- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:349

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rising, Johan - Ristell, Adolf Fredrik - Robeck, Johan - Roberg, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnämligast fäst uppmärksamhet vid sitt namn
som nationalekonomisk författare. Redan på
Kristinas tid hade han på hennes uppdrag börjat
författa en vidlyftig uppsats om handeln och de
svenska näringarna, som han likväl aldrig fick
färdig. Ett utdrag af densamma utgafs dock
1669, på bekostnad af M. G. de la Gardie, under
titel Uthogh om kiöphandelen eller commercierne
med thess bestånd, nytta och vesentelige deelar
,
i hvilket han i fråga om handels och näringsfrihetens
nytta visar en klarare syn än flertalet
af sina samtida. 1671 utkom ock äfven af
hans hand en vägledning i praktisk landthushållning,
Een landbook, som är af intresse för
det svenska landtbrukets historia.

Död d. 28 jan. 1672. Jfr Ellen Fries’ uppsats om R. i
»Historisk tidskrift» 1896.


Ristell, Adolf Fredrik, kritiker, litterär granskare,
dramatisk öfversättare.

Född i Uppsala omkr. 1750, blef
R. vid några och tjugu års ålder
antagen till lektör hos drottning
Lovisa Ulrika. Allmännare
uppmärksamhet ådrog han sig,
då han 1774 och 1775 af Vitterhetsakademien
prisbelöntes såsom
författare af Skaldekonsten, 3 sånger, samt
Ode öfver ett godt samvete. Ungefär samtidigt
framträdde han med försvenskningen af Voltaires
»Zaire» och »Merope», det sistnämnda arbetet
tillägnadt C. F. Scheffer. På dennes förord antagen
till konungens enskilde bibliotekarie, först
i Stockholm och sedan å Drottningholm, innehade
han antydda befattning 1778—1787 och erhöll
sistnämnda år öppet privilegium af direktionen
för de kungl. spektaklerna att på egen bekostnad
under sex år uppföra svenska skådespel på den s. k.
Mindre kungliga teatern eller teatern i Bållhuset i
Stockholm. Den nya anstalten, som fick benämningen
»Svenska dramatiska teatern», öppnades i
juni s. å. med en af R. bearbetad komedi, »Visittimman»,
och försågs, så länge den hade bestånd,
med dramer, komedier och proverber af framstående
svenska författare såsom Schröderheim,
Bellman och Edelcrantz. Bland här uppförda
stycken voro Den bedragne advokaten, Marcus
Wimmerberg
samt Mor Brita och spöket, af R.
gjorda bearbetningar, de båda förstnämnda efter
Molière. Själf hade han författat Krediten och
Skolmästaren. Emellertid ville företaget icke
bära sig. Inom ett år hade R. gjort bankrutt,
med en ganska betydlig skuld, och måste rymma
ur riket. Han hade i sitt ekonomiska trångmål
tillgripit de dyrbaraste mynten i Lovisa Ulrikas
myntsamling å Drottningholm, hvilka mynt först
1853 af riksantikvarien B. E. Hildebrand återfunnos
såsom pantsatta i Sveriges riksbank.
Efter hans försvinnande ur landet äro hans öden
obekanta. Skäl finnes blott för det antagande,
att han ställde kosan till England. Äfven skall
han någon tid hafva uppehållit sig i Elsass samt
i utlandet lefvat under namnet Rosen. Ledamot
af Vitterhetsakademien 1786, uteslöts han på
kunglig befallning därur 1812, då han således
ännu lefde, Hans dödsår är obekant. Största
uppmärksamheten vann han såsom utgifvare af
Vitterhets- och Gransknings-journal för år 1778,
hvilken innehåller åtskilliga af hans egna poem,
och i sin kritik anbefaller franska akademisternas
verk såsom de enda mönstergiltiga. R:s öfriga
arbeten bestå af de franska operor, komedier
och sorgespel, som han öfversatte för sin
teater, samt det på sin tid beryktade arbetet
Characters and anecdotes of the court of Sweden
1790, som samtidigt öfversattes på franska
och tyska och först långt senare utkom på
svenska.

Gift med Katarina Maria af Darelli.


Robeck, Johan, katolsk andlig, jesuit. Född
1672 i Kalmar, där fadern, Mattias Robeck, var
justitieborgmästare.

I Uppsala idkade R. flitigt
filosofiska och teologiska studier, men dessa, långt
ifrån att mildra hans af naturen dystra lynne, gjorde
honom endast svårmodigare och mera tviflande.
I denna sinnesförfattning lämnade han 1704 Sverige,
for omkring i Tyskland och sammanträffade,
sedan han slagit sig ned i Hildesheim, med några
jesuiter, som lätt förmådde honom att antaga
katolska läran, hvarpå han 1705 undergick den
s. k. första tonsuren. Efter att ha genomgått de
inom jesuitorden föreskrifna pröfningsgraderna,
ordinerades han 1712 i Wien till subdiaconus
samt blef kort därpå diaconus och präst. 1714
förordnades han af polska biskopen till konfessionarius
i dennes stift samt förklarades två år senare
af påfliga nuntien i Tyskland för apostolisk
predikant och missionarius, med fullmakt och
rättighet att hålla mässa, när och hvar han behagade.
Sedan han i tio år utöfvat den missionsverksamhet,
som med nämnda tillåtelse afsågs,
nedsatte han sig 1727 i Osnabrück, där han förordnades
till huspräst hos en katolik nära Hamburg.
Alltmer försjunkande i dödsbetraktelser
och svärmeri för ett ensligt lif, flyttade han 1734
till den lilla staden Rinteln vid Weser i det dåvarande
grefskapet Schaumburg. De själfbetraktelser,
till hvilka han under sitt ensliga lif på
detta ställe hade så lägliga tillfällen, synas hafva
fört honom på tanken att skiljas från lifvet.
Såsom en förberedelse därtill lät han genom
professor Funck — den ende, med hvilken han
stod i beröring — fördela sina få ägodelar, hvarjämte
han tillställde samma man nio af R. författade
arbeten med begäran, att något af dessa
måtte befordras till trycket. Sommaren 1735
begaf han sig till Bremen, hvarifrån han till
Funck ofversände sina öfriga tillhörigheter, och
där man en dag såg honom i en båt sätta ut i
Weserfloden. Någon tid därefter återfanns hans
döda kropp i vattnet, tre mil från staden. Liket
upptogs af några vänner och jordades vid en
liten by nära stranden af floden. Nyss före sin
död författade han en afhandling om själfmord,
som genom Funcks försorg trycktes 1736 med
titel: Joh. Robeck Calmaria
Suedi, Exercitatio philosophica
de morte voluntaria philosophorum
et bonorum virorum, etiam
Judæorum et Christianorum
.


Roberg, Lars, läkare. Född
i Stockholm d. 24 jan. 1664. Föräldrar:
hofapotekaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free