Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Rönnow, Kasten - Röök, Lars Jakob von - Sacklén - 1. Sacklén, Lars - 2. Sacklén, Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rudbeck, Roberg m. fl., till 1728, då han med understöd
af ett dubbelt k. stipendium företog en resa
öfver Danmark och Tyskland till Paris, där han,
utom genom sin flit i de medicinska vetenskaperna,
utmärkte sig för sina teckningar till de förträffliga
tabellerna i Le Draas arbete om stenoperationen och
sin förmåga som miniatyrmålare. 1730 promoverad till
medicine doktor i Reims, erhöll han 1734 på en gång
de mest lysande anbud från Österrike och England men
föredrog kallelsen att blifva lifmedikus hos konung
Stanislaus Leczinsky af Polen och utnämndes 1735
till arkiater. När de politiska händelsernas ström
förändrat konungens öde, följde han sin herre till
Lothringen, där han 1737 utnämndes till konungens
»conseiller intime» samt att jämte sin befattning
såsom lifmedicus hafva öfverinseendet öfver hela
medicinalväsendet i de båda hertigdömena. I den
sistnämnda befattningen, hvilken han innehade i
trettio år, upprättade han ett medicinskt kollegium
i Nancy, föranstaltade om inrättande af flera
praktiskt-kirurgiska skolor, försatte de allmänna
sjukhusen i ett tidsenligt skick o. s. v. År 1755
kallades han af Vetenskapsakademien i Stockholm
till utländsk ledamot samt förlänades 1759 af Adolf
Fredrik med adelskap. Efter Stanislaus’ död 1766
beslöt han, trots erhållna särdeles förmånliga
anbud att kvarstanna i Frankrike, att återvända
till Sverige, anlände till Stockholm hösten året
därefter och afled ogift den 5 maj 1787.
En stor del af sin förvärfvade förmögenhet uppoffrade han till
vetenskapens tjänst och till det allmännas bästa. Hans
efterlämnade skrifter äro förvarade i Medicinska
Societetens i Paris akter samt i Vetenskapsakademiens
handlingar, där särskildt kan förtjäna framhållas
hans 1774 hållna presidietal om Förmånen af ett
stort lasaretts inrättande i hufvudstaden.
Röök, Lars Jakob von, konstnär. Född i Stralsund den
14 okt. 1778. Föräldrar: chefen för Stralsundska
fortifikationsbrigaden, öfverste Carl Fredrik von
Röök och Elisabet Maria Låstbom.
Fadern, som önskade
se sin son beträda samma bana, på hvilken han
själf vunnit sina befordringar, lät tidigt inskrifva
R. som konduktör vid fortifikationen, där han 1795
tog officersexamen. Samtidigt antagen till kammarpage
hos Gustaf IV Adolf, fick han 1796 medfölja denne till
Petersburg. Med uppdrag af konungen afreste han 1798
i en hemlig beskickning till Berlin och företog 1801
en ny utländsk resa, som förde honom till Paris. Med
sinne för skön konst och icke obetydligt uppöfvade
anlag, företog R. 1807 en resa till Spanien, Portugal
och Italien, samt uppehöll sig förnämligast i Rom, där
landskapsmålning, figurteckning och antikviteterna
utgjorde ständiga föremål för hans studier. Hemkommen
till Sverige, tog han 1809 afsked ur krigstjänsten,
utnämndes 1811 till tjänstgörande hofjunkare samt
anställdes 1814 såsom ambassadkavaljer hos J. G. De
la Gardie på dennes beskickning till Spanien. Därifrån
begaf han sig emellertid 1815 till Italien och återkom ej till
Sverige förrän 1818. Här blef han med mycken välvilja
upptagen i excellensen Wetterstedts hus. Tillsammans
med en grefve Wachtmeister anträdde han 1823 en ny
utländsk färd, som ställdes till Sicilien. Härifrån
begaf han sig åter till Rom, där han hos Byström
flitigt målade och studerade. Hemresan nästföljande
år företog han i egenskap af svenska kronprinsessans
kurir. Kort efter hemkomsten utgaf han 1824
sina Anteckningar under en resa på Sicilien, som
bl. a. innehålla en skildring af ett flertal på den
italienska ön befintliga minnesmärken, som af honom
aftecknats. Efter en kort vistelse i fäderneslandet
vände han kosan för fjärde gången till Italien, där
han i nära sex år utöfvade ett slags tillsyn öfver
det kronprinsessan Josephine tillhöriga furstendömet
Galliera, i trakten af Bologna. Under denna tid
sysselsatte han sig mycket med studier i arkitektur,
perspektiv och målning, återvände 1830 till Sverige
för att mottaga kamreraresysslan vid K. muséet i
Stockholm och inrättade dess konstsamlingar efter
mönstret af utlandets muséer. 1837 utnämndes han
till hofintendent, blef ledamot af Konstakademien
1839 samt erhöll 1850 afsked från kamreraresysslan,
med bibehållande af intendentskapet öfver Oscar I:s
enskilda konstsamlingar, hvarjämte samme konung
använde honom till åtskilliga försköningsarbeten
vid Haga slott.
Död i Stockholm d. 6 febr. 1867.
Ehuru R. själf blygsamt kallade sig dilettant, ägde
han både skicklighet och kännedom i bildande konst. De
samlingar, som voro anförtrodda i hans vård, gjorde
han sig ett nöje af att förevisa och stod gärna till
deras tjänst, som vände sig till honom om anvisningar
och råd i konstväg.
Ogift.
Sacklén. Ursprungligen finsk släkt, hvars äldste kände
stamfader, Henrik Sacklinius, afled 1681 som kapellan
i Uleåborg och rektor vid stadens trivialskola.
1. Sacklén, Lars, ämbetsman, politiker. Född 1724.
Föräldrar: kyrkoherden och kontraktsprosten i
Virmo Lars Sacklinius (son af stamfadern)
– representant för Åbo stifts prästerskap vid 1719
års riksdag – och Margareta Kristina Göthe.
S., som ändrade släktnamnet till Sacklén, var borgmästare i
Björneborg under den långa tiden från 1750 till 1791,
i hvilken egenskap han utöfvade en för staden så
välsignelsebringande verksamhet, att detta tidsskede
i stadens historia fått namnet »Sacklénska
tidehvarfvet». Bl. a. bidrog han kraftigt till,
att staden återfick sin stapelrätt. Tillika var
han dess representant i borgarståndet vid alla
riksdagar från 1751 till och med 1770 samt 1778,
1786 och 1789. Under frihetstiden var han en af
Hattarnas främste män, hvilket bl. a. vållade,
att motpartiet begagnade sig af sin majoritet
vid 1765–66 års riksdag att åvägabringa hans
uteslutning. 1769 satt han i sekreta utskottet.
S., som hade kommerseråds titel, afled 1795.
Gift med Eva Elisabet Jeansson.
2, Sacklén, Johan Fredrik, läkare, biografisk
samlare. Född d. 19 sept. 1763 i Björneborg; den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
