Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montelius, Gustaf Oscar Augustin - Montgomery - 1. Montgomery, Robert - 2. Montgomery-Cederhielm, Robert Nils Germund - 3. Montgomery-Cederhielm, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbindelse med andra länder under förhistoriska tiden</i>,
1897 o. s. v.
1871 erhöll han Vitt.- Hist.- och
ant.-akademiens stora pris för sitt svar på ett af
akademiens täflingsämnen och 1885 af Sv. akademien
Carl XIV Johans pris för sin vetenskapliga
verksamhet. 1874–80 redigerade M. »Bidrag till
kännedom om Göteborgs och Bohus läns fornminnen och
historia», sedan 1875 »Svenska fornminnesföreningens
tidskrift» och sedan 1880 »Nordisk tidskrift».
Genom att spinna ett kronologiskt nät från ultima
Thule öfver hela Europa till Egypten och Asien har
M. kunnat bestämma åldern på föremål från mycket
aflägsna tider, och genom jämförande studier kan
man sedan bestämma, till hvilket kulturstadium vissa
arter af fornsaker måste hänföras.
M. är icke minst framstående som populär föredragshållare.
Gift 1871 med Agda Reuterskiöld, som tagit liflig del i tidens
filantropiska sträfvanden.
Montgomery. Denna släkt kan räknas till Europas äldsta
adliga ätter. I Frankrike och Skotland förekommer
den redan under den tidigare medeltiden. En John
M., ättling af den förste earlen af Eglinton,
var 1720 handlande i Glasgow, men öfverflyttade
snart till Sverige. Ägare af Länna m. fl. bruk i
Norrland och Finland, blef han naturaliserad adelsman
1736. Sonsonen Josias fick till fideikommiss Segersjö
i Örebro län af morfadern frih. Josias Carl Cederhielm
(se I: 174) och skall denna egendoms innehafvare,
liksom hans äldste son, son efter son, kalla sig
Montgomery-Cederhielm.
1. Montgomery, Robert, krigare. Född d.
26 juli 1737; son af brukspatronen
John Montgomery och Anna Campbell.
Efter att 1754 ha vunnit sin kornettfullmakt, gick M. i
fransk tjänst, bevistade under marskalken Closels
befäl drabbningen vid Bergen med
flere bataljer och avancerade till
kapten vid regementet Royal Deux-Ponts. M. befordrades
1762 till löjtnant vid Lifdragonerna, blef 1764
kapten, sex år därefter major och slutligen 1777 öfverste
för Nylands och Tavastehus läns dragoner. Hos
konung Gustaf III stod M. i början synnerligt väl. Det
vänskapliga förhållandet förändrades emellertid, och
slutligen dömdes M. såsom invecklad i Anjalaförbundets
planer till döden 1789. Han benådades med förlust
af tjänsten och sin orden (svärdsordens kraschan),
samt affördes till S:t Barthélemy, hvarifrån
han lösgafs 1793. Om sitt deltagande i 1788 års
krig har han skrifvit en berättelse, (intagen i
Historiska handlingar, till trycket befordrad af
k. samfundet för utgifvande af handskrifter rörande
Skandinaviens historia, I del. sid. 323) Relation om
hvad mig veterligen händt i 1788 års Campange. Han
har jämväl efterlämnat en samling otryckta memoarer,
som lifligt måla de många äfventyr, i hvilka han tagit
del, så väl hemma i landet, som under de många år,
han tillbragte i fransk tjänst, och föröfrigt skänka
en tydlig föreställning om en förnäm ung officers
lefnadssätt på 1700-talet.
Död på Lindholmen i Uppland d. 14 maj 1798.
Gift 1: med Anna Sibylla von Stalbourg, som han enleverade från
hennes förste man; 2: 1781 med friherrinnan Katarina
Charlotta Rudbeck, dotter af öfverståthållaren
T. G. Rudbeck, (se nedan) och 3: 1784 med friherrinnan
Märta Ulrika Cederhielm.
2. Montgomery-Cederhielm, Robert Nils
Germund, riksdags- och kommunalman. Född
i Stockholm d. 4 dec. 1820; den föregåendes
sonson. Föräldrar: öfversten Josias
Montgomery-Cederhielm och grefvinnan Mathilda
Valeria Beatrix d’Orozco (se Gyllenhaal, I: 426).
Sedan M. i Uppsala blifvit student 1837 och två år
senare aflagt examen för inträde i konungens kansli,
ingick han 1840 vid Lifgardet till häst men lämnade
redan 1844 krigstjänsten för att egna sig åt vården
af sina egendomar. Sin parlamentariska bana öppnade
han vid 1847–48 års riksdag och bevistade alla
efterföljande ståndsriksdagar, vid de flesta placerad
i statsutskottet. Efter representationsreformen,
som af M. bekämpats, representerade han Örebro län
i Första kammaren från och med 1868 års riksdag
till sin död i Stockholm d. 20 april 1888.
Af i hufvudsak konservativt skaplynne, bragtes M. snart
af sina sparsamhetsvänliga tendenser på vänlig
fot med landtmannapartiet och skänkte detsamma sitt
understöd i dess arbete för borttagande af föråldrade
skatter samt för sparsamhet i statshushållningen
och förenkling i förvaltningen m. m. Han blef
ock snart en af märkesmännen för den med Andra
kammarens landtmannaparti i många fall samarbetande
fraktionen af Första kammaren. I tullfrågan hyste han
frihandelsvänliga åsikter och lät 1887 sjuk bära sig
upp för att afgifva sin röst mot spannmålstullarne.
Äfven under det nya statsskicket togs M. mycket i
anspråk för utskottsarbetet. Han var sålunda 1868–70,
1872 samt 1875–87 ledamot af statsutskottet, 1871
af konstitutionsutskottet samt vid urtima riksdagen
1871 och 1873 af försvarsutskottet. Statsrevisor
1858 och 1867 samt i många år ledamot af den nämnd i
Första kammaren, som på enskild väg anmodats uppgöra
förslag till ledamöter och suppleanter i utskotten.
I hemortens allmänna angelägenheter tog M. liflig del,
bl. a. som ledamot 1864–87 af Örebro läns landsting,
hvars vice ordförande han var 1868 och ordförande
1869–70 samt 1872–87.
Af regeringen anlitades han
för åtskilliga kommittéer, bl. a. skjutskommittén
1876–78, skatteregleringskommittén 1879–83 och
kommittén för landtbruksundervisningens ordnande
1882–84. Gift 1844 med Cecilia Nordenfeldt.
3. Montgomery-Cederhielm, Hugo, skald.
Född på Segersjö i Nerike d. 1 juli
1847; den föreg. son.
Inskrifven 1865 bland de studerande vid Uppsala universitet,
aflade han, efter sex års studier och sedan
han utgifvit och försvarat en gradualafhandling
Om det fantastiska lustspelet, fil. kand.-examen
1871 och anställdes strax därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
