- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:200

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Nordensköld, Otto Gustaf - 8. Nordenskiöld, Nils Gustaf - 9. Nordenskiöld, Nils Adolf Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom krigsfånge. Såsom krigare utmärkte han sig
särdeles under kriget 1808–09 och förde 1814 befälet
på den fregatteskader, som skulle blockera norska
kusten. Bland förtroendeuppdrag, med hvilka han
hedrades, må nämnas: ledamotskapet i kommittén för
reglerandet af sjöförsvaret 1826, samt ledamotskap
i unionskommittén 1839. I riksdagsvärfven deltog
han lifligt och bidrog verksamt, såsom ledamot
af statsutskottet vid 1823 års riksdag, till att
sjöförsvarets anslag skildes från landtförsvarets och
upptogos på en särskild hufvudtitel, liksom han vid de
påföljande med värme och sakkännedom försvarade den
s. k. stora flottan mot detta vapens vedersakare.

Upphöjd i friherrligt stånd 1841, tog han fem år
därefter afsked från sina militära befattningar
och afled i Karlskrona d. 6 dec. 1861, åttioett år
gammal.

Gift 1808 med Anna Fredrika Lidströmer.


8. Nordenskiöld, Nils Gustaf, mineralog, öfverintendent
för bergsstaten i Finland. Född d. 12 okt. 1792
på Frugård i Finland; den föregåendes bror.

N. hade vid Åbo universitet, där han inskrefs som
student 1811, efter två års studier tagit juridisk
ämbetsexamen och låtit inskrifva sig såsom auskultant
i hofrätten i samma stad, då han med ens 1816 lämnade
den beträdda banan och reste öfver till Sverige,
där han i några år studerade kemi under Berzelii
ledning och 1817 aflade bergsexamen i Uppsala. Återkommen
till Finland, utnämndes han till bergmästare
1818 och befordrades, sedan han gjort en längre
vetenskaplig resa till Tyskland, Frankrike och
England, till öfverintendent för finska bergsstaten
1824. I denna befattning ägnade han trettioett
år af sin lefnad åt ordnandet och förbättrandet
af sitt hemlands bergsväsende, genomreste landet
flera gånger i alla riktningar och meddelade till
en mängd vetenskapliga tidskrifter sina upptäckter
och rön inom geologiens och mineralogiens områden.
Jämte några andra vetenskapsmän deltog han 1838 i
stiftandet af finska Vetenskaps-societeten, hvars
handlingar han tid efter annan riktade med
en mängd värdefulla bidrag. Hans framstående
verksamhet såsom ämbets- och vetenskapsman
gjorde honom till föremål för i sådana fall öfliga
ordensutmärkelser. Vid finska universitetets
jubelfest 1840 hedrades han med filosofie
doktorsdiplom, blef några år därefter tituleradt
statsråd, erhöll från Sverige ledamotsbref af
Vetensk.-akad. och Vetensk.-societeten i Uppsala
m. m. Hvad hans skrifter angår, kan nämnas,
att hans ofvan antydda uppsatser i finska
Vetenskaps-societetens handlingar föregicks af
ett arbete, Bidrag till närmare kännedom af Finlands
mineralier och geognosi
, utgifvit 1820 i Stockholm.
1827 utkom ett arbete, hvari han framställde
ett eget mineralsystem, enligt hvilket mineralen
ordnades efter kemiskt-atomistiska formler.
Hans sista verk af större betydenhet var
Beitrag zur Kenntniss der Schrammen in Finland
1860, som vill lämna en förklaring öfver istidens
företeelser såsom beroende på vattnets och isens
gemensamma verkan. Sextiotre år gammal sökte och
erhöll han afsked från öfverintendentsämbetet men
fortsatte med oförminskad ifver sina vetenskapliga
forskningar till inemot sin död, som inträffade på
Frugård i Nyland d. 21 febr. 1866.

Gift 1829 med Margareta Sofia von Haartman.


9. Nordenskiöld, Nils Adolf Erik, geolog, mineralog,
polarresande. Född i Helsingfors d. 18 nov. 1832;
den föregåendes son.

Student vid universitetet
i sin födelsestad 1849, aflade N. därstädes
1855 licentiatexamen inför den matematiskt-fysiska
fakulteten. Från hösten 1853 till våren
1854 var han sin fader följaktig på en resa till
Ural. Efter hemkomsten till Helsingfors började
han såsom bidrag till »Finska akademiens acta»
lämna smärre mineralogiska och kemiska afhandlingar
samt utgaf tillsammans med A. E. Nylander Finlands
mollusker
1856. Året förut hade han dels utsetts
till fysiskt-matematiska fakultetens kurator,
dels utnämnts till e. o. bergskonduktör. Från dessa
befattningar hade han emellertid s. å. afskedats,
emedan han deltagit i en kamratfest, där man
hållit skämtsamma tal med anspelning på den
tidens politiska förhållanden i Europa. (Det var i
Krimkrigets dagar). Han uppehöll sig därför en del
af år 1856 i Berlin under fortsatta studier. 1857
var han åter i Helsingfors, där han bevistade
årets promotion och kreerades till såväl filos.
magister med första som filos. doktor med andra
hedersrummet.

Därvid inträffade en händelse,
som blef af afgörande betydelse för N:s följande
bana. Vid en för en svensk studentdeputation
gifven afskedsfest höll nämligen N. ett tal för
Finlands minnen och hopp, hvilket tal alltför
oförblommeradt röjde de känslor, hvarmed den ädlare
delen af finska folket uppfattade sin ställning till
Ryssland. Denna händelse föranledde, då N. ej ville
bekväma sig till en af honom affordrad afbön, hans
öfverresa till Sverige, hvarest han 1858 blef en af
prof. Torells följeslagare till Spetsbergen och d. 8
dec. s. å. kallades till professor och intendent vid
riksmusei i Stockholm mineralogiska afdelning. Föga
mer än två år därefter (d. 9 jan. 1861) invaldes
han af Svenska Vetenskaps-akad. till en af hennes
ledamöter. I den stora svenska expedition, som afgick
till Spetsbergen s. å., deltog äfven N. och beskref
efter sin hemkomst frukterna af expeditionens
upptäckter på det geografiska och geognostiska
området i en afhandling Geografisk och geognostisk
beskrifning af nordöstra delarne af Spetsbergen och
Hinlopen Strait
, hvilken afhandling prisbelönades
af Vet.-akad. 1863. Året därefter företog han i
sällskap med astronomen, adjunkten Dunér i Lund och
zoologen doktor Malmgren en ny färd till Spetsbergen,
i hufvudsakligt ändamål att fullborda en under 1861
års färd påbörjad gradmätning därstädes, samt utgaf
redan s. å. <i>Utkast till Spetsbergens geologi,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free