- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:410

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sahlström, Per - Salander, Erik - Salberg, Johan Julius - 1. Salin, Mauritz Johan - 2. Salin, Karl Bernhard - Salmson - 1. Salmson, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjärtat, och han försummade intet tillfälle,
vare sig offentligt eller enskildt att framhålla
vikten af denna nationella angelägenhet. Vid 1840
och 1847 års riksdagar tillhörde S. lagutskottet,
1844 bankoutskottet och vid de tre senaste af honom
bevistade statsutskottet. Redan innan han blef
riksdagsman, hade han i detta ämne författat och
utgifvit Beskrifning öfver Vårdinge socken
1824 samt en synnerlig läsvärd afhandling Om
folkundervisningen
1833. Efter 1856–58 års riksdag
drog han, med af åren brutna krafter, sig undan
till det enskilda lifvets lugn, under hvilket han
bl. a. anonymt utgaf Försök till karakteristik af
bondeståndets ledamöter vid 1856–58 års riksdag
. Död
på sin egendom Berga i Södermanland d. 3 nov. 1866.

Gift 1: 1813 med Anna Margareta Lundberg, 2: 1823
med Carolina Fogelström.


Salander, Erik, ekonomisk författare.

Om S:s yttre lefnadsomständigheter vet man föga annat,
än att han antages vara född 1699 eller 1700, att
han 1742 invaldes i Vetenskapsakademien under titeln
»kommissarie», hvilken 1745 i akademiens handlingar
ändras till »manufakturkommissarie» samt att han
afled d. 21 okt, 1764.

Redan 1727 uppträdde S. som
författare med Gårdsfogde-instruction, hvilken
sedermera efterföljdes af en hel rad skrifter i
ekonomiska ämnen, bl. a. Genväg till slöjder, som
framkallade en skarp motskrift af Nordencrantz,
i hvilken S. med en till fanatism gränsande ifver
uppträder som förfäktare af Hattarnas prohibistiska
näringspolitik. Allt öfverflödigt bruk af utländska
varor borde enligt hans mening afskaffas och
husväfnad till afsalu tjänade endast att fördärfva
manufakturerna. Dessa borde endast få idkas i
städerna, i hvilka efter ortens beskaffenhet ett
visst antal mästare borde fastställas, som aldrig
finge öfverskridas, på det att de måtte ha sin
rikliga bärgning. Arbetarna åter borde hållas i
fattigdom, »eljes arbeta de intet» o. s. v. Dessa
extrema åsikter uppkallade dock mycken motsägelse,
äfven inom S:s eget parti, såsom af A. J. v. Höpken,
C. F. Scheffer, m. fl.


Salberg, Johan Julius, farmaceut. Född d. 11
april 1680 i Stockholm. Föräldrar: kamreraren vid
k. klädkammaren Johan Salberg och Sofia Magdalena
Jung
.

Med grundliga förstudier, särskildt i kemi
och naturalhistoria, företog S. 1701 en utrikes
resa, under hvilken han en längre tid förestod ett
kemiskt laboratorium i Dresden samt åtskilliga
år studerade farmaci på Melchers laboratorium
i Berlin. På det senare stället anställdes han
till och med som »provisor», ett bevis på det
förtroende, hans lärare och mästare satte till hans
skicklighet. Vid underrättelsen om en mosters död
återvände S. 1709 till Sverige, där han kort därefter
inköpte apoteket »Morianen» i Stockholm. Känd såsom
fäderneslandets förnämste farmaceut, erhöll han 1721
fullmakt såsom amiralitets-apotekare och kallades,
vid Vetenskapsakademiens inrättande, till en af
hennes första ledamöter.

Död i Stockholm d. 23 mars 1773.

Hans af trycket utgifna vetenskapliga arbeten
återfinnas nästan alla i Vetenskapsakademiens
handlingar. Bland minnen af hans nitiska
verksamhet må nämnas Sabbatsbergs hälsobrunn, som
efter hans anvisning och efter af honom verkställda
analyser upptogs till begagnande 1734.

S. var tvenne gånger gift, 1: 1711 med Kristina Specht, 2:
1721 med Margareta Maria Standert.


1. Salin, Mauritz Johan, läkare. Född
d. 5 jan. 1851 å Henriksholm i Näs församling på
Dal. Föräldrar: arkitekten Karl Johan Salin och Jenny
Margareta Wohlfahrt
.

1868 student i Uppsala, blef
M. 1873 med. kand. och 1876 med. lic. samt
promoverades 1878 till med. d:r, sedan
han utgifvit avhandlingen Om den manuela
lösningen af efterbörden och kvarstannade
efterbördsdelar
. M. förordnades 1878 till docent i
obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet
samt utnämndes 1888 till e. o. professor i samma ämne,
sedan han dessförinnan vid olika tillfällen förestått
denna professur. Sedan 1880 har han tre månader
årligen på förordnande af Karolinska institutets
lärarekollegium förestått den gynekologiska kliniken
å Sabbatsbergs sjukhus samt fyra månader årligen den
gynekologiska kliniken å Serafimerlasarettet. Har
företagit åtskilliga utländska studieresor samt
i Sv. läkaresällskapets förhandlingar och Hygiea
redogjort för en mängd fall och resultat från sin
betydande mångåriga praktik som kvinnoläkare i
Stockholm.

Gift 1884 med Berta Kempe.


2. Salin, Karl Bernhard, Nordiska museets
styresman. Född i Örebro d. 14 jan. 1861; den
föreg. broder.

S., som 1880 blef student och 1890
promoverades till fil. d:r i Uppsala, anställdes
1889 som e. o. amanuens vid statens historiska museum
och blef 1891 tillförordnad Hjertbergsk amanuens
därstädes samt 1902 andra amanuens. I januari 1903
erhöll han förordnande som föreståndare för Nordiska
museet och utsågs 1905 till ord. föreståndare
härför samt blef sålunda Artur Hazelius’
efterträdare. Ursprungligen konsthistoriker, drogs
han tidigt öfver till den förhistoriska arkeologien,
men har ock arbetat på medeltidsarkeologiens samt
religions- och mytforskningens områden. Under
flera vidsträckta resor i alla delar af Europa har
S. förvärfvat en omfattande kännedom om de flesta
kulturhistoriska museer af någon betydelse. Af hans
värdefulla vetenskapliga arbeten kunna nämnas: Studier
i ornamentik
1890, De nordiska guldbrakteaterna 1895,
flera uppsatser om germanernas konst och vandringar,
i Vitterhetsakademiens månadsblad och det stora
sammanfattande, i slutet af 1904 utkomna arbetet
Die altgermanische Thierornamentik, Led. af Vitt.-,
hist.-. och ant.-akad.

Gift 1893 med Anna Sigrid Charlotta Drakenberg.


Salmson, israelitisk släkt, hvilkens medlemmar
gjort sig kända för sin konstnärliga begåfning.
Stamfadern, S. Salmson, f. 1767, kom från Prag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:11:22 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free