtnöja sig med professors
titel, öfvergaf han 1882 universitetet för att ägna
sig åt publicistisk verksamhet. Efter att 1884 afslagit
ett anbud att bli redaktör för Aftonbladet, i
hvars nybildade styrelse han dock inträdde d. 1 april
s. å., öfvertog han d. 1 okt. som hufvudredaktör efter
W. Walldén ledningen af Stockholms Dagblad, hvilken
befattning han skötte till d. 1 juli 1895. Han var
äfven 1884–96 verkst. dir. i dess aktiebolag.

Som tidningsredaktör var M. till ytterlighet noggrann
och försiktig, i detalj öfvervakande tidningens
redigering, men själf skrifvande litet. Dess
tendenser förblefvo under hans ledning i politiskt
afseende moderat-konservativa, särskildt markerade i
unionsfrågan, åt hvilken M. i uppriktig öfvertygelse
om gagnet af unionens bevarande och befästande ägnade
mycken omsorg, samt i tullfrågan, där den gjorde
bestämd front mot den framstormande protektionismen.

M. har som historisk författare lämnat Bidrag till
Gustaf III:s historia, särskildt i konstitutionellt
hänseende
, 1869, utgifvit Sveriges ridderskaps
och adels riksdagsprotokoll från och med år 1719
,
1875–84, Historiska anteckningar och bref från åren
1771–1805 af Johan von Engeström
, 1877, Dagboksanteckningar
förda vid Gustaf III:s hof af Friherre Gustaf
Johan Ehrensvärd
, 1877–78, Minnen och bref af
Olof Wallqvist
, m. m. 1878.

Ogift.

Brodern, Carl Otto M., f. 1853, student i Uppsala 1871,
juris kand. 1882, assessor i Svea hofrätt 1892
och t. f. revisionssekreterare 1893–95, blef 1895
hufvudredaktör för Stockholms Dagblad, men lämnade
platsen 1901, då han utnämndes till led. af den
blandade internationella domstolen i Egypten. M. var
under en följd af år sekreterare i »Föreningen mot
lifsmedeltullar».


Montelius, Gustaf Oscar Augustin, arkeolog. Född
i Stockholm d. 9 sept. 1843. Föräldrar:
hofrättsrådet Oscar Augustin Montelius och
Klara Norin.

Student i Uppsala 1861, aflade
M. därstädes 1868 fil. kand.-examen och emottog
året därpå lagerkransen. Efter att från
början af 1863 ha biträdt i Statens historiska
museum, anställdes han 1868 som e. o. amanuens vid
Vitt. hist. o. ant.-akademien, där han 1871 utnämndes
till andre och 1880 till förste amanuens. 1877
led. af nyss nämnda akademi, blef M. 1888 professor
vid Statens historiska museum. M. är sedan 1874
sekreterare i Svenska fornminnesföreningen och har
tagit verksam del i stiftandet och utvecklingen af
Antropologiska sällskapet i Stockholm samt är dessutom
led. af ett ovanligt stort antal lärda samfund i
in- och utlandet.

M. har oafbrutet företagit
forskningsresor i Sverige, liksom vidsträckta
utländska studiefärder, delvis som Letterstedtsk
stipendiat. 1869–85 besökte han sålunda alla
europeiska land utom Grekland och Turkiet, hvarjämte
han deltagit i en mängd arkeologiska kongresser och
möten.

1869 utgaf M. Från järnåldern, delvis på
engelska, började kort därefter Sveriges forntid,
ett försök till framställning af den svenska
fornforskningens resultat, och utgaf 1873 en
kortfattad framställning af Lifvet i Sverige under
hednatiden
, som äfven utkommit på franska, tyska
och engelska i omarbetad form. 1875–77 skref M. 1:a
delen af »Sveriges historia från äldsta tid till våra
dagar», hvari för första gången gjordes försöket att
i ett sammanhang skildra, hvad fornforskaren och
historikern känna om Sveriges hednatid. Under många
år voro M:s skarpsinniga forskningar hufvudsakligen
ägnade åt bronsåldern, och han har i en mängd
uppsatser på olika språk skrifvit härom. 1895 utkom
första delen, La civilisation primitive en Italie
depuis l’introduction des métaux
, af hans stora
och ytterst betydelsefulla arbete La civilisation
primitive en Europé depuis l’introduction des
métaux
. M. har vidare bl. a. skrifvit Om våra
förfäders invandring till Norden
, 1884, Orienten och
Europa
, ett bidrag till kännedomen om den orientaliska
kulturens inverkan på Europa före Kristi födelse,
De förhistoriska perioderna i Skandinavien, 1896–97,
ett system som närmare utvecklas i Den nordiska
järnålderns kronologi
, 1895–97, <i>Sveriges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free