- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:364

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Rosenblad, Eberhard - 2. Rosenblad, Elof - 3. Rosenblad, Mattias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Rosenblad, Eberhard, läkare. Född i Sexdrega
prästgård i Västergötland
den 16 nov. 1714. Föräldrar:
förenämnda Erik Rosenius och
Anna Wekander.

Sedan R. 1732 med utmärkelse tagit
studentexamen i Uppsala, ägnade
han sig under de två första åren
af sin vistelse vid universitetet
åt teologiska studier, men öfvergaf dem för medicinen,
i hvilken han erhöll en säker handledare
i sin äldre broder, den sedan så bekante Rosén
von Rosenstein, som då nyss blifvit befordrad
till professor. Redan under sin studietid hade R.
förvärfvat sig anseende såsom vetenskapsman
genom tvenne akademiska afhandlingar, De tussi,
hvilka han försvarade under sin broders presidium.
Efter fulländade akademiska studier och
sedan han vid tjugosju års ålder, 1741, erhållit
medicine doktorsgraden, begaf han sig till Stockholm,
där han snart blef en af de mest anlitade
läkarna. Året därefter antogs han till sekreterare
i Collegium medicum, afgick 1743 såsom expeditionsmedikus
med flottan till Finland och blef efter
sin återkomst assessor i nyssnämnda kollegium.
Vid ännu icke fyllda trettio år sökte han på enhällig
uppfordran af akademiska konsistoriet i
Lund professuren i praktisk medicin därstädes
och erhöll äfven densamma 1744 efter hållen
disputation De cortice peruviano. Året därefter
företog han för ytterliga studier en resa till utlandet
och knöt därunder, särskildt med den ryktbare
anatomen Haller i Göttingen, de vetenskapliga
förbindelser, som stärkte honom i hans efter
hemkomsten 1756 fullföljda bemödanden att utbilda
och höja den dittills väl mycket försummade
medicinska undervisningen vid Lunds
högskola. Med hvilken framgång dessa bemödanden
kröntes, därom vittnar bl. a. det förhållandet,
att ur R:s skola utgingo vetenskapsmän,
sådana som Retzius, Wollin, Florman, Unge och
E. Munck af Rosenschöld. R., hvilken äfven
såsom praktiserande läkare hade ett högst omfattande
verksamhetsfält, visade därjämte vid
åtskilliga tillfällen prof på framstående förmåga
såsom veterinär. I 36 år, eller från 1760 ända
till sin död, var han också intendent vid Ramlösa
hälsobrunn. R. utvecklade dessutom under sin
professorstid ett icke ringa skriftställareskap, utgaf
36 disputationer, arbetet Observationes botanicæ
1749, ett par häften om boskapssjuka o. s. v.
Några af hans afhandlingar öfversattes på tyska
och engelska. Äfven utanför fältet för hans egen
vetenskapliga disciplin gjorde sig hans lärdom
gällande. Mästare såsom latinsk vältalare, var
han äfven en god kännare af den grekiska litteraturen.
Sedan han i fyratio år verkat i sitt
lärarekall, sökte och erhöll han 1784 afsked såsom
emeritus, lefde sedermera i Lund till 1796,
då han i den höga åldern af åttiotvå år afled d.
21 mars. Jämte Sv. Lagerbring var R. utan
tvifvel Lunds universitets mest lysande namn vid
medlet af det adertonde århundradet. Såsom
erkännande af hans utmärkta förtjänster om den
medicinska bildningen, hans anseende såsom
vetenskaplig skriftställare och berömliga verksamhet
såsom läkare, inkallades han 1752 i Vetenskapsakademien
och erhöll 1770 adelskap, då
han förändrade sitt hittills burna namn, Rosén,
till Rosenblad.

Gift 1746 med Ulrika von
Hermanson
, syster till riksrådet Mattias von Hermanson.


2. Rosenblad, Elof, krigare. Född i Lund
den 15 okt. 1756; den föregåendes son.

R. inskrefs tidigt vid
universitetet, men lämnade snart
de bokliga studierna för att ägna
sig åt krigaryrket. Sedan han,
sjutton år gammal, blifvit sergeant
vid Jämtlands regemente, befordrades
han fyra år senare till fänrik
vid Sprengtportenska regementet, utnämndes
1781 till löjtnant och 1784 till kapten. Under
sjökriget 1788 bevistade han slaget vid Hogland,
och kommenderade en del af sitt regemente vid
anfallet på Reval, i träffningen vid Kronstadt
och vid genombrytningen ur Viborgska viken 1790.
Året efter Gustaf III:s död anställdes han såsom
adjutant hos den unge konungen, blef s. å. major,
1796 öfverstlöjtnant vid Danckwardtska regementet
samt tvenne år senare öfverste och chef för
Konungens eget värfvade regemente, med hvilket
det Sprengtportenska då förenades. Förordnad till
brigadchef i Skåne 1808 erhöll han fullmakt 1811
såsom öfverste och chef för Kronobergs regemente.
Under 1813–14 års krig anförde han
som generalmajor en härafdelning i Tyskland och
Norge, utnämndes 1815 till tjänstförrättande inspektör
för första infanteri-inspektionen och förordnades
året därpå till brigad chef för femte infanteri-brigaden.
Slutligen utnämnd till generallöjtnant
1819, förordnades han till inspektör för
första infanteri-inspektionen och afled på Hofmantorp
i Småland den 11 Jan. 1838.

»Genom ordningsnit och skicklighet i tjänsten rättfärdigade
han de många befordringar, till hvilka
han i ungdomsåren beredde sig tillträde genom
mod och tapperhet.» Adopterad 1809 på sin yngre
broder Mattias’ – se nedan – friherrliga nummer,
introducerades han 1811.

Gift 1797 med Charlotta Elisabet Ström.


3. Rosenblad, Mattias, ämbetsman, statsråd.
Född i Lund den 23 juni 1758;
den föregåendes bror.

Inträdde efter i Lund slutade studier 1775
i konungens kansli och utnämndes
1777 till kanslist i Generalauditörsexpeditionen.
Under åren
1780–1784 tjänstgjorde han såsom
sekreterare hos justitiekansleren
och var jämväl 1783 sekreterare i Spannmåls-kommissionen.
Utnämnd 1785 till revisionssekreterare,
författade han riksdagsbeslutet efter
1786 års riksdag och inkallades s. å. till ledamot
i Ecklesiastik-beredningen. År 1792 befordrad
till generalauditör, förvaltade han under någon
del af s. å. justitiekanslersämbetet och utnämndes
1794, på förord af riksdrotset Carl Axel Wachtmeister,
till statssekreterare vid Inrikes civilexpeditionen,
hvarmed han strax därefter fick förena
handels-, finans- och ecklesiastikärendena, enär
de två särskilda expeditioner, som förut handlagt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free