»Tillfället gör tjufven», Geronte i »Universalarfvingen», m. fl. Att han ägde begåfning äfven för andra roller än de burleska, ådagalade han genom sitt förtjänstfulla återgifvande af Harpagon i Molières komedi »Den girige», von Kalb i »Kabal och kärlek» o. s. v. Gift 1813 med Anna Sofia Thunberg (se nedan). 2. Sevelin, Anna Sofia, född Thunberg, lyrisk skådespelerska. Född i Stockholm d. 23 juli 1790, intogs hon 1806 i teaterns sångskola, där hennes ovanligt klangfulla och omfångsrika röst utbildades under ledning af kormästaren Wikström och sedermera af sångläraren Stieler. Ehuru hennes stämma ursprungligen var en ovanligt djup alt, utvecklades den efter hand till en sopran, som till och med satte henne i stånd att vid »Trollflöjtens» återupptagande 1812 sjunga Nattens drottning. 1813 erhöll hon fast anställning såsom lyrisk skådespelerska vid kungliga scenen och utförde där under en tjuguårig konstnärsutöfning de förnämsta sångpartier i Mozarts, Webers, Spohrs och Rossinis operor, såsom: Grefvinnans i »Figaros bröllop», Constances i »Enleveringen ur seraljen», Agathas i »Friskytten», Rosinas i »Barberaren i Sevilla», Jessondas i operan med samma namn o. s. v. 1833 afträdde hon från k. teatern, men erhöll först 1837 slutligt afsked, då hon utnämndes till k. hofsångerska. Död i Stockholm d. 25 febr. 1871. Genom öfveransträngning och oförståndig behandling tog hennes stämma tidigt skada och hade, när fru S. afträdde från scenen, förlorat det mesta af sin klangfärg. Sheldon. Denna i Sveriges skeppsbyggerihistoria namnkunniga ätt härstammar ursprungligen från England, där flera af släktens medlemmar innehaft de högsta ämbeten i statens och kyrkans tjänst. Dess inflyttning till Sverige skedde 1655 med Francis Sheldon, som af politiska skäl nödgats lämna England. Antagen till skeppsbyggmästare för örlogsflottan nämnda år, byggde han åtskilliga örlogsfartyg, men då han ej utbekom hvad han till dessa fartygsbyggnader förskjutit, återvände han till England. Hans efterlämnade söner, Francis (d. 1692) och Charles -- se nedan -- blefvo efter hvarandra skeppsbyggmästare. 1. Sheldon, Charles, skeppsbyggmästare. Född 1655 och son af förenämnda Francis Sheldon. Sedan fadern, missnöjd med den behandling, han rönt genom reduktionsverket, 1685 återvändt till England, och äldre brodern, som efter fadern blifvit skeppsbyggmästare för örlogsflottan, redan efter sju år aflidit, fortsatte Charles både broderns och sina egna arbeten. Med ovanlig skicklighet i sitt fack, ökade S., under den tid han var skeppsbyggmästare, Sveriges krigsflotta med ej mindre än femtionio större och mindre fartyg. Men äfven på andra områden visade sig hans skapande snille. Ett bland de vackraste intyg om hans skicklighet som byggnadstekniker utom skeppsbyggeriet var anläggningen af den stora skeppsdockan på Lindholmen i Karlskrona, som fullbordades 1724 och en tid bar det stolta namnet af »världens åttonde underverk». Af andra byggnadsverk, till hvilka S. var upphofsman, må nämnas: den berömda kvarndammen vid Lyckeby, flera skeppsstaplar, sjöbäddar, broar, brobänkar m. m. Han afled i Karlskrona 1739. »Från Francis S:s hitkomst räknas början af svenska skeppsbyggeriets vetenskapliga period, och under Charles S. kan man anse det uppbragt till sådan fullkomlighet, att utländska byggmästare alldeles icke behöft införskrifvas.» Charles S. var gift med Eva Maria Mesterton och hade med henne nitton barn, tolf söner och sju döttrar. 2. Sheldon, Gilbert, skeppsbyggare. Född i Karlskrona d. 21 jan. 1710; den föregåendes son. Under faderns ledning inhämtade S. de vetenskapliga grunderna för skeppsbyggeriet och utnämndes, sedan han 1732 undergått skeppsbyggeriexamen, året därpå till underskeppsbyggmästare. Med understöd af allmänna medel fick han 1735 anträda en utrikes resa, under hvilken han besökte de förnämsta skeppsvarf i England, Frankrike, Italien m. fl. länder, förordnades vid faderns död till skeppsbyggmästare och blef, då skeppsbyggmästarekåren 1748 ställdes på militärisk fot och omorganiserades till flottornas konstruktionskår, kapten i nämnda kår. År 1756 erhöll han öfverstlöjtnants rang och utnämndes två år senare till chef för ett timmermans- och handtverkskompani, hvilket likväl 1762 indrogs. S. blef ledamot af Vetenskapsakademien 1741. Död i Karlskrona den 20 april 1794. Han hade då varit i rikets tjänst i sextiofem år och under denna tid byggt nio linjeskepp, 8 fregatter, 2 brigantiner, 4 defensionspråmar, 4 bomkitzar, 42 galerer, eller sammanlagdt 69 större och mindre bevärade fartyg samt nybyggt 14 kronolastdragare och i dockorna verkställt 245 skeppsreparationer. Skeppsvarfvet och hamnen i Karlskrona vunno genom honom stora förbättringar, hvarjämte han ombyggde varfvet och hamnen i Göteborg, utsåg nytt skeppsvarf vid Landskrona, verkställde åtskilliga fästningbyggnader på Gråön och uppgjorde jämte Ehrensvärd plan till ett skeppsvarfs och en skeppsdockas anläggning vid Sveaborg. Gift 1737 med Helena Katarina Mauwert. 3. Sheldon, Francis af, skeppsbyggare. Född i Karlskrona d. 26 juni 1755; den föregåendes son. Den fjärde i ordningen, som son efter far ägnade sig åt skeppsbyggeriet vid svenska örlogsflottan, inöfvades S. tidigt för sitt yrke och utnämndes tjugu år gammal till extra underskeppsbyggmästare. Sedan han 1778 på den korta tiden af sex månader byggt det med sextio kanoner bevärade örlogsskeppet Vasa, befordrades han s. å. till underskeppsbyggmästare och utskickades 1781 till Holland med flera andra länder för att taga kännedom om aflöningssättet och en del andra ekonomiska inrättningar vid därvarande örlogsvarf. Befordrad 1785 till skeppsbyggmästare vid arméns flottas eskader i Stockholm, eller såsom