- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:157

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Murray, Gustaf - 3. Murray, Adolf - Müller, Carolina Fredrika - Müller, Daniel Andreas Joakim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan han året förut fått sig tillagd adlig
värdighet. Död i Västerås d. 4 maj 1825.

Gift 1783 med Kristina Margareta Lamberg.


3. Murray, Adolf, läkare, anatom. Född i Stockholm d. 13
febr. 1751; den föregåendes bror.

Liksom den näst
äldste brodern, valde Adolf läkarevetenskapen
till lefnadsmål och vann sitt rykte såsom
anatom. Vid sjutton års ålder voro hans anatomiska
kunskaper redan så stora, att han förordnades att
i Stockholm förestå prosektorstjänsten och två
år senare att upprätthålla professor Martins
föreläsningsskyldighet i anatomi. Promoverad till
medicine doktor i Uppsala 1772 och försedd med ett
smickrande rekommendationsbref af Linné, begaf han
sig s. å. utomlands och tillbragte ett år hos sina
bröder i Göttingen, hvarefter han utsträckte resan
till Frankrike, Schweiz och Italien samt återkom till
Sverige 1776. Här hade han under sin bortovaro blifvit
utnämnd till prosektor i Stockholm och kort därefter
till anatomie professor i Uppsala, och tillträdde
den sistnämnda af dessa platser i dec. s. å. Under en
tjugusjuårig utöfning af sitt lärarekall förvärfvade
han sig anseende såsom en af Uppsala universitets
mest förtjänte lärare, på samma gång han genom
sina skrifter och uppsatser berömligt bidrog
till sin vetenskaps framsteg och utveckling. Bland
utmärkelser som tillföllo honom må särskildt nämnas,
att Vet.-akad. 1780 kallade honom till sin ledamot,
och att konungen 1799 tillade honom namn och rang
af sin förste lifmedikus. Af hans skrifter erinra vi
om den förtjänstfulla Descript. arteriarum corporis
humani in tabulas reducta
, 1780–83, hvilket arbete
först utkom i disputationsform och sedan utgafs
i Leipzig 1794 och i Uppsala 1798. Död i Uppsala
d. 4 maj 1803.

Gift 1: 1783 med Hedvig Charlotta
Aurivillius
och 2: 1789 med Anna Sofia Lamberg.


Müller, Carolina Fredrika, f. Halle, skådespelerska,
sångerska. Född i Köpenhamn d. 5 febr. 1755.

Hon var först balettelev vid k. teatern därstädes
och anställdes helt ung som sångerska och
skådespelerska vid samma teater samt gifte sig
1772 med »commerce-secretair» C. T. Walther,
hvilket äktenskap dock snart upplöstes genom
skilsmässa. Några år senare anlände till Köpenhamn en
violinvirtuos, Christian Friedrich Müller, i hvilken
den unga sångerskan förälskade sig. Redan förut hade
mycket intrigerats mot den begåfvade och uppburna
konstnärinnan, och statsminister v. Eickstedt, som
hade till favorit fru Walthers rival, en sångerska
vid namn Müller, utverkade tysken Müllers förvisning
från staden. Hon rymde då i april 1780 med honom
öfver till Sverige, där de sammanvigdes i Göteborg
och i juni månad s. å. anställdes vid k. teatern i
Stockholm, hon såsom första aktris och sångerska och
mannen såsom andre konsertmästare. På svenska scenen
gjorde fru M. sitt
inträde i febr. 1781 i titelrollen i Glucks opera
Alceste och vann det största bifall. Men i början
af följande året afveko de bägge makarna hemligen ur
landet för ekonomiskt obestånd och uppehöllo sig ett
år med att gifva konserter i främmande länder. Då de
härunder gjorde ett besök i London, upprättades på
Gustaf III:s befallning genom svenska sändebudet vid
engelska hofvet frih. G. v. Nolcken 1783 ett nytt
kontrakt, hvarigenom de anställdes vid k. operan och
fingo försäkran »om full tillgift för det framfarna,
så att de befriades från allt åtal, som före deras
senaste afresa från Stockholm kunde göras». Hennes
anställning varade sedan till operans indragning 1806,
då hon erhöll afsked med pension. Fru M:s yppersta
roller voro, förutom Alceste, Kristina Gyllenstierna i
»Gustaf Wasa» och Armida i operan af samma namn. Sista
gången hon uppträdde var i nov. 1810, då Gustaf Wasa
gafs som galaspektakel i anledning af kronprinsen
Carl Johans hyllning. »Hennes röst (en mezzosopran)
var ingenting utomordentligt – yttrar en antecknare
– och skorrningen i hennes organ stötte vid första
åhörandet. Dessa brister glömdes likväl snart
genom fullkomligheten i hennes föredrag, genom
det intagande i hennes spel, den sanning, känsla,
uttryck och energi, hon visste inlägga i allt, hvad
hon både sade och gjorde». Under sin anställning vid
teatern utnämndes hon till hofsångerska och invaldes
till ledamot af Musikaliska akademien. 1812–15 var
hon lärarinna i aktion för teaterns elever. Död på
Djurgården vid Stockholm d. 27 nov. 1826.


Müller, Daniel Andreas Joakim, hortikultör,
skriftställare. Född d. 9 juli 1812 i Stralsund, där
fadern var trädgårdsmästare.

Sonen valde faderns
yrke och hade för sin utbildning besökt flera orter
i Tyskland och Holland, innan han 1839 inkom till
Sverige och antogs till orangör vid botaniska
trädgården i Uppsala. Denna befattning lämnade han
1841 och anställdes som trädgårdsmästare hos Svenska
Trädgårdsföreningen i Stockholm, hvilken anstalt
han utvecklade till något utmärkt i sitt slag,
i det att han där uppammade en skola af skickliga
trädgårdselever. Fem år senare besökte han på konung
Oscars bekostnad Petersburg för att taga kännedom
om det sätt, hvarpå trädgårdar där sköttes. Som
emellertid hans hälsa begynte lida af de hopade
göromålen, lämnade han 1850 sin befattning hos
trädgårdsföreningen och inköpte en liten lägenhet
invid hufvudstaden samt inrättade efter tyskt mönster
en handelsträdgård och införde i Stockholm den
första fullt utvecklade handelsträdgårdsrörelsen, med
kataloger, handelsbod o. s. v. 1851 utnämndes han och
tillträdde tidigt följande året sin befattning såsom
örtagårdsmästare vid Uppsala universitets botaniska
trädgård, hvilken under den korta tid, M. var dess
omedelbara vårdare, tillökades med flera tusen nya
växter och ställdes i den lifligaste beröring med
de största och berömdaste botaniska odlingsanstalter
i hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free