- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:472

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Skogman, Carl David - 2. Skogman, Carl Johan Alfred - 1. Skytte, Johan Bengtsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ön blifvit afträdd till Frankrike,
då han återvände till Sverige och på
hemresan besökte flera af de västindiska
öarna äfvensom Nordamerikas Förenta stater.
Efter sin hemkomst 1815 tjänstgjorde han såsom
föredragande inför K. Maj:t af besvärsmål samt
förordnades s. å. till ledamot af en kommitté för
tullförfattningarnas öfverseende och 1817 till
sekreterare i en kommitté för finansiella ärenden.
Efter att 1821 ha blifvit utnämnd till ledamot af
d. v. generaltulldirektionen, befordrades han
1824 till statssekreterare i handels- och
finansexpeditionen, blef 1829 ledamot af
Lotteridirektionen och 1830 konungens ombud
i Riksgäldskontoret. 1833 förordnades han
att tills vidare förvalta presidentsämbetet
i Kommersekollegium, erhöll 1838 fullmakt på
detsamma och bibehöll det sedan till sin död
i Stockholm d. 20 febr. 1856.

Med rätta ansedd
för en af Sveriges skickligaste, erfarnaste och
kunnigaste ämbetsmän, innehade han utom sina
ordinarie tjänster flera andra maktpåliggande
uppdrag, förordnades 1836 till ordförande i
Konvojkommissariatet, 1838 till ordförande i
styrelsen för Teknologiska institutet, utsågs
1852 till ordförande i en kommitté angående
kreditförhållandena och låneanstalterna i riket
och blef 1855 led. i svensk-norska kommittén om
ömsesidig handel och sjöfart o. s. v. Från 1847–48
års riksdag till sin död var han bankofullmäktig.
Så väl af konungen som af lärda samfund fick
han emottaga flera utmärkelser: blef 1815
ledamot af Vetenskapsakademien, 1826 upphöjd
i adlig värdighet, 1842 hedersledamot af
Vitterhets-, hist.- och ant.-akad., 1847 En af
de aderton i Svenska akad. och 1854 på femtionde
årsdagen af sitt inträde i statens tjänst förlänad
med friherrediplomet. Såsom författare har han
efterlämnat flera skrifter af värde, såsom :
Underrättelse om så kallade besparingsbanker,
Anteckningar om riksens ständers bank och
lånerörelsen i Sverige
, vittra försök under titeln
Minnen af lediga stunder jämte andra arbeten,
äfven på franska.

Vetenskapsakademiens medalj 1895
var präglad öfver honom, och i sammanhang därmed var
hans »minne» tecknadt af R. Cronstedt.

Gift 1817 med Ulrika Scharp.


2. Skogman, Carl Johan Alfred,
sjömilitär, kommunalman. Född d. 3
aug. 1820; den föreg. son.

S. blef student i
Uppsala 1836. Efter att 1836–38 tjänstgjort
såsom extra kadett, dels å korvetten
Najaden, dels å korvetten Josephine samt 1840–41
idkat handelssjöfart, utnämndes han det
sistnämnda året till sekundlöjtnant vid flottan,
och var 1842–44 kommenderad på Najaden under
en sjöexpedition till Sydamerika, Västindien och
Medelhafvet. Vid hans hemkomst på sommaren 1844
uppdrogs åt honom att biträda vid den då pågående
triangelmätningen af Vänern i och för dess förnyade
kartläggning. Sedan han på egen hand fortsatt detta
arbete 1845–46, biträdde han en stor del af åren
1846–51 professorerna Selander och Agardh vid den
stora gradmätningen mellan Bottniska viken och
Ishafvet. Befordrad till premiärlöjtnant 1849, medföljde
han fregatten Eugenie på dess jordomsegling
1851–53, utnämndes, efter att ha varit kommenderad
på några mindre sjöexpeditioner, till
kaptenlöjtnant 1857 samt blef kapten vid flottan
1861. Sistnämnda år förordnad att vara chef
för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
fortfor han därmed till 1863. Efter faderns död
uppträdande på riddarhuset såsom hufvudman för
sin ätt, deltog han i riksdagsarbetet vid de fyra
sista ståndsriksmötena (1856–66), och var utom vid
de första af dessa ledamot af statsutskottet.
Då han gjorde sig gällande såsom politisk
förmåga, togs han snart i anspråk äfven för
andra offentliga värf. Så var han 1858 en af
statsrevisorerna och 1864 ledamot af kommittén
för uppgörande af förslag till Stockholms
befästande, samt under åren 1864–67 inspektör
för rikets navigationsskolor. Vid omregleringen
af sjövapnet i enlighet med den af grefve
v. Platen framlagda och af riksdagen godkända plan,
blef han på därom framställd begäran i sept.
1866 flyttad på den nya indragningsstaten.
1869–77 riksdagsman i Första kammaren för Blekinge
län, var han 1871–76 ledamot af statsutskottet.
1863 fullmäktig i Riksbanken, innehade han
på grund af nya val denna förtroendeplats till
och med 1874 och tjänstgjorde under denna
tid dels såsom fullmäktiges deputerade för den
inre förvaltningen, dels såsom deputerad för
utrikes växelärendena. 1869–70 var han ledamot
af kommittén för omändring af landets myntsystem
för guldmyntfot och 1872 ledamot af den i Köpenhamn
samlade svensk-norsk-danska kommissionen
för samma frågas behandling samt 1863–1874 en
af Stockholms stadsfullmäktige. Ledamot
af Vet. akad., Krigsvet. akad. samt
Örlogsmannasällskapet i Karlskrona. Har
från trycket utgifvit: Fregatten Eugenies resa
omkring jorden 1851–53
1854–55, samt lämnat flera
uppsatser till Krigsvet. akad. handlingar och till
»Tidskrift för sjöväsendet».

Gift 1: 1851 med Maria Lovisa Toll,
2: 1869 med Agnes Fredrika Poppius.


1. Skytte, Johan Bengtsson, statsman, lärd. Född 1577
i Nyköping; son af borgmästaren därstädes Bengt
Nilsson Skräddare
och Anna Andersdotter.

Den med sällsynta anlag utrustade ynglingen, hvilken i
början bar namnet Schroderus, studerade med
sådan flit, först i Nyköpings skola och sedan vid det
då i Stockholm förlagda universitetet (kollegiet),
att han, vid en därefter företagen nioårig
vistelse i utlandet, hvarunder han studerade vid
Europas ryktbaraste vetenskapssäten, väckte allmän
uppmärksamhet för sin ovanliga skicklighet
såsom latinsk vältalare, matematiker samt kännare
af främmande länders statsrättsliga förhållanden
och historia. Efter sin hemkomst adlades
han 1603, upptog då namnet Skytte efter en
utslocknad ätt, som varit besläktad med hans
möderne. Året förut hade han blifvit utsedd till
lärare för den unge kronprinsen Gustaf Adolf
och dennes kusin hertig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free