- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:442

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Schützercrantz, Adolf Ulrik - Schwan - 1. Schwan, Hans Niklas - 2. Schwan, Johan Gustaf - 1. Schwartz, Gustaf Magnus - 2. Schönbeck, Henrik Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fänrik vid Andra lifgardet, där han 1851 befordrades
till major. Redan s. å. tog han afsked från
regementet med tillstånd att kvarstå i armén. Död i
Stockholm d. 9 okt. 1854.

S. inlade stor förtjänst
vid samlandet och ordnandet af lifrustkammarens och
klädkammarens förenade museum. I yngre år ägnade
han sig icke utan framgång åt målning i olja
men är mera känd genom sina litografier af egen
komposition. Bland af honom utgifna arbeten märkas:
Scener ur soldatlifvet 1831–32, Teckningar af de
svenska kongl. ordens costymerna
1832, Reseminnen
från Orienten
1839 samt Svenska krigsmaktens fordna
och närvarande munderingar
1849–53.

Ogift.


Schwan. Släkten uppgifves från Pommern hafva invandrat
till Sverige under Kalmar union. Äldste med visshet
kände stamfadern, Johan S., f. 1727, d. 1799, var
handlande och rådman i Kalmar.


1. Schwan, Hans Niklas, köpman, politiker,
Född d. 12 juni 1764. Föräldrar: handlanden Johan
Schwan
och Helena Katarina Botin.

Student i Uppsala 1780, antogs S. följande år till
lärare i grosshandlaren Schöns hus i Stockholm
och blef snart erbjuden en plats på kontoret, hvarest
han snart upptogs såsom kompanjon. 1796 ingick han
giftermål med en syster till sin principal, Gustafva
Adelaide Schön
, och öfvertog ledningen af husets
affärer. Hans offentliga verksamhet började med hans
ledamotskap i Konvojkommissariatet, hvarpå han,
tid efter annan, blef led. af drätselkammaren och
direktionen för det nya ostindiska kompaniet, till
hvars direktör han utsågs 1809, en af Stockholms stads
femtio äldste, ledamot af general-tull-kommissariatet,
af styrelsen öfver Stockholms stads undervisningsverk,
af Vetenskapsakademien m. m. Med den riksdag, som
sammankallades efter statshvälfningen 1809, begynte
hans politiska bana, då han, för första gången
riksdagsman i borgarståndet, insattes i hemliga
utskottet och af konungen utnämndes till talman
för sitt stånd. Samma ordförandeplats innehade han
sedermera vid 1812,1815 och 1823 årens riksmöten,
vid hvilket senare borgarståndet till hans ära lät
prägla en minnespenning. 1828 utnämndes han, den
förste ofrälse, till medlem af konungens råd, där
hans verksamhet likväl blef af kort varaktighet, enär
han bortrycktes af döden d. 1 maj 1829.

Vid hans graf den 9:de i samma månad yttrade J. O. Wallin:
»Det var honom omöjligt att ej vara samvetsgrann,
rättvis och ordhållig. Därför var ett ord af honom
mera än eder och afhandlingar, och han behöfde ej
ens sätta i fråga, att någon kunde tvifla därpå. Den
själfständiga kraften, som banat sin egen väg till
anseende och lycka, bibehöll honom alltid på denna
lugna sinneshöjd, där man ej beror af flärdens lekverk
eller vindarna för dagen, utan, obekymrad om annat
bifall än Guds och samvetets, annan utmärkelse än den
man ger sig själf, endast rådfrågar sitt obestuckna
förstånd och sin rena vilja.»


2. Schwan, Johan Gustaf, finansman, politiker.
Född 1802; den föreg. son.

Student i Uppsala
1816, öfvertog S., efter ytterligare teoretisk
och praktisk utbildning, efter faderns död 1829
handelshuset Schön & komp., som förnämligast bedref
stora järnaffärer. På en gång djärf och insiktsfull,
förstod S. på ett förträffligt sätt se sin firmas
intresse till godo, särskildt genom öfvertagande
af Trollhätte kanals ombyggnad.
Med vaken blick för utvecklingen af våra
kommunikationer, ombesörjde han den första reguljära
ångbåtsförbindelsen mellan Stockholm och Lübeck,
som af honom också, äfven i tider af ogynnsamma
konjunkturer, städse uppehölls. Hans lysande och
representativa uppträdande, i förening med mångsidiga
insikter och en framstående talegåfva, föranledde
tidigt hans användande i allmänna värf. För egen del
i rikaste mått njutande af lifvets materiella goda,
älskade han icke heller att för det allmännas bästa
»spara på styfrarna», utan hvarhelst ett företags
åstadkommande syntes honom önskligt, tvekade han icke
att arbeta för dess realiserande, äfven med anlitande
af krediten. Han kom härigenom snart i en långvarig
strid om herraväldet å Stockholms börs med den af
helt andra principer besjälade Fr. Schartau (se II:
422). 1850 invaldes han i borgarståndet, där han hade
plats vid de fem följande ståndsriksdagarna. Han
invaldes genast i bevillningsutskottet, som han
alltjämt tillhörde till och med 1859–60 års riksdag,
såväl där som i ståndets plena ifrigt verksam för
förbättrade kommunikationer, särskildt de stora
järnvägsanläggningarna, och för en frihandelsvänlig
tullagstiftning. I arbetet för sin sak skydde han ej
att rikligt begagna sig af »det inflytande, som vinnes
genom gästvänskap och goda middagar». Efter att vid
1856–58 och 1859–60 års riksdagar ha fungerat som
vice talman, var han ordinarie innehafvare af denna
post vid 1862–63 och 1865–66 års riksdagar samt
beseglade med stor tillfredsställelse antagandet
af den nya riksdagsordningen. Från 1860 till sin
död var han fullmäktig i riksbanken och fungerade
under flera svåra penningkriser som växeldeputerad,
i hvilken egenskap han som andra i dylika situationer
ej gick fri från tadel utan anses mer än en gång
farit ganska hårdhändt fram. De bittra erfarenheter,
han på denna post förvärfvat, framfödde hos honom
större försiktighet i handhafvandet af ekonomiska
angelägenheter och togo sig under hans sista år mer
än en gång uttryck i offentliga uttalanden, burna af
pessimistiskt missmod.

Död genom olyckshändelse i Stockholm d. 23 mars 1869.

Gift 1827 med sin kusin Augusta Eleonora Schön.


1. Schwartz, Gustaf Magnus, teknolog. Född
d. 21 aug. 1783 i Helsingfors, där fadern, Peter
Schwartz
, var handlande.

S. ingick, efter i Åbo
slutad universitetskurs först i Bergskollegium samt
1805 i Kontrollverket, där han 1812 blef förste
kontrollör och 1816 öfverdirektör. Till professor
i fysik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free