- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:506

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Staaff, Albert Vilhelm - 4. Staaff, Ferdinand Nathanael - 5. Staaff, Per Gustaf - 6. Staaff, Karl Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Staaff, Albert Vilhelm, pedagog, teolog.
Född i Stockholm d. 24 nov. 1821; son af S. 1.

Student i Uppsala 1842, blef S. filosofie doktor
därstädes 1851, hvarefter han ägnade sig åt pedagogisk
verksamhet, å hvilket område han skördade stort erkännande.
Adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm
1855, blef han lektor därstädes i
svenska och tyska språken 1858 samt
var samma läroverks rektor 1865–70. Prästvigd
1871, utnämndes han s. å. till kyrkoherde
i Adolf Fredriks församling i Stockholm, där
han verkade till sin död i Stockholm d. 23 jan.
1895. Teologie doktor 1877, gjorde sig S. högt
uppskattad som själasörjare, tack vare sina
goda predikogåfvor, sitt milda och humana väsen
samt sitt för lidandet och nöden ömmande hjärta.
Vid de af honom bevistade kyrkomötena 1883,
1888 och 1893 framträdde han som målsman för
den moderata och förmedlande riktningen inom
kyrkan. 1873–75 var han en af hufvudstadens
representanter i Andra kammaren.

Som författare har S. uppträdt med Om konfirmationens
uppkomst och antagande i Sverige
1871, minnestal,
predikningar m. m. och de efter hans död
1895 utgifna Dikter vid olika tillfällen.

Gift 1856 med Fredrika Wilhelmina Schöne.


4. Staaf, Ferdinand Nathanael, militär,
skriftställare. Född i Stockholm d. 7 juli 1823;
den föregåendes bror.

1840 student i Uppsala, utnämndes S. vid nitton års
ålder till underlöjtnant vid Svea artilleriregemente
och befordrades till löjtnant 1849. Medan han 1850–54
skötte en extra lärarebefattning vid krigsakademien
å Karlberg, tjänstgjorde han samtidigt 1852–53 i
landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition och
förordnades till generalstabsofficer 1853. Utnämnd
1854 till ordinarie lärare i franska språket vid
Karlberg, befordrades han 1857 till kapten vid
regementet och 1878 till major, från hvilken
befattning han erhöll afsked 1881. I armén befordrades
S. 1862 till major, 1867 till öfverstelöjtnant
och 1876 till öfverste. Han förordnades
1862 till militärattaché i Paris, på hvilken post
han afled d. 19 nov. 1887. S. studerade med
outtröttlig flit den franska litteraturen och utgaf
det stora litteraturhistoriska verket La litterature
française depuis la formation de la
langue jusqu’à nos jours
, 1865–73, hvilket antogs
till läsebok i de franska skolorna.

Gift 1: 1856 med Nathalia Charlotta Buchholz; 2:
1880 med Amélie d’Hermigny.


5. Staaf, Per Gustaf, publicist, dramaturg.
Född i Stockholm d. 1 dec. 1856; den föreg. brorson
och son af S. 3.

Student i Uppsala 1874, aflade S. fil. kand.-examen
därstädes 1880, hvarefter han ägnade sig åt journalistisk
verksamhet. Helt anslutande sig till
de idéer, som utmärkte 1880-talets »unga Sverige», gjorde
sig S. först bemärkt utåt genom broschyren Det nya riket
och dess författare
1882, hvari han entusiastiskt
försvarade August Strindberg gentemot de angrepp,
för hvilka denne blifvit föremål med anledning
af nyssnämnda arbete. Efter att 1881–84
arbetat som riksdagsreferent i Stockholms Dagblad,
ingick han sistnämnda år i den radikala tidningen
Tidens redaktion, där hans kvicka och
lekande penna hade tillfälle att göra sig gällande
å såväl den allvarligt politiska som den kåserande
afdelningen. Det blef dock snart klart, att sagda
blads lifstid skulle blifva af kort varaktighet,
och S. antog 1885 anbud att inträda i Stockholms
Dagblad, där hans publicistiska mångsidighet
togs i anspråk på skilda afdelningar,
tills han vid nyåret 1893 öfvergick till Dagens
Nyheter, som han tillhörde till sin genom en
olyckshändelse timade död vid Schebo bruk d.
17 april 1903.

Redan tidigt gjorde sig S. känd
för de kvicka tillfällighetsalster, han i form af
dikter, parodier, mindre »spex» m. m., såväl
inom den trängre vänkretsen som tidningar och
tidskrifter spridde omkring sig, ej sällan utmärkta
af bitande anspelningar å dagens händelser.
Den mest bekanta af dessa torde vara
den i Ur Dagens Krönika 1886 införda Vid
svenska akademiens hundraåriga minneshögtid,
parodiskt nattstycke af Scævola den andre
, en
till Tegnérs bekanta sång af 1836 sig nära anslutande
lyckad parodi. En samling af dessa
efemära alster utgåfvos efter S:s död 1893 under
titeln Satirer, med en lefnadsteckning af E.
Rosenius.

S:s hufvudintresse drogs så småningom
åt teatern, om hvars betydelse som
bildningsmedel han hade en hög föreställning och
för hvars utveckling han verkade på mångfaldigt
sätt, bl. a. som förträfflig öfversättare och
en af sitt kall lifligt intresserad teaterkritiker.
Denna sin uppgift var han som få vuxen, om han
ock ej utan skäl förebråtts att väl mycket låtit sig
bestämmas af sina sym- och antipatier. Själf
uppträdde han som författare för teatern genom
de af kvick och ledig dialog, säker dramatisk
teknik och skarpt tecknade samhällstyper utmärkta
pjäserna En sommarsaga 1887, Sveas
fana
1888, Ett lysande parti 1891, Det stora
förslaget
1896, m. fl., af hvilka i synnerhet de
två förstnämnda ett ej ringa antal gånger gifvits
å hufvudstadens scener.

Särskildt i yngre år var S. lifligt intresserad
af journalistiska yrkesangelägenheter och mottog
åtskilliga bevis på sina kollegers vänskap och förtroende,
bl. a. genom sekreterareskap vid 1884 och 1886 års
publicistmöten i Stockholm och ordförandeskapet i
Publicistklubben 1901–02.

Ogift.


6. <B>Staaf, Karl Albert,</b> jurist, politiker. Född
i Stockholm d. 21 jan. 1860; den föregåendes bror.

Efter vid Nya elementarskolan i Stockolm
i dec. 1877 aflagd mogenhetsexamen inskrefs S. 1879
som student i Uppsala, där han 1883 aflade fil. kandidatexamen
och 1887 hofrättsexamen. Lifligt intresserad af
tidens frisinnade rörelser, var S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free