- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:376

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Rothovius, Isak - 2. Rothovius, Jonas - Ruben, Ludvig - Rubens, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom hans åtgöranden ett slags kyrkoråd till stånd
i Åbo, på samma gång stadgar för kyrkostyrelsen
utfärdades. Året därpå höll han det första prästmötet
i stiftet. Genom det inflytande, han från sin
läraretid bibehöll hos Axel Oxenstierna, utverkade
han först, att ett gymnasium anlades i Åbo 1630. Då
detta genom hans kraftfulla bemödanden snart kommit
i blomstring, förmådde han dåvarande guvernören öfver
Finland, grefve Per Brahe, och genom honom drottning
Kristina att förvandla gymnasiet till ett fullständigt
universitet 1640 och lyckades såsom dess prokansler
fästa vid detsamma framstående lärare. Redan
förut hade nya trivialskolor inrättats, kyrkor
hade börjat uppföras ända upp till Enare träsk,
och 1638 hade regeringen medgifvit tillsättandet
af en af R. föreslagen bibelkommission under hans
eget ordförandeskap. Denna kommission fullgjorde med
sådan kraft sitt uppdrag, att redan 1642 hela bibeln
på finska kunde tryckas i Stockholm. Nya trivialskolor
inrättades i Åbo, Björneborg och Helsingfors. Därjämte
höll han årliga kyrkovisitationer ända upp till
Lappmarken, tillsatte häradsprostar och vakade
öfver, att kristlig lära och kristligt lif rådde
inom församlingarna o. s. v. Så genomgripande
omskapningar stötte naturligtvis mångas vanor och
intressen, hvarför R. flera gånger anklagades hos
generalguvernören och regeringen. Men anklagelserna
blefvo utan påföljd, och R. fortsatte med kraft
sitt påbegynta reformationsarbete. Själf verksam
såsom predikant, utgaf han 1645 en samling af tjugo
predikningar under titeln Then christliga läran om
en sannskyldig, boot och bättring
.

Död i Åbo d. 10 febr. 1652.

Gift 1: med Anna Eriksdotter och 2:
med Karin Andersdotter. Från R. härstammar de adliga
ätterna Rothåf, Ridderhof och Rothoff.


2. Rothovius, Jonas, superintendent, orientalist. Född
i Hedenstorp af Angelstads socken, Småland, d. 1
Nov. 1572; den föregåendes broder och enligt uppgift
tvilling.

Det berättas, att föräldrarna gjort
det löfte, att en af deras söner skulle blifva
präst. Med anledning däraf skickades först sonen
Jonas 1581 till Kalmar skola, men behandlades där så
illa utan att få lära någonting, att han 1583 rymde
från staden och sökte en tillflykt hos en präst
Björn i Arby. Denne antog honom till »getapojke»
men behandlade honom ännu omänskligare och lät
honom ligga tillsammans med getterna i ett kyffe på
kyrkogården. Föräldrarna sörjde honom redan såsom
död, när den andre brodern, Isak, kom till Växiö och
sporde, att Jonas lefde och hölls i ett slags slafveri
i Arby. Med en äldre kamrat begaf han sig strax dit
och lyckades, ehuru nästan med våld, få brodern
med sig; den senare hade då varit på detta sätt
i Arby öfver två år. I Växiö studerade nu bröderna
tillsammans, och äfven vid Linköpings läroverk idkades
studier till 1595, då Isak begaf sig till Uppsala,
och Jonas, med understöd af biskop Petrus Jonæ i
Växiö och kyrkoherden Petrus Magni i Angelstad,
gick att ytterligare utbilda sig utomlands. Här blef
han student i Rostock och sammanträffade
senare med brodern i Wittenberg, hvarifrån han
1602 ledsagade de af brodern dittills handledda
bröderna Oxenstierna till Jena. Sannolikt
var det vid universitetet därstädes, han 1603
blef fil. magister, efter att hafva utgifvit
Quæstiones hebraicæ, chaldaicæ, syriacæ, grecæ
et latinæ ex. s. s. biblis Veteris et Novi testamenti
desumptæ
. Berömd för sin lärdom, återkom han 1604
till Sverige, lät prästviga sig 1605 och befordrades
s. å. till kyrkoherde i sin födelsesocken, Angelstad,
och blef häradsprost i Sunnerbo. Efter tretton års
utöfning af detta herdekall befordrades han 1618 till
superintendent i Kalmar, där han under en sjuårig
verksamhet såsom stiftsstyresman upprättade läroverket
ur dess djupa förfall och inlade stora förtjänster
om folkupplysningen och prästbildningen. Jämte
latinska teser och afhandlingar utgaf han i tryck
Nogre enfållelighe rijm på P. Jonæ Angermanni book
1604.

Död i Kalmar den 28 Febr. 1625.

Gift 1605 med Svanborg Persdotter. Hans sonson adlades med
namnet Gyllenroth.


Ruben, Ludvig, kopparstickare. Född i Karlskrona d. 17
februari 1818. Föräldrar: handlanden J. M. Ruben och
Eleonora Philip.

R. erhöll sin första undervisning
vid elementarskolan i sin födelsestad, hvarifrån
han tolf år gammal skickades till en privatskola i
Hamburg, där hans anlag för ritning leddes och utvecklades
af en talangfull lärare, porträttmålaren L. Lehmann. 1834
begaf sig R. till Köpenhamn, där han ingick som elev vid
målare-akademien, hvarefter han företog vidsträckta
studieresor och vistades längre tider i München,
Düsseldorf, Rom, Florens, Paris och Berlin. Till
en början ägnade han sig åt målarekonsten, försökte
sig sedan en tid såsom bildhuggare, men öfvergick
slutligen till kopparstickarkonsten, hvilken
han studerade för Ballin i Paris, samt hos den
berömde prof. Mandel i Berlin. Han var på senare
tider den ende svensk, som vidmakthöll denna ädla
gren af konsten. Visserligen utförde han icke, så
vidt man känner, flera än fyra gravyrblad, nämligen
Skattepenningen efter Tizian, ett Själfporträtt,
Judit
efter Crist. Allori samt Madonna della sedia
efter Rafael, men dessa »äro likväl nog för att
inför eftervärlden vittna om hans utbildade smak,
hans energiska studier och herravälde öfver sin
konsts medel, egenskaper, hvilka tillförsäkra honom
en högt aktad plats bland 1800-talets kopparstickare.»
(Eichhorn.) År 1860 blef R. ledamot af Konstakademien
och bosatte sig 1868 i Stockholm, där han afled d. 31
Mars 1875.

Gift 1868 med Gurli Lublin, fördelaktigt
känd som altsångerska och under flera år anställd
vid K. teatern i Stockholm.


Rubens, Nils, språkforskare. Född omkring 1632 i
Hvittaryds prästgård, Småland. Föräldrar: kyrkoherden
Nils Rubenius och Gunilla Påfvelsdotter.

Efter slutade studier i Växiö, uppehöll sig R. från 1651 en
längre tid i Uppsala, där isynnerhet språkstudier,
för hvilka han hade ovanlig fallenhet, af honom
drefvos med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free