Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Sacklén, Johan Fredrik - Sahlgren, Nicolaus - Sahlin, Carl Yngve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föregåendes son. Student i Åbo 1778 och i Uppsala
1782, blef S. med. kand. 1785 med. lic. 1786 och
promoverades 1788 till med. doktor med första
hedersrummet. Omedelbart därefter utnämnd till
regementsläkare vid Södermanlands regemente, bevistade
han i denna egenskap hela finska kriget samt bosatte
sig efter dess slut i Nyköping. Här ifrade han bland
annat för införandet af koppympningen och var, sedan
Jenner gjort sin stora upptäckt af vaccinationen,
en bland de första, som sökte få detta skyddsmedel
kändt och användt i vårt land. När det år 1809
hemkomna landtvärnet medförde och decimerades af
rötfebern eller den s. k. landtvärnsjukan, inrättade
han skyndsamt i Nyköping ett fältsjukhus, där en
mängd soldater mottogos och vårdades. Redan 1793
hade han erhållit titel af assessor. 1809 tog han
afsked från sin regementsläkarebefattning, blef 1813
ledamot af Svenska läkaresällskapet och erhöll 1833
titel af medicinalråd. Led. af Vet. Akad.
Död i Nyköping d. 12 mars 1851.
Allt från sin studietid
hade S. gjort omfattande samlingar af allt som
rörde svenska medicinalväsendet och utgaf: Sveriges
läkare-historia ifrån k. Gustaf I:s till närvarande
tid 1822–1824 med Supplement 1835, samt Sveriges
apotekare-historia ifrån k. Gustaf I:s till närvarande
tid 1833. Han hade dessutom författat och efterlämnat
i manuskript en ganska fullständig förteckning
på böcker och skrifter i medicin, naturalhistoria,
kemi, fysik, ekonomi och teknologi, utgifna af
svenska författare före 1830 och af finska författare
före 1810. Hans naturaliekabinett, innehållande
växter, fåglar, snäckor, koraller, petrifikater
och mineralier, öfverlämnades enligt hans testamentariska
förordnande till Strängnäs gymnasium för
att förenas med därvarande provinsmuseum.
Gift 1789 med Maria Elisabet Ihlström.
Sahlgren, Nicolaus, köpman, donator. Född i Göteborg
d. 18 mars 1701. Föräldrar: rådmannen därstädes Nils
Persson Sahlgren och Sara Hervegh.
Efter faderns tidiga frånfälle erhöll sonen genom moderns försorg en
särdeles vårdad uppfostran, förnämligast beräknad
för köpmansyrket. Vid sexton års ålder begaf han sig
till Holland, där han sammanträffade med sin landsman,
den sedermera så ryktbare Jonas Alströmer, med hvilken
han, då båda voro hänförda af samma storslagna planer
för Sveriges höjande i ekonomiskt och industriellt
hänseende, snart knöt ett vänskapsförbund, som först
upplöstes genom döden. Efter sex års vistelse i
Holland företog S., under åren 1723–28, dels ensam,
dels i sällskap med Alströmer, en mängd resor i
England, Frankrike, Tyskland och Sverige för att med
egna ögon se och lära känna allt, som kunde vara
gagneligt för landet och bidraga till dess inre
lifskraftiga utveckling. Sålunda rustad, nedsatte
han sig 1729 såsom grosshandlare i Göteborg, där han
snart förvärfvade icke blott en betydlig förmögenhet
utan jämväl stort anseende för sina
personliga egenskaper, sin redbarhet, ordningskärlek
och arbetsamhet. Efter att en kort tid ha varit
direktör för ett västindiskt kompani, som han själf
stiftade efter en plan af Jonas Alströmer, invaldes
han 1733 till direktör i ostindiska kompaniet, en
befattning, som han sedan bibehöll till 1768. En
del af de rikedomar, han samlade, använde han till
allmännyttiga ändamål. Sålunda donerade han säteriet
Östad, på fjorton hela hemman, i grannskapet af
Alingsås, jämte ett större kapital till ett barnhus,
vidare en större penningsumma jämte flera hemman till
ett sjukhus för Göteborgs stad (Sahlgrenska sjukhuset)
samt till Vetenskapsakademien i Stockholm 150,000
daler kopparmynt, hvaraf räntan skulle användas
till uppmuntran åt dem, som sökte bland svenskarna
utbreda en förut saknad kännedom i naturlära och
landthushållning. Utom dessa stora legater anvisade han
mindre summor till Patriotiska sällskapet, Göteborgs
arbetshus, fattighus, frimurarbarnhus m. m. Så stora
förtjänster saknade icke erkännande. Så invalde
Vet. Akad. honom till sin ledamot och lät 1773 öfver
honom prägla en minnespenning. Men hvad S. högst
skattade och som äfven tillföll honom i ovanlig grad,
var medborgares aktning och förtroende. Allmänt
älskad och vördad, afled han i Göteborg den 10
mars 1776.
I svenska handelns och näringarnas
historia intager han jämte Jonas Alströmer ett af
de allra förnämsta rummen. Den gemensamma kärleken
till fäderneslandet knöt också mellan dessa båda
utmärkta män en tillgifvenhet, som ärfdes af barnen.
S. var tvenne gånger gift, 1: 1745 med Anna Margareta
Wittmarck och 2: 1747 med Katarina Kristina Grubb.
Hans båda döttrar, en i hvartdera giftet, ingingo
äktenskap med söner af Alströmer, och de båda sålunda
förenade släkterna följde i fosterlandskärlek och
hedrande verksamhet exemplet af stamfädrens dygder.
Sahlin, Carl Yngve, universitetslärare,
filosof. Född i Fröskogs församling i Dal d. 4 mars
1824. Föräldrar: brukspatronen Mauritz Reinhold
Sahlin och Kristina Magdalena Svinhufvud.
Student i Uppsala 1841, promoverades S. därstädes 1851 till
fil. doktor. Förordnad till docent i
teoretisk filosofi vid universitetet i Uppsala 1853,
utnämndes han till adjunkt i teoretisk och praktisk
filosofi vid Lunds universitet 1856, samt förestod
professuren i teoretisk filosofi 1859–62. Sistnämnda
år befordrades S. till professor i sagda vetenskap
vid Lunds högskola. 1864 lämnade han Lund såsom
utnämnd professor i praktisk filosofi vid Uppsala
universitet, hvilken lärostol han beklädde till
1894, då han bosatte sig i Stockholm. 1873–74 var
S. led. i kommittén för utarbetande af förslag till
ändringar i vissa delar af universitetens statuter och
1888–89 ordf. i kommittén ang. undervisningsexamen
och studieväsendet inom filos. fakulteterna. I sin
ungdom var S. uppsalastudenternas ordf. Han har senare
intagit en ledande ställning bland de akademiska
lärarne och var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
