- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:455

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sevelin, Per Erik - 2. Sevelin, Anna Sofia - Sheldon - 1. Sheldon, Charles - 2. Sheldon, Gilbert - 3. Sheldon, Francis af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Tillfället gör tjufven», Geronte i »Universalarfvingen»,
m. fl. Att han ägde begåfning äfven för
andra roller än de burleska, ådagalade han genom sitt
förtjänstfulla återgifvande af Harpagon i Molières
komedi »Den girige», von Kalb i »Kabal och kärlek»
o. s. v.

Gift 1813 med Anna Sofia Thunberg (se nedan).


2. Sevelin, Anna Sofia,
född Thunberg, lyrisk skådespelerska. Född i Stockholm
d. 23 juli 1790, intogs hon 1806 i teaterns sångskola,
där hennes ovanligt klangfulla och omfångsrika röst
utbildades under ledning af kormästaren Wikström och
sedermera af sångläraren Stieler. Ehuru hennes stämma
ursprungligen var en ovanligt djup alt, utvecklades
den efter hand till en sopran, som till och med satte
henne i stånd att vid »Trollflöjtens» återupptagande
1812 sjunga Nattens drottning. 1813 erhöll hon
fast anställning såsom lyrisk skådespelerska vid
kungliga scenen och utförde där under en tjuguårig
konstnärsutöfning de förnämsta sångpartier i Mozarts,
Webers, Spohrs och Rossinis operor, såsom: Grefvinnans
i »Figaros bröllop», Constances i »Enleveringen
ur seraljen», Agathas i »Friskytten», Rosinas i
»Barberaren i Sevilla», Jessondas i operan med samma
namn o. s. v. 1833 afträdde hon från k. teatern, men
erhöll först 1837 slutligt afsked, då hon utnämndes
till k. hofsångerska.

Död i Stockholm d. 25 febr. 1871.

Genom öfveransträngning och oförståndig
behandling tog hennes stämma tidigt skada och hade,
när fru S. afträdde från scenen, förlorat det mesta
af sin klangfärg.


Sheldon. Denna i Sveriges skeppsbyggerihistoria
namnkunniga ätt härstammar ursprungligen från England,
där flera af släktens medlemmar innehaft de högsta
ämbeten i statens och kyrkans tjänst. Dess inflyttning
till Sverige skedde 1655 med Francis Sheldon, som
af politiska skäl nödgats lämna England. Antagen till
skeppsbyggmästare för örlogsflottan nämnda år, byggde
han åtskilliga örlogsfartyg, men då han ej utbekom
hvad han till dessa fartygsbyggnader förskjutit,
återvände han till England. Hans efterlämnade söner,
Francis (d. 1692) och Charles – se nedan – blefvo
efter hvarandra skeppsbyggmästare.


1. Sheldon, Charles, skeppsbyggmästare. Född
1655 och son af förenämnda Francis Sheldon.

Sedan fadern, missnöjd med den behandling, han
rönt genom reduktionsverket, 1685 återvändt till
England, och äldre brodern, som efter fadern blifvit
skeppsbyggmästare för örlogsflottan, redan efter sju
år aflidit, fortsatte Charles både broderns och sina
egna arbeten. Med ovanlig skicklighet i sitt fack,
ökade S., under den tid han var skeppsbyggmästare,
Sveriges krigsflotta med ej mindre än femtionio större
och mindre fartyg. Men äfven på andra områden visade
sig hans skapande snille. Ett bland de vackraste
intyg om hans skicklighet som byggnadstekniker
utom skeppsbyggeriet var anläggningen af den
stora skeppsdockan på Lindholmen i Karlskrona, som
fullbordades 1724 och en tid bar det stolta namnet af
»världens åttonde underverk». Af andra byggnadsverk,
till hvilka S. var upphofsman,
må nämnas: den berömda kvarndammen vid Lyckeby, flera
skeppsstaplar, sjöbäddar, broar, brobänkar m. m.

Han afled i Karlskrona 1739.

»Från Francis S:s
hitkomst räknas början af svenska skeppsbyggeriets
vetenskapliga period, och under Charles S. kan
man anse det uppbragt till sådan fullkomlighet,
att utländska byggmästare alldeles icke behöft
införskrifvas.»

Charles S. var gift med Eva Maria
Mesterton
och hade med henne nitton barn, tolf söner
och sju döttrar.


2. Sheldon, Gilbert, skeppsbyggare. Född
i Karlskrona d. 21 jan. 1710; den föregåendes son.

Under faderns ledning inhämtade S. de vetenskapliga
grunderna för skeppsbyggeriet och utnämndes,
sedan han 1732 undergått skeppsbyggeriexamen, året
därpå till underskeppsbyggmästare. Med understöd af
allmänna medel fick han 1735 anträda en utrikes resa,
under hvilken han besökte de förnämsta skeppsvarf
i England, Frankrike, Italien m. fl. länder,
förordnades vid faderns död till skeppsbyggmästare
och blef, då skeppsbyggmästarekåren 1748 ställdes
på militärisk fot och omorganiserades till flottornas
konstruktionskår, kapten i nämnda kår. År 1756 erhöll
han öfverstlöjtnants rang och utnämndes två år senare
till chef för ett timmermans- och handtverkskompani,
hvilket likväl 1762 indrogs. S. blef ledamot af
Vetenskapsakademien 1741.

Död i Karlskrona den 20 april 1794.

Han hade då varit i rikets tjänst i
sextiofem år och under denna tid byggt nio linjeskepp,
8 fregatter, 2 brigantiner, 4 defensionspråmar,
4 bomkitzar, 42 galerer, eller sammanlagdt 69
större och mindre bevärade fartyg samt nybyggt 14
kronolastdragare och i dockorna verkställt 245
skeppsreparationer. Skeppsvarfvet och hamnen i
Karlskrona vunno genom honom stora förbättringar,
hvarjämte han ombyggde varfvet och hamnen i Göteborg,
utsåg nytt skeppsvarf vid Landskrona, verkställde
åtskilliga fästningbyggnader på Gråön och uppgjorde
jämte Ehrensvärd plan till ett skeppsvarfs och en
skeppsdockas anläggning vid Sveaborg.

Gift 1737 med Helena Katarina Mauwert.


3. Sheldon, Francis af, skeppsbyggare. Född
i Karlskrona d. 26 juni 1755; den föregåendes son.

Den fjärde i ordningen, som son efter far ägnade
sig åt skeppsbyggeriet vid svenska örlogsflottan,
inöfvades S. tidigt för sitt yrke och utnämndes tjugu
år gammal till extra underskeppsbyggmästare. Sedan
han 1778 på den korta tiden af sex månader byggt
det med sextio kanoner bevärade örlogsskeppet Vasa,
befordrades han s. å. till underskeppsbyggmästare
och utskickades 1781 till Holland med flera andra
länder för att taga kännedom om aflöningssättet och
en del andra ekonomiska inrättningar vid därvarande
örlogsvarf. Befordrad 1785 till skeppsbyggmästare
vid arméns flottas eskader i Stockholm, eller såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free