- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:557

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Stål, Carl - 2. Stål, Carl - Stålarm, Arvid Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för ingenjörskåren afgaf berättelse öfver de beresta
ländernas ingenjör- och befästningsväsen. Förordnad
1839 till major vid krigsakademien samt några
år senare till styresman för undervisningen i
läroverkets öfre afdelning, vinnlade han sig om
införande af en bättre ordning och disciplin bland
kadetterna samt om de praktiska militäröfningarnas
och den teoretiska undervisningens ordnande på ett
ändamålsenligare sätt, än dittills ägt rum. På Oscar
I:s under hand gifna befallning utarbetade han 1845
förslag till förändrad organisation af krigsakademien,
grundad därpå att läroverket blefve hufvudsakligen
en tillämpningsskola, hvars genomgående skulle
fordras till vinnande af första officersgraden. 1848
befordrad till major, 1849 till öfverstlöjtnant
och 1858 till öfverste vid ingenjörkåren, var han
oafbrutet i tjänstgöring vid denna kår samt tillika
militärledamot å krigskollegiets (arméförvaltningens)
fortifikationsdepartement, till dess han 1868 lämnade
den militära banan. Jämte sina egentliga tjänstebestyr
hade S. sig anförtrodda flerfaldiga andra uppdrag,
såsom att vara ledamot och ordförande i åtskilliga
för militära frågor tillsatta kommittéer, att 1861–68
vara ledamot af krigshofrätten, 1850–60 ledamot
i direktionen öfver Allmänna barnhuset, 1859–68
ordförande i slöjdföreningen; 1866 blef han dess
hedersledamot. Ledamot af Krigsvetenskapsakad. och
1876 hedersled. af Landtbruksakad. Död i Stockholm
d. 5 jan. 1884.

S. har från trycket utgifvit:
Utkast till lärobok i byggnadskonsten
1834, Lärobok i topografien för linieofficerare
1835, Föreläsningar i fästningsläran
och fästningskriget
1839–41, Något om
fästningar. För medborgare af alla stånd
1845,
Om undervisningsverket vid K. krigsakademien samt
om den allmänna skolundervisningen
1848, samt
flera i Krigsvet.-akademiens handlingar införda
uppsatser, årsberättelser och minnesteckningar.

Gift 1832 med Carolina Gustafva Palmstedt.


2. Stål, Carl,
entomolog. Född å Karlbergs slott d. 21 mars 1833;
den föregåendes son.

Efter idkade elementära studier vid Klara
skola och Nya elementarskolan i
Stockholm, blef S. student i Uppsala 1853 och
aflade 1857 med.-fil. kand.-examen, hvarefter
han under ett år studerade anatomi och fysiologi vid
Karolinska institutet. På grund af sin svaga hälsa
öfvergaf S. de medicinska studierna och ägnade sig åt
entomologiska studier. Han företog flere utländska
studieresor och promoverades 1859 i Jena till
fil. doktor. Samma år anställdes S. i Stockholm såsom
biträde vid naturhistoriska riksmuseets entomologiska
afdelning och kallades 1867 af Vetenskapsakademien
till intendent vid samma afdelning, med namn, heder
och värdighet af professor.

Vid tillträdet af sin
befattning vid riksmuseum öfverlämnade han såsom
gåfva till nämnda institution sina enskilda rika
entomologiska samlingar och bragte för öfrigt museets
entomologirika afdelning i ett rikhaltigt skick.
Genom uppdrag att bearbeta vissa delar af de af den
berömde Afrikaresanden J. A. Wahlberg i Kafferlandet
sammanbragta samlingar, föranleddes S. tidigt att
ägna vidlyftiga studier åt ett par af de dittills mest
försummade och minst utredda insektordningar i deras
helhet, nämligen Hemiptera och Orthoptera. Härvid
ägnade han synnerligen stor uppmärksamhet å dessa
insekters i allmänhet mycket svåra systematik, och
de grundsatser, han framställt, följdes sedermera
allmänt.

Led. af Vet.-akad. 1869, hedersled.
af Société entomologique de Belgique s. å. samt
medlem af en mängd andra vetenskapliga samfund i
Sverige och utlandet.

Förutom en mängd smärre
uppsatser i Öfvers. af Vet.-akad. förh., Bihang
till Vet.-akad. handl. och åtskilliga utländska
tidskrifter, har S. författat följande vidlyftigare
arbeten: Bidrag till Rio Janeirotraktens
hemipterfauna
1860–62, Hemiptera Fabriciana
1868–69, Enumeratio hemipterorum 1870–76 alla
i Vet.-akad. handlingar, Monographie des Chrysomélides
de l’Amerique
1862–65 i Nov. Act. Reg. Societ.
Scient. Ups. – och särskildt utgifna: Hemiptera
Africana
1864–66, Om Colorado-skalbaggen
1875, m. m. Död d. 13 juni 1878 i Stockholm.

Gift 1872 med Jenny Margareta Wall.


Stålarm, Arvid Eriksson,
krigare, politiskt offer. Född omkr. 1549. Föräldrar:
riksrådet Erik Arvidsson Stålarm och
Beata Grabbe.

1571 omtalas S. som ryttmästare öfver en fana finska
ryttare, nämnes 1583 såsom häradshöfding i Nyslotts län och
förordnades 1584 till Klas Flemings underbefälhafvare
vid finska flottan. Sedan han 1590 blifvit utsedd
att vara »öfverste för alla finska knektar» och
1592 insatt till ståthållare på Narva, där han i
fem år höll slottet och besättningen i stånd i trots
af nöd och ryska faror, förordnades han efter Klas
Flemings död 1597 att vara ståthållare på Åbo slott
och öfverbefälhafvare för så väl finska landthären,
som den i Finland stationerade flottan. Hertig Carl
gjorde flera försök att vinna honom för sina planer,
men, långt ifrån att låta sig lockas af hertigens
löften, visade S. konung Sigismund en orubblig
trohet och hertigen lika oförbehållsamt sitt hat. Två
gånger försvarade han med käckhet Åbo mot Carl och
båda gångerna dömdes han efter stadens eröfring
till döden, men erhöll nåd på afrättsplatsen. Vid
riksdagen i Linköping befann han sig ånyo bland de
lifdömde men återfördes i fängelse, sedan han åsett
de öfrigas afrättning. Han hölls därefter fången
på Gripsholm till 1602, då han på finska adelns
förböner återfick friheten och förordnades till
lagman i Karelen och krigsöfverste i Finland. Icke
långt därefter anförtroddes honom ett högt befäl
i Livland, men då han 1604 företagit en misslyckad
stormning mot Wittenstein, blef han åter 1605 ställd
till ansvar och dömd till döden. Han utleddes, men
blef från afrättsplatsen återförd i fängelse. Detta
var femte gången, som Carl med honom anställde detta
grymma skådespel. Den fordom hurtige och glade S. var
nu genom olyckor och det långa fängelset alldeles
förändrad. Sjukdomar, ådragna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free