- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:217

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrby, Georg - Norrby, Karl Julius - Norrelius, Andreas - Norrie, Anna Hilda Charlotta - Norrman, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där fadern var svarfvare.

N. visade såsom
gosse mycken skicklighet vid svarfstolen men
däremot föga eller ingen håg att sätta sig på en
kontorsstol, såsom fadern önskade. Hans håg
stod åt teatern, och denna böjelse fick han omsider
följa. Det var i en fransk komedi, han vid
nitton års ålder debuterade i sin födelsestad.
Rollen var obetydlig, men han gjorde lycka.
Han tillhörde därefter i ett par år (1835–37)
hofsekter A. P. Berggrens kringresande teatertrupp,
spelade 1837–42 vid P. Delands trupp
och fick sistnämnda år anställning vid den af
Anders Lindeberg upprättade Nya (n. v. Dramatiska)
teatern i Stockholm, vid hvars invigning
han medverkade. Därifrån öfvergick han 1854
till K. teatern och kom, då äfven Lindebergska
teatern blef »kunglig», dit tillbaka för att där
sluta sin teaterbana.

N. var en komiker, som
väl ej intog någon plats i de främsta leden, men
som mestadels förstod att roa publiken genom en
frisk och originell komik och en hjärtevinnande
humor. Bland hans bästa roller kunna antecknas
Agapetus i »Herr Dardanell och hans upptåg
på landet», Engel i »En födelsedag på gäldstugan»,
Tegelmark i »Stockholm, Västerås och
Uppsala», Kakador i »Urdur eller Neckens
dotter,» Sansquartier i »Nya garnisonen», Alain
i »Fruntimmersskolan», Argent i »Scapins skälmstycken»,
den ena Dromio i Shakspeares »Förvillelser»,
Jeppe Berg i »Erasmus Montanus»,
Surkart i »Mycket väsen för ingenting», Peponet
i »Så kallade hedersmän», Wadner i »En gård
utan husbonde,» Klockaren i »Ambrosius», och
Gamle Ekdal i »Vildanden». N. lämnade scenen
1892 och afled i Stockholm d. 31 mars
1898.


Norrby, Karl Julius, teolog, universitetslärare.
Född d. 8 juli 1831 i Visby.
Föräldrar: rådmannen därstädes
Jakob Norrby och Susanna Krüger.

Student i Uppsala 1850
aflade N. därstädes dimissionsexamen
1852, prästvigdes i Visby
1855 och tjänstgjorde å Gottland,
tills han 1864 utnämndes till lektor
i kristendom vid Högre lärarinneseminariet.
1872 blef han kyrkoherde i Närs på Gottland,
1879 assistent inom teol. fakulteten i Uppsala
samt 1882 e. o. professor i praktisk teologi därstädes.
Från antydda befattning afgick han vid
uppnådd pensionsålder 1896. N. var ledamot af
kyrkohandbokskommittéen 1890–93 och af kyrkomötet
1893. Vid jubelfesten sistnämnda år kreerades
han till teol. doktor.

Han har bl. a.
utgifvit Vittnesbörd ur den heliga skrift, 2
hftn 1876–77, Om det onda 1881, Grunddragen
till läran om själavården
1, 1882, De nya högmässotexterna
för homiletiskt bruk bearbetade.

Andra årgången, 2 dlr, 1896, samt ett större
antal tidskriftsuppsatser, tal m. m.

Gift 1868 med Jane Miller i hennes andra äktenskap.


Norrelius, Andreas, lärd, författare. Född i
Stockholm 1678.

N. hade redan uppnått trettiotvå
lefnadsår, när han i Uppsala 1710 erhöll den
akademiska lagerkransen, hvarefter han 1713
kallades till en docentplats i filosofiska fakulteten.
Året därpå företog han en utrikes studieresa, som
varade i sex år, eller till 1720, då han vid sin
hemkomst befordrades till filosofie adjunkt. Efter
ytterligare tvenne år förordnad till akademisekreterare,
utnämndes han 1729 till vice och
1735 till ordinarie universitetsbibliotekarie och
innehade ännu denna befattning, när han afled
d. 29 dec. 1749.

N. var en man af stor lärdom.
Om hans mångkunnighet i hebreiska och
rabbinska litteraturen, svenska bibliognosien och
naturalhistorien vittna följande hans skrifter:
Xylobalsamum artificiale 1719, Schediasma de
Lege Cibaria Levit. VI
1720, Phosphorus orthodoxæ
Fidei Veter. Cabbalistarum
1720,
Stricturæ in Ol. Celsii Histor. Bibliothecæ
Upsaliensis
1745, De avibus esu licitis 1746,
Diatyposis Academiarum apud Judæos 1746,
Bevis utur Sohar, att judarne af Gamla Tesamentet
haft samma lära som de christne
,
m. m.

Gift med Margareta Benzelius, en
dotter till ärkebiskop Er. Benzelius d. y.


Norrie, Anna Hilda Charlotta, född Pettersson,
operettsångerska, Född i Stockholm
d. 2 juli 1860.

Begåfvad med en vacker, väl behärskad
sångröst och dramatiska anlag,
ägnade sig fru N. åt teatern och
var engagerad vid Nya teatern i
Stockholm 1882–84, vid Södra
och Djurgårdsteatrarna 1884–87.
Därefter var hon, 1887–89, direktris för Vasateatern.
Sedan dess har hon med afgjord framgång
uppträdt, dels i gästroller, dels på konserter,
både i Sverige och utomlands såsom i Norge,
Danmark och Tyskland. Hon är sedan 1891
gift med danske litteratören W. Norrie. Det
välbekanta märket A. L. yttrar om henne i Nordisk
familjebok: »F. n. är hon obestridt vår
främsta operettsångerska och utmärker sig särskildt
för en äfven i depraverade uppgifter alltid
bibehållen friskhet och humor, som jämte
en bedårande apparition och godt sångföredrag
väsentligt bidragit till hennes framgångar. Bland
hennes bästa roller nämnas Lilla helgonet,
Boccaccio, Sköna Helena, Therese
(i »Kolhandlarna»),
hvarjämte hon med lycka uppträdt på
k. operan såsom Fryne


Norrman, Lars, biskop, lärd. Född d. 24 april
1651 på Norrby gård i Jäders
socken i Södermanland, hvarest
fadern, Johan Jönsson Norrman,
var kamrerare, med uppsikt öfver
rikskansleren Axel Oxenstiernas
egendomar. Modern hette Rebecka
Barck
.

Redan som gymnasist i Strengnäs väckte N.
uppmärksamhet för sina ovanliga kunskaper och
afgick 1668 till Uppsala med rektors testimonium:
»Talem nunc mittit Strengnesia, qvalem
nec vidit, nec videbit». I Uppsala fortsatte han
sina studier i elfva år eller till 1679, då han
anträdde en resa till Tyskland och Holland, för
att vid dess universitet ytterligare utvidga sin
sällsynta filologiska lärdom. Genast vid sin
hemkomst anställdes han 1681 af grefve M. G.
De la Gardie såsom hans enskilde bibliotekarie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free