- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:435

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schroderus, Ericus - Schröder, Erik August - Schröder, Georg Engelhard - Schröder, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm. Senare förordnad till slottssekreterare,
blef han 1619 tillika husgerådsskrifvare vid
k. slottet i Stockholm. 1630 erhöll han privilegium
på anläggandet af ett eget tryckeri i hufvudstaden,
på hvilket han sedan tryckte sina skrifter,
öfversättningar och förlagda arbeten. Härjämte
förordnades han att vara »inspektor», i hvilken
egenskap han hade att sköta censuren öfver allt
stockholmstryck. Genom sina talrika, af honom dels
författade, dels från främmande språk öfversatta,
skrifter utöfvade han stort inflytande på bildningen
i det samtida Sverige. Af dessa skrifter må nämnas:
Ordsaker til och läkemedel emot det allmänna onda
1618, Andeliga lifvets skattkammare; Mänskeliga
lifvets fåfänglighet och elände
1636, Korsskola
1641, Om barnens rätta uppfostran 1648, Historisk
relation om Christiern den II:s grymma tyranni

1644, Bönebok för sjuka; Qvinnokönets paradis.

Efter att 1645 hafva flyttat till Nyköping,
afled han därstädes 1647.


Schröder, Erik August,
universitetslärare, filosof. Född i Uddevalla d. 25
juli 1796. Föräldrar: prosten och kyrkoherden Mattias
Schröder
och Anna Maria Almgren.

S. hade inhämtat
sin elementarbildning i Uddevalla och Göteborg,
när han 1813 afgick till universitetet i Uppsala,
hvarest han blef filosofie magister vid promotionen
1818. Från denna tid ägnade han sig speciellt åt
filosofiens studium samt blef, efter att ha utgifvit
en akademisk afhandling, De notione libertatis in
summis philosophiæ principiis vindicanda
, förordnad
till docent i teoretisk filosofi 1820. Fyra år senare
företog han en utrikes vetenskaplig resa, hvarunder
han besökte Danmark, Tyskland, Schweiz, Italien,
Frankrike och England samt längre tider uppehöll
sig i Berlin, Erlangen och Paris. 1829 utnämndes han
till adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi samt
befordrades 1836 till professor i den förstnämnda
af dessa vetenskaper. Denna lärostol innehade han
sedan tretton år eller till sin död i Uppsala, den
15 jan. 1849.

I sin filosofiska åskådning torde han
rättast böra kännetecknas såsom eklektiker, i det hans
föreläsningar mer vittnade om vidsträckt beläsenhet än
om något eget forskningsdjup. Detsamma antyda äfven
hans skrifter hvilka, utom disputationer och smärre
uppsatser i Litteratur-föreningens tidskrift, »Svea»,
»Skandia», »Mimer» och »Frey», bestå af den med
anledning af Hwassers bok »Om äktenskapet» tillsammans
med Atterbom 1842 utgifna Plato och Goethe, äfvensom
Handbok i philosophiens historia, 3 del. 1846–48 och
Anteckningar i philosophiens historia, I. Giordano
Bruno
1848.

Gift 1: 1829 med Margareta Charlotta Eichhorn
och 2: 1840 med Hedvig Kristina Stålhammar.


Schröder, Georg Engelhard, porträtt- och historiemålare.

Född d. 31 maj 1684 i Stockholm.
Föräldrar: guldsmeden i och bankoverdien Veit
Engelhard Schröder
och Lucia Lindemeyer.

S. antogs tidigt till elev i Daniel von Kraffts
skola men lämnade den 1703 för att söka sin vidare
utbildning i utlandet. Hans utrikes vistelse blef
ock ganska långvarig, i det den räckte ej mindre
än tjugoett år, under hvilka han besökte Tyskland,
Italien, Frankrike och England. I Italien, där han
företrädesvis uppehöll sig i Venedig och Rom, anses
han hafva af Carlo Maratta, Trevisani m. fl. tillägnat
sig det raska men ytliga framställningssätt,
som tillhörde den tidens italienska konst. Från
England hemkallades han 1725, för att blifva Kraffts
efterträdare såsom kunglig hofkonterfejare. Han kom
snart i utmärkt gunst hos konung Fredrik, hvars bild,
liksom drottning Ulrika Eleonoras, han i mångfaldiga
exemplar har öfverlämnat till eftervärlden. Han har
äfven målat Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, Gustaf
II Adolf, Carl Peter Ulrik, Stanislaus, Carl Stuart
,
kardinal Fleury, M. Stenbock, G. Gyllenstierna
jämte en stor mängd andra konterfej, historiska
stycken, venetianska vyer samt altartaflor, smärre
staflibilder o. s. v. Bland altartaflorna äro att
nämna Kristi korsfästelse i Hedvig Eleonora kyrka i
Stockholm, och Nattvarden, hvilket ämne finnes efter
olika eller upprepade motiv behandladt i Tyska kyrkan
i Stockholm, i Drottningholms slottskapell äfvensom
i åtskilliga landsortsstäders kyrkor. Hans särdeles
alsterrika pänsel inbragte honom en ej obetydlig
förmögenhet, så att han bebodde ett eget stort hus
i Klara församling i Stockholm, där han afled den 17
maj 1750.

Långt ifrån den förnämste, var dock S. en
af sin tids mest uppburne målare. Hans arbeten ha ej
sällan någonting vacklande och obestämdt, hvilket i
förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många
af dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han
har dock efterlämnat verk, som vittna om, att han,
när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig af
både varm och djup uppfattning samt stor skicklighet i
färgbehandling och i framställningens enskildheter.

Gift 1727 med Anna Brigitta Spöring.


Schröder, Gustaf, jägare, författare. Född
på Edsvalla bruk i Nors socken, Värmland d.
26 juni 1824. Föräldrar: klädesfabrikör Johan
Reinhold Schröder
och Betty Kristina Hjelm.

S., som blifvit fostrad att ägna
sig åt det praktiska lifvet, var 1847–63 anställd
vid sågverk Värmland samt 1863–84 i Dalarne. Efter
att sedermera några år ha varit bosatt på sin
egendom, Edsfors i Värmland, flyttade han 1887 till
hufvudstaden. Här återupptog han med största ifver
ett arbete i litteraturens tjänst, som han redan
börjat 1867 med skildringen En björnjakt i Dalarne
(i »Sv. jägarförb:s Nya tidskrift»). Först 1888 blef
i bokform synligt hans nästa arbete, Minnen från
skogarna, Jagter
. Sedan framkom emellertid i rask
följd det ena arbetet efter det andra af hans flitiga
penna. Det är skrifter af skiljaktigt innehåll,
dels jakthistorier och bilder ur lifvet på landet,
synnerligen i aflägsna skogsbygder, dels skildringar
med ett kulturhistoriskt-romantiskt underlag. Men
hvad innehållet än må vara, är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free