- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:483

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Some, Måns Svensson - 2. Some (Somme), Krister - 3. Sommar, Magnus - Sommelius - 1. Sommelius, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därefter Peder Skram befälhafvare och lämnade därmed
svenska tjänsten. Sedan dessa framgångar till sjös
för danska konungens landttrupper beredt möjlighet
att öfvergå till Själland, gick den förenade flottan
till Öresund och inneslöt de i upprorspartiets och
lybeckarnas händer befintliga städerna Köpenhamn,
Malmö och Landskrona. Vid sistnämnda stad slog
S. i okt. en engelsk hjälpeskader och eröfrade 5
skepp. Äfven tvingade den 45 skepp starka förenade
flottan en hanseatisk flotta, som i nov. lyckats
tillföra Köpenhamn proviant, att lämna de danska
farvattnen. Den af S. anförda svenska flottan bidrog
otvifvelaktigt i väsentlig mån till den för Kristian
III lyckliga utgången af Grefvefejden. Synnerligt
viktigt var dessutom, att genom dess bragder
lybeckarnas öfvervälde till sjös blef brutet. Efter
fredsslutet mellan Kristian och Lybeck seglade S. i
maj 1536 hem. Han var därefter några år slottslofven
på Kalmar, bekämpade som fältöfverste de upproriska
i Dackefejden och blef 1544 ståthållare på
Gripsholm. Senare, såsom det synes först under Erik
XIV:s tid, blef han riksråd och sattes af konungen
att hafva uppsikt öfver den å Gripsholm fångne hertig
Johan. Mot slutet af Erik XIV:s regering ståthållare
på Kalmar slott, öfverlämnade han först i okt. 1568
staden och slottet till hertig Johan. Hans dödsår
var 1572 eller 1573.

Gift med Anna Bielke.


2. Some, (Somme) Krister, krigare, landsförrädare;
den föregåendes brors sonson. Födelseår icke
bekant. Son af Abraham Germundsson (Somme) och Märta
Sjöblad
.

Under krigen i Ryssland och Livland hade
S. ådagalagt stor tapperhet, hvarför han af Carl IX
1602 förordnades till slottslofven på Narva. 1608
utnämndes han till fältöfverste och blef, då Danmark
hotade med ett fredsbrott, satt till ståthållare på
Kalmar 1610. Följande året uppgaf han förrädiskt och
utan nödtvång slottet åt danskarna och fäste därigenom
för alltid en outplånlig fläck på sitt namn. Vid de
underhandlingar, som föregingo fästets utrymmande,
dolde han omsorgsfullt sina verkliga tänkesätt,
förmanade besättningen till trohet mot konungen,
lät soldaterna rifva upp stenläggningen och bära upp
stenarna på vallarna, emedan, som han försäkrade, icke
mer än halftannat fat krut fanns kvar i slottet. Då
han besökte danska lägret, lämnades alltid för
syns skull någon dansk herre såsom gisslan uppe på
fästningen. Efter dessa förberedelser förklarade S.,
att slottet af brist på ammunition icke längre kunde
hålla sig, och att han såg sig nödsakad att uppgifva
det åt de belägrande. Med detta tillkännagifvande
begaf han sig till danskarnas läger och öfverlämnade
Kalmar d. 3 aug. 1611 åt konung Kristian. Därpå
öfvergick han i dansk tjänst och erhöll 1,000 r:dr
reda penningar samt ett skepp, lastadt »med så mycket
vin, smör och fetalier», som kunde föras ombord. Efter
sin afresa skref han till Carl IX ett opassande bref,
hvari han sköt skulden för slottets förlust på honom,
emedan han icke undsatt detsamma, och slutade sin
skrifvelse med förklaring, att »han ej kunde lida
Chesnecopheri och Erik Olofssons skrifvarvälde,
ej heller konungens örfilar».

Enligt berättelse
skall konungen i ett häftigt ögonblick gifvit S. en
örfil, som vållat hans bittra hat; enligt en annan
uppgift skall orsaken till detsamma varit, att Carl
låtit afrätta någon af hans anförvanter. Hans senare
lefnadshändelser äro icke kända och äfven hans dödsår
är obekant.


Sommar, Magnus, biskop. Född omkr. 1480.

Efter studier och resor utomlands anställdes S. vid
domkyrkan i Strängnäs och valdes till domprost
därstädes 1518. Fyra år senare blef han på Gustaf
Vasas befallning utsedd till biskop öfver Strängnäs
stift. Af naturen from och eftergifvande, var han den
förste bland biskoparna, som samtyckte till Västerås’
recess (1527), och erbjöd sig att till konungen
öfverlämna sitt slott Tynnelsö. Först 1528 blef
han af Västeråsbiskopen Peder Månsson invigd i sitt
biskopliga ämbete, hvarefter han 1531 uppfördes på
ärkebiskopsförslag. Trots sin undfallenhet lyckades
han aldrig förvärfva Gustaf I:s förtroende och
fick ofta uppbära allvarsamma förebråelser för sitt
»oanständiga skrymteri».

En dylik skrapa vankades,
då han bevistade konungens andra förmälning 1536,
och då »biskopen något obetänksamt däruppå svarade»,
förklarade konungen honom skild från sitt ämbete och
lät genast sätta honom i fängelse. Först efter åtta
månader, i maj 1537, blef han på Gustafs befallning
lösgifven och fick sig anvisadt Krokeks kloster till
vistelseort, med ränta från en del af Jönåkers härad
i Södermanland »till försörjning».

Hans dödsår är
obekant; likväl fanns han ännu i lifvet 1542.


Sommelius. Äldste kände stamfadern Nils
brukade i början af 1600-talet den vid sjön Sommen belägna
gården Somvik i Östergötland, efter hvilken
släktnamnet antogs af sonen Magnus, f. 1637, d. 1701
som kyrkoherde i Skärkinds församling i Östergötland.


1. Sommelius, Gustaf, orientalist, historisk
samlare. Född i Malmö 1726. Föräldrar: rådmannen
därstädes Johan Sommelius och Anna Hoffinghoff.

Vid fem års ålder faderlös, upptogs S. af sin
farbroder, borgmästaren i Lund Gustaf Sommelius,
såsom eget barn och sattes af honom i Lunds skola,
hvarifrån han 1742 afgick till universitetet. 1746
antogs han af d. v. domprosten, sedermera biskop
J. Engeström till lärare för dennes söner och reste
med dem följande året till Uppsala men lämnade detta
lärosäte 1748 och begaf sig till Greifswald, hvarest
han s. å. erhöll magistergraden. Förordnad 1749 till
docent i österländska och grekiska språken i Lund,
utnämndes han 1751 till lärare vid Lunds skola,
erhöll 1756 akademieadjunkts tur och befordringsrätt
samt mottog s. å. fullmakt på rektorsbeställningen vid
nyss nämnda skola. Efter att 1763 undfått professors
namn, heder och värdighet, utnämndes han 1767 till
universitetsbibliotekarie och innehade detta ämbete,
jämte den då därmed förenade skyldigheten att
undervisa i lärdomshistoria, till sin död i Lund den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free