- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:498

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparrgren, Lorentz Svensson - Sparrman, Anders - Spegel, Haqvin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elev vid Fria konsternas akademi, erhöll S. där
handledning af Hillerström och fick mottaga flera
belöningar. 1788 gjorde han på ett ostindiska
kompaniets skepp en resa till Kina och lärde
sig där konsten att måla på glas. Efter sin
hemkomst begynte han att med ifver sysselsätta sig
med miniatyrmålning och kallades 1794 till agré vid
Konstakademien. Lockad af sin landsman Lafrensens
framgångar i Frankrike, begaf han sig 1796 till
Paris och utvecklade under en längre tids vistelse
därstädes de egenskaper, hvilka sedan gjorde honom
så utmärkt såsom miniatyrmålare, att han icke långt
efter sin hemkomst förvärfvat sig anseende såsom
den främsta inom antydda konstfack i Sverige. 1806
kallades han till ledamot af akademien, blef 1805
vice och 1810 ordinarie professor vid densamma
samt innehade denna lärareplats till inemot sin
död i Stockholm d. 31 mars 1828. – »Älskligare
och behagligare porträtt har ingen svensk målat,
och en mer glänsande teknik än hans torde högst få
miniatyrister inom hela Europa kunna förete. Där
finns blomstrande och dock harmonisk färg, bred och
dock vårdad penselföring, liflighet och måtta i den
lyckligaste förening i dessa små förtrollande bilder,
som S. skapat på en elfenbensskifva, knappt större
än ett ägg i genomskärning.» Emellertid bör anmärkas,
att han icke sällan utförde sina miniatyrporträtt i
ett för dylika ovanligt stort format. – Alstren af
hans pensel förekomma i Sverige tämligen talrikt. I
nationalmuseum i Stockholm finnes af honom ett
porträtt af drottning Hedvig Elisabet Charlotta, och
i Konstakademien hans själfporträtt. Några af hans
bilder finnas graverade af Åkerlund m. fl. – Ogift.


Sparrman, Anders, naturforskare. Född i Uppland d. 27
febr. 1748. Föräldrar: prosten och kyrkoherden Erik
Sparrman
och Brita Högbom. – Under S:s vistelse vid
universitetet i Uppsala väcktes hans håg för naturens
studium genom Linnés föreläsningar och inom kort
blef han en af dennes mest värderade lärjungar. –
Hans insikter i naturalhistorien ansågos snart så utmärkta,
att han vid sjutton års ålder 1765 fick åtfölja ett
fartyg till Ostindien såsom skeppsläkare. Hemkommen
till Sverige 1767, inskrefs han 1768 såsom elev i
kirurgiska societeten och undergick två år senare det
teoretiska förhöret i medicinen. Under den nyssnämnda
resan hade hans skeppskapten, Ekeberg, som själf
var en skicklig idkare af naturvetenskaperna,
vid ett besök på Goda Hoppsudden utverkat sig
myndigheternas tillåtelse att få ditskicka en svensk
naturforskare. S. som blef erbjuden och emottog
anbudet, erhöll af ostindiska kompaniet fri resa och
afseglade i januari 1772 från Göteborg till Kap,
dit han anlände i april månad s. å. Här sysselsatte
han sig oafbrutet med insamling och beskrifvande af
naturföremål till november, då han i sällskap
med de bekanta engelska resandena professor
Forster och kapten Cook fick företaga en
färd mot sydpolstrakterna. Denna geografiska
forskningsexpedition tillryggalade 60,000
engelska sjömil och återkom till Kap 1775. Från
Kapkolonien gjorde han en några månaders utflykt
till hottentotternas och kaffrernas land, återvände
därifrån med en rik skörd af naturalster till
Kapstaden i april 1776 samt begaf sig genast på
hemväg till Sverige. Ännu s. å. reste han öfver
till England för att med tillhjälp af därvarande
samlingar bestämma och beskrifva en del af sina
afrikanska fynd. Under tiden hade han frånvarande
promoverats till medicine doktor i Uppsala 1775 och
1776 blifvit inkallad till led. af Vet.-akad., för
hvars naturhistoriska samlingar han förordnades till
intendent 1780. Sju år senare företog han i sällskap
med svenskarna Arrhenius och Wadström åter en resa
till Afrika för att, enligt Gustaf III:s befallning,
utse någon lämplig plats för en svensk koloni på
Afrikas fastland. Då ändamålet med expeditionen
förfelades, återvände han 1788 till Paris, hvarifrån
han, efter ett kort besök i England, återkom
till Sverige s. å. – 1781 hade S. blifvit utnämnd
till histor. natural. professor och förordnades
1790 till assessor i Collegium medicum. På sin
ålderdom åtog han sig fattigläkarebefattningen i
Klara församling i Stockholm och skötte denna en
längre tid. Död i nämnda stad den 9 aug. 1820.
– Vida berömd för sina vidsträckta kunskaper såsom
naturforskare, kallades han till medlem af lärda
sällskap både i och utom landet samt fick sitt namn
bevaradt i de vetenskapliga benämningarna på flera
naturföremål, däribland växtsläktet Sparrmannia. Af
det stora antalet skrifter, han utgifvit, må här
endast nämnas: Den illustrerade Resa till Goda
Hoppsudden, södra polkretsen och omkring jordklotet,
samt omkring Hottentott- och Kafferlandet åren
1772–76
, 2 del. 1783–1818, Museum Carlsonianum, 4
fasc. 1786–89, med illum. fig. och Svensk Ornitologi,
med efter naturen kolorerade teckningar
, 10 häften
1806–07. Dessutom en mängd tal och afhandlingar
i Vet.-akad. Handl., öfversättningar af främmande
arbeten i kemi och naturalhistoria m. m.


Spegel, Haqvin, ärkebiskop, språkforskare, psalmist.
Född i Ronneby i Bleking d. 14 juni 1645. Tillhörde en gammal
Smålandssläkt, hvars stamfader på 1400-talet, hade
sitt hemvist på gården Spegla och som af detta ställe
tagit sitt namn. Föräldrar: handelsmannen Daniel
Haqvinsson Spegel
och Margareta Fischer,
hvars föräldrar voro tyskar, som för sin religions
skull måst flytta från Westfalen. – S. förlorade
tidigt sina föräldrar, men genom fränders hjälpsamhet
sattes han 1658 i tillfälle att idka skolstudier i
Lund, där han efter fyra år, 1662, blef student.
– För sin vetenskapliga utbildning besökte han
därefter Greifswald, Leipzig, Wittenberg och
Köpenhamn samt fick anställning såsom lärare hos
dåvarande borggrefven i Malmö, G. Ehrenberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 10 22:56:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free