- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:346

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ridderstolpe, Carl Johan - 3. Ridderstolpe, Fredrik Vilhelm - Riégo, John Isak - Rietz, Johan Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


R. bestämdes af föräldrarna för faderns yrke
och inskrefs i barndomen vid amiralitetet, men
valde själf, när han kom till universitetet, den civila
banan och ingick efter slutade studier i Uppsala
1738 såsom auskultant i Svea hofrätt. Året
därefter förordnad till amanuens vid hofrättens
fiskalskontor, blef han 1740 extraordinarie och
1742 vice notarie vid kriminalprotokollet, utnämndes
1747 till notarie och kort därpå s. å.
till assessor samt blef slutligen 1757 hofrättsråd.
Redan då hade han börjat utmärka sig såsom
en af de mest framstående af Mösspartiet, inom
hvilket han vid de följande riksdagarna vann ett
allt större inflytande och som han i många frågor
ledde efter sina afsikter. Insatt i sekreta utskottet
under loppet af 1760–62 års riksdag
äfvensom vid riksdagarna 1765–66 och 1771–72,
häfdade han på ett lika kraftigt som moderat
sätt sin politiska ståndpunkt. 1762
titulärlandshöfding med tur och befordringsrätt,
insattes han af Mössorna 1772 i rådskammaren,
där likväl hans verksamhet blef helt kort till
följd af den i augusti samma år timade statshvälfningen.
Af Gustaf III upptogs han aldrig
bland rådsherrarna, och efter sitt afskedande
förekom han föga i det offentliga lifvet.

Död i Stockholm d. 29 jan. 1785.

Gift 1748 med Brita Katarina von Berchner.


3. Ridderstolpe, Fredrik Vilhelm, riksråd.
Född i Stockholm d. 11 juni
1730; den föregåendes broder.

R:s lefnadsbana liknade därutinnan
den äldre broderns, att
han, af föräldrarna bestämd
för sjöyrket och antagen till
underofficer vid Stockholms eskader,
efter idkade universitetsstudier,
valde ämbetsmannavägen och 1749 ingick
som extra notarie i Svea hofrätt. Här
tjänstgjorde han dock helt kort för att mer odeladt
kunna ägna sig åt hofchargen, hvari han
inträdde som hofjunkare 1750. Tre år senare
kammarherre, fick han 1762 med ständernas
medgifvande tur och befordringsrätt som ceremonimästare
och kollegiiråd, blef 1766 öfverkammarherre
och kallades 1787 af Gustaf III
till riksråd. Två år därefter, när konungen befästat
sin makt genom förenings- och säkerhetsakten
och rådskammaren upplöstes, förflyttades
R. såsom president till Bergskollegium, med bibehållande
af sin rådslön, kallades 1796 till
ledamot af konungens högsta domstol, blef grefve
1800 och afgick ur Högsta domstolen 1809.

Död i Stockholm d. 1 april 1816.

Hans milda, mot alla välvilliga, sinnelag afhöll honom ifrån
att, liksom brodern, kasta sig in i tidens partistrider.
Från de upphöjda platser, han tid efter
annan beklädde, såg han alltid med längtan till
det enskilda lifvets lugn, i hvilket han, liksom
i sin offentliga lefnad, af alla aktades såsom »en
hedersman och god medborgare».

Gift 1773 med grefvinnan Eleonora Lovisa Antoinette Dohna.


Riégo, John Isak, skådespelare. Född i Moss,
i Norge, d. 30 april 1852. Föräldrar: cirkusdirektören
John Riégo – af
spansk härkomst – och Anna
Stiegler
(från Bergen).

Efter afslutade studier ägnade sig R. åt
skådespelarebanan, var engagerad
vid Södra teatern 1871–72, vid
olika resande sällskap 1872–85,
vid Svenska teatern i Helsingfors
1885–98 samt därefter i Stockholm hos
Alb. Ranft. Bland de många skapelser, både
inom karaktärsskådespelet och den komiska genren,
för hvilka denne intelligente och mångsidige
skådespelare vunnit ett välförtjänt erkännande,
må här nämnas: Falstaff i »Muntra fruarna»,
Daniel Heire i »De ungas förbund», Etatsrådet
i »En skandal» och i »Etatsrådets stiftelse»,
Heineche i »Ära», Fregattkaptenen, Österlund
i »Österlunds Hanna», Knifving i »Advokaten
Knifving,» Lektorn i »Profkandidaten», Reinhold
Ulricho
i »Floden».

Gift 1890 med Selma Zuhr.

Systern Amalia, född i Spanien d. 26
mars 1850, debuterade 1872 å Operan, där hon
var anställd åtskilliga år och bland annat utförde
Donna Anna i »Don Juan», Valentine
i »Hugenotterna», Den bergtagna och Alice
i »Robert». Från 1890 är hon bosatt i Amerika.


Rietz, Johan Ernst, präst, språkforskare. Född
i Karlshamn d. 6 sept. 1815.
Föräldrar: skomakare-åldermannen
Carl Fredrik Rietz och
Ulrika Eleonora Malmberg.

Vid sexton års ålder blef R.
student i Lund och promoverades
till filosofie magister med första
hedersrummet 1838. Jämte det
han de fyra följande åren tjänstgjorde som e. o.
biblioteksamanuens, förordnades han 1840 till
docent i teoretisk filosofi och utnämndes 1841
till adjunkt vid Lunds katedralskola. Åren 1843–44
förestod han professuren i teoretisk och
åren 1845–61 i praktisk filosofi vid Lunds högskola.
Prästvigd 1848, befordrades han 1851
till kyrkoherde i Tygelsjö pastorat af Lunds stift,
blef prost s. å. och kontraktsprost 1860. Led.
af Vitt.-, Hist.- och Ant.-akad., af Nord.
Oldskrift-selskabet i Köpenhamn, Finska Litteratursällskapet
i Helsingfors m. fl. lärda samfund.

Död i Köpenhamn d. 16 juli 1868.

Inom den lärda världen vann R. sitt rykte såsom språkforskare
och utgifvare af forntidskrifter. Under
de år han var universitetslärare i Lund, offentliggjorde
han i disputationsform en del medeltidsskrifter,
hvilka han sedan samlade till ett särskildt
verk under titel: Scriptores Suecici medii
cevi cultum culturamque respicientes
, 3 del. 1842–51.
Han har dessutom utgifvit: En Vadstenanunnas
bönbok
1842, En syndares omvändelse,
ett qväde från medeltiden
1842, Fabula Alexandri
Magni Suecana
1850, Svensk järteckens postilla
samt författat: Grunddragen af geografiens
och geografiska upptäckternas historia
1842, Moralfilosofiens
historia
1846, Skånska skolväsendets
historia
1848, Lunds domskolas historia 1864.
Hans sista stora verk var Ordbok öfver svenska
allmogespråket
1862–67, ett jättearbete af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free