- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:556

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Styffe, Carl Gustaf - 2. Styffe, Knut - Ståhl, Magnus Laurentius - 1. Stål, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjenstemän vid landtregeringen i Sverige och Finnland</i>
1852, Samling af instructioner rörande den civila
förvaltningen i Sverige och Finnland
I. 1856, Bidrag
till Skandinaviens historia ur utländska arkiver

1859–84, Konung Gustaf II Adolfs skrifter 1861,
Framställning af de så kallade grundregalernas
uppkomst och tillämpning i Sverige intill slutet
af 16:de årh., med anledning af den uppdiktade
berättelsen om ett riksdagsbeslut på Helgeandsholmen
år 1282
i Vitt.-, hist.- och ant.-akademiens
Handl. 1864, Skandinavien under unionstiden. Ett
bidrag till den historiska geografien
1867, Bidrag
till den katolska hierarkiens historia i Sverige
1463–1515
, o. s. v. På uppdrag af Vitt.-, hist.- och
ant.-akad. var S. i åtskilliga år sysselsatt
med förarbetena för utgifvandet af Rikskansleren
A. Oxenstiernas skrifter och brefvexling
, hvilket
stora urkundsverk sedermera publicerats efter hans
plan och under hans ledning. Själf har han däraf
utgifvit åtskilliga band.

Ogift.


2. Styffe, Knut,
bergsvetenskapsman, teknolog. Född d. 13 jan. 1824 på
Karlsfors nu nedlagda alunbruk i Bergs
församling i Västergötland; den föregåendes bror.

I Uppsala, där S. blef student 1841,
aflade han hofrättsexamen 1843 och bergsexamen
1847 samt inskrefs samma år som auskultant i
bergskollegium. Sedan han därefter genomgått
bergsskolan i Falun, anställdes han 1848 som
bergsfiskal vid Sala silfververk, hvilken tjänst han
förestod till 1852, då han flyttade till Stockholm
för att mottaga kemielaboratorsbefattningen vid
Teknologiska institutet. Denna plats innehade
han till i febr. 1856, då han förordnades till
öfverdirektör och institutets föreståndare, hvilken
post han lämnade 1890. Kort efter den sistnämnda
utnämningen erbjöds honom af Järnkontoret att blifva
chef för dess tekniska tjänstemannastat, hvilket
förtroendeuppdrag han likväl afböjde. Såsom
föreståndare för Teknol. institutet, blef en af
hans första omsorger att skaffa detsamma, som då var
inrymdt i Landtbruksakademiens n. v. hus vid Mäster
Samuelsgatan, en ändamålsenligare och rymligare
lokal. Denna blef dock först färdig 1863 och vardt
liksom den 1869 öppnade Bergsskolan utförd efter hans
utkast. Tid efter annan var han dels ordförande,
dels ledamot, i en mängd af k. m:t nedsatta
kommittéer, såsom i kommittén för utarbetandet af
författningar om passagerareångfartyg, om beskattning
af hvitbetssockertillverkningen, för utrönandet af
svenskt järns lämplighet till järnvägsmateriel samt
de 1876 och 1888 tillsatta tullkommittéerna. Bland de
många utländska resor, han i tekniskt ändamål företog,
har han lämnat utförliga berättelser i Järnkontorets
annaler för sina resor 1855, 1862 och 1867, hvilka
år han jämväl besökte de vid samma tid anordnade
världsutställningarna och var vid de två sistnämnda,
i London och Paris, liksom i Paris 1878, juryman. För
öfrigt deltog han alltsedan 1856 i redaktionen af
Jernkontorets annaler, där bland
hans många uppsatser särskildt torde böra nämnas
en, på grund af mångåriga försök utarbetad och
år 1866 tryckt afhandling om Jerns och ståls
elasticitet, tänjbarhet och absoluta styrka
,
hvilken blifvit öfversatt på engelska och
tyska språken. Sedan majoritetens röster på
grund af formfel förkastats, ingick S. som den
protektionistiska minoritetens kandidat som ledamot
af Andra kammaren 1888–90. Led. af Landtbruks-akad.,
Vetenskapsakad. m. fl. vetenskapliga samfund. Erhöll
för vetenskapliga förtjänster Järnkontorets stora
guldmedalj. Död i Stockholm d. 3 febr. 1898.

Gift 1874 med Amalia Ekström.


Ståhl, Magnus Laurentius,
universitetslärare, biografisk författare. Född d. 14
aug. 1761 i N. Vram i Skåne, där fadern Laurentius
Ståhl
var prost och kyrkoherde; modern Kristina
Maria Darin
.

Vid sjutton års ålder student i Lund,
promoverades S. 1784 till fil. doktor och anställdes
följande året vid Lunds universitet såsom docent
i svensk vitterhet och latinsk vältalighet. Han
lämnade dock efter två år den akademiska banan
för att mottaga rektoratet i Ystad, hvarifrån
han 1792 förflyttades till samma beställning i
Kristianstad. Efter trettiotvå års tjänstgöring vid
skolverket erhöll han 1818 beständig tjänstledighet,
erhöll 1823 professorstitel, utnämndes 1828 till
ordenshistoriograf samt mottog vid promotionen i Lund
1835 jubelkransen. Död i Kristianstad d. 13 april 1843.

Utmärkt såsom lärare, ägnade han stort nit åt
de läroverk, som voro ställda under hans vård. På sina
lediga stunder sysselsatte han sig förnämligast med
forskningar i svenska lärdoms- och personalhistorien
samt har på detta område utgifvit flere skrifter,
såsom: Matrikel öfver ordinarie tjenstemän vid
församlingarna och läroverken i Sverige
, 2 del. 1810,
Biographiske underrättelser om professorer vid kongl
universitetet i Lund, ifrån dess inrättning till
närvarande tid
1834, m. m.

Ogift.


1. Stål Carl,
ingenjörofficer, författare. Född i
Stockholm d. 7 nov. 1803. Föräldrar: kamreraren
Samuel Stål och <i>Brita Kristina Nordling.

Efter att ha genomgått krigsakademien och 1821
utnämnts till underlöjtnant vid ingenjörkårens
fortifikationsbrigad, tjänstgjorde S. under de följande
sex åren dels vid chefsexpeditionen i Stockholm, dels vid
fästningsbyggnaden å Vanäs (Karlsborg) och andra
fästningsorter, aflade 1827 den för ingenjörsofficerare
fastställda examen, förordnades det följande året till
informationsofficer vid Karlberg och 1833 jämväl till
lärare vid högre artilleriläroverket å Marieberg, hvilka
befattningar han innehade, den förra till 1849 och den
senare till 1854. Jämte utöfningen af sitt dubbla lärarekall
tjänstgjorde han vid kåren samt fullgjorde jämväl
åtskilliga andra uppdrag. 1837 åtföljde han fregatten
Josephine på dess expedition till Medelhafvet,
fortsatte från Triest resan landvägen genom flera
af kontinentens stater samt återkom på hösten 1838
till fäderneslandet, hvarefter han till chefen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free