- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:505

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Springer, Kristofer - Staaff - 1. Staaff, Per - 2. Staaff, Carl Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motståndare Tomas Plomgren. Så väl härför, som för
sitt oroliga uppförande i allmänhet, inmanades han i
häkte men blef i jan. 1746 ställd på fri fot. Efter
riksdagens öppnande s. å. höll han dagligen fri taffel
för ett tjugutal Mössor samt var för öfrigt noterad
för att hafva hemliga förbindelser med ryska ministern
o. s. v. Med anledning häraf häktades han åter 1747
men lyckades, sedan han suttit på högvakten några
månader, att en kväll berusa sina väktare, hvarpå han,
med den sofvande underofficerns hatt på hufvudet,
skyndsamt lämnade rummet och sökte skydd i engelska
ministerns hus. Han blef dock på anfordran utlämnad,
dömdes för åtskilliga, dels verkliga, dels föregifna,
förbrytelser till lifstids fästning och affördes till
Marstrand i jan. 1748.

Några år därefter, eller
1752, lyckades han i en öppen båt rymma från sitt
fängelse och komma öfver till Jutland. Härifrån tog
han vägen till Ryssland, där han blef väl emottagen
och utnämndes till assessor i kommersekollegium i
Petersburg. När Hattregeringen 1754 ingått försoning
med Ryssland, fruktade han icke utan skäl att blifva
utlämnad och begaf sig åter på flykten. Han irrade
sedan omkring i Ukrain, Polen, Ungern, Österrike
och Holland och stannade slutligen i England, där
han förvärfvade ett visst anseende och betraktades
såsom en af stödjepelarna för där varande svenska
församling. Han ingick där äfven en nära bekantskap
med Svedenborg och blef en af dennes anhängare och
vänner. Hans dödsår är icke med säkerhet bekant:
dock torde han ha aflidit något efter d. 20 okt. 1776.


Staaff. Äldste kände stamfadern Ingemar lefde i slutet
af 1500-talet. Efter Stafre by i Ljustorps socken
i Medelpad antogs släktnamnet af hans sonson Erik,
f. 1655 d. 1704 som kyrkoherde i Sunne i Jämtland.


Staaff, Per, rättslärd. Född i Sala d. 7
nov. 1776.Föräldrar: bergshauptmannen Per Staaff
och Kristina Elisabet Stockenström.

S. blef efter i Uppsala 1794 aflagd kansliexamen
e. o. kanslist i inrikes civilexpeditionen samt
antogs 1795 till auskultant och e. o. notarie i
Svea hofrätt. Året därefter, då han befordrades till
kopist i förenämnda expedition, ingick han vid rådhus- och
kämnersrätten i Stockholm. Började samtidigt
härmed att åtaga sig enskilda juridiska uppdrag
samt fortfor sedan att såsom sakförare och juridiskt
ombud biträda rättssökande ur alla samhällsklasser,
hvarvid han förvärfvade sig anseende såsom en af
Sveriges skickligaste jurister på sin tid. Efter att
ha blifvit befordrad till notarie vid Stockholms stads
magistrat 1800, blef han 1807 adjungerad ledamot af
rådhusrätten samt undfick 1810 advokatfiskals namn,
heder och värdighet med tur och befordringsrätt. Vid
lagkommitténs organisation 1811 förordnades han
till en af dess ledamöter och fortfor i denna
befattning till 1832, då kommittén efter slutadt
arbete upplöstes. Nära vän och meningsfrände med
J. G. Richert, lämnade han därvid denne sitt
kraftiga stöd i arbetet för en tidsenlig lagreform,
1839 insattes han såsom led. i rikets allmänna
ärendens beredning, sedan han fyra år förut undanbedt
sig detta uppdrag. Död i Stockholm d. 21 juli 1846.

Gift 1816 med Magdalena Öhman.

Af hans söner
gjorde sig den äldste, Per, född i Stockholm d. 21
febr. 1819 och död i Hudiksvall d. 23 dec. 1883, känd
som en framstående jurist och riksdagsman. Student
i Uppsala 1836, aflade han hofrättsexamen 1841
och utnämndes 1862 till häradshöfding i Norra
Helsinglands domsaga. Vid riksdagarna 1859,1862 och
1865 ledamot af borgareståndet, där han räknades
till den liberala sidan, tillhörde han sedermera
Andra kammaren 1867–70,1873–75 och 1877–78. Han
hade därvid plats i lagutskottet 1859 och 1862, i
statsutskottet 1865, i konstitutionsutskottet 1867 och
i bankoutskottet 1869 och 1870. I sin hemort beklädde
han i flera år ordförandeplatsen i så väl Hudiksvalls
stadsfullmäktige som Gäfleborgs läns landsting.

Gift 1853 med Gustafva Wikström.


2. Staaff, Carl Theodor, porträttmålare. Född i
Lill-Herrdals socken af Härjedalen d. 28 juni 1816;
den föregåendes kusins son. Föräldrar: prosten Per
Staaff
och. Anna Johanna Vagelin.

Då S. så som gosse
visade anlag för teckning och målning, sattes han
i handtverkslära hos en målare Göran Sundin, son
till den af Schubert i hans »Resa genom Sverige»
omtalade jämtländske kyrkomålaren med samma namn. Här
blef honom emellertid snart stugan för trång, hvarför
han 1831 begaf sig till Stockholm och ingick såsom
elev vid konstakademien. Under det han här arbetade
på att utbilda sig till historiemålare, framträdde
allt klarare hans anlag för porträttmålning. Han
beslöt således att uteslutande ägna sig åt denna
konstriktning, inom hvilken han sedermera bragte sig
upp till en betydande plats. Jämte Amalia Lindegren,
Södermark och Troili var S. länge en af Sveriges
mest eftersökta porträttmålare. Bland hans mer
bekanta arbeten torde böra nämnas: Konung Oscar
I
, i hel figur i konungasalen på Drottningholm,
porträtt af Konung Carl XV, af general Akrell i
telegrafstyrelsens sessionsrum, Andre kammarens talman
Asker, bröderna Gumælius
i Örebro elementarläroverks
solennitetsal, m. fl. Han har äfven verkat såsom
illustratör. Mest bekanta bland dithörande arbeten
äro hans särskildt utgifna Taflor till Fänrik Ståls
sägner
1862–63. Plafonden i Järnkontorets hus vid
Karl XIII:s torg är äfven hans verk. 1848 kallades
han till agré af Fria konsternas akademi och blef 1856
ledamot af densamma. Död i Stockholm d. 3 maj 1880.

Gift 1856 med Emilia (Emma) Holm.

Sonen Erik, född d. 7 febr. 1860, student i Uppsala
1878, fil. lic. 1892, fil. doktor 1897 och lektor i
latin och grekiska vid högre allmänna latinläroverket
å Norrmalm i Stockholm sedan 1899, har gjort
sig känd för bl. a. en talangfullt utförd
öfversättning af Sofokles’ skådespel Konung Oidipus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free