- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:508

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Stackelberg, Berndt Otto - 2. Stackelberg, Carl Adam - 3. Stackelberg, Wolter Reinhold - 4. Stackelberg, Berndt Oskar - Stadling, Jonas Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Birsen. S. utnämndes 1706 till generalmajor, i
hvilken egenskap han kommenderade vänstra flygeln
af grefve Lewenhapts armé i slaget vid Liesna 1708
och hade s. å. en lycklig träffning med ryssarna vid
öfvergången af Desnaströmmen. Fången med den öfriga
hären vid Pultava, fördes han till Moskva och tvangs
jämte sina olyckskamrater att gifva glans åt tsar
Peters triumftåg. Först efter tolf års fångenskap
återsåg han sitt fädernesland 1721, utnämndes 1722
till general, och blef på ett år, 1727, friherre,
fältmarskalk, öfverbefälhafvare för finska armén
samt öfverste och chef för Åbo läns regemente. Död i
Åbo d. 29 augusti 1734.

Gift 1696 med friherrinnan
Margareta Elisabet Maidel.


2. Stackelberg, Carl Adam, krigare. Född omkr. 1670
på ön Ösel; son af landtrådet och kommendanten på
samma ö Matthias Stackelberg (se ättöfversikten)
och Ingeborg Grubbe.

Efter att såsom yngling ha
ingått vid Lifgardet, utnämndes S. 1687 till fänrik
vid Österbottens regemente och hade redan avancerat
till öfverstlöjtnant för en bataljon värfvadt
infanteri, när han 1700 öfvergick med Carl XII till
Livland. Under fortgången af Carls fälttåg deltog
han i en mängd träffningar, fäktningar, fältslag och
belägringar och uppförde sig öfver allt som ovanligt
tapper krigare, hvarför konungen 1709 förordnade honom
till kommendant på Dünamünde skans. Redan 1703 hade
han blifvit utnämnd till öfverste för ett värfvadt
regemente, befordrades 1710 till generalmajor och
insattes 1712 till öfverkommendant i Stade, hvilken
fästning han likväl s. å. efter ett hjältemodigt
försvar måste uppgifva åt danskarna. Två år senare
utnämndes han till öfverste för Wismarska infanteriet
och upphöjdes till friherre, blef 1715 generallöjtnant
och förordnades 1719 till guvernör på Ösel, hvilket
ämbete han till följd af ryssarnas infall likväl
ej kom att tillträda. Sedan han 1723 tagit afsked
ur svenska krigstjänsten, återvände han till sina
gods i Estland och afled där 1749.

Gift 1: med en
friherrinna Liwe, 2: med Hedvig Glodt von
Jürgensburg
; 3: med Ulrika Eleonora von
Albedyl
och 4: 1722 med grefvinnan Juliana
Kristina Bonde
.


3. Stackelberg, Wolter Reinhold, krigare. Född i
Livland d. 20 oktober 1705; son till S. 1.

Innan han ännu fyllt sexton år, erhöll S. fullmakt såsom
fänrik vid lifregementet i Hessen och blef kapten
vid samma kår 1733. När Stanislaus vid denna tid
sökte återvinna Polens krona och utskickade jämväl i
Sverige sökte värfva anhängare för hans sak, begaf sig
S. i spetsen för hundra unga svenska officerare till
Polen, där han genast utnämndes till pretendentens
generaladjutant. Kort därefter blef han jämte sin
herre instängd i Danzig af ryssarna och lyckades
med möda rädda sig, innan staden föll i fiendens
händer. Återkommen till Sverige, utnämndes han till
korpral vid lifdrabantkåren 1735 och blef sedermera
efter hvartannat: öfverste i armén 1747, öfverste
vid adelsfanan 1750,
generalmajor 1759 samt upphöjdes 1763 till grefve,
befordrades 1766 till generallöjtnant och slutligen
1773 till general.

Död på sin egendom Malma i Södermanland d. 29 okt. 1801.

Gift 1: 1737 med
grefvinnan Kristina Beata Taube och 2: 1756 med
friherrinnan Ulrika Eleonora Ridderstolpe.


4. Stackelberg, Berndt Oskar, militär,
riksdagsman, vitter författare. Född i
Helsingborg d. 12 dec. 1824; sonsons sonson till
S. 1. Föräldrar: landshöfdingen, frih. Göran
Berndt Magnus Stackelberg
och Charlotta Octavia
Maria Lovisa Lind till Hageby
.

Efter att ha genomgått krigsskolan, utnämndes S. 1845
till sekundlöjtnant vid flottan, där han 1853
befordrades till premiärlöjtnant och 1858 till
kaptenlöjtnant, efter att ett par år tjänstgjort å
handelsfartyg. 1866 utnämnd till öfverstlöjtnant vid
skärgårdsartilleriet, tjänstgjorde han 1869–74 som
chef för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition
och som ledamot i förvaltningen af sjöärendena 1875–77.
1873 befordrades han till kommendörkapten, 1878
till kommendör, 1882 till chef för marinförvaltningens
militära afdelning och till ledamot af krigshofrätten,
1883 till chef för marinförvaltningen och 1886 till
kontreamiral. Tillika togs S. i anspråk för arbetet
i en mängd militära kommittéer, såsom i den af 1874
för sjöförsvarets ordnande på grundval af allmän
värnplikt, i 1879 års kommitté för uppgörande
af förslag till fartygstyper och i 1880–82 års
stora sjöförsvarskommitté.

S. var äfven lifligt
intresserad af allmänna värf och deltog vid flera
riksdagar under ståndsrepresentationens tid i
riddarhusets förhandlingar samt valdes 1865 till
statsrevisor, hvartill han ånyo kallades af Första
kammaren 1878. Under riksdagarna 1879–87 företrädde
han hufvudstaden i Andra kammaren, där han förvärfvade
allmän aktning för det utmärkta, från allt partisinne
fria, sätt hvarpå han häfdade sina moderat-frisinnade
åsikter. Särskildt låg honom utvidgade rättigheter
för kvinnan varmt om hjärtat, och han verkade i
denna riktning äfven som ordf. i »Föreningen för
gift kvinnas äganderätt» och genom sin dikt Träkol af
Olof Stig 1870. Vid 1883 års riksdag tillhörde han
försvarsutskottet. Af Stockholms stadsfullmäktige var
han 1883–88 en intresserad medlem. Under sin sista
tid plågad af sjuklighet, afled S., som 1887 tog
afsked ur krigstjänsten, i närheten af Södertälje
d. 4 sept. 1888, ogift. Han var sedan 1875 led. af
Krigsvetenskapsakademien.

Ogift.


Stadling, Jonas Jonsson, journalist, författare.
Född i Myssjö socken i Jämtland d. 12
nov. 1847. Föräldrar: hemmansägaren Jon Jönsson
och Hedvig Stadling.

S. genomgick Betelseminariet i
Stockholm 1869–73, studerade i Uppsala 1875–76,
i Genève och Manchester 1876–78, och företog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free