Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Swartz, Jacob Erik - 4. Swartz, Johan Gustaf - 5. Swartz, Edvard Mauritz - Svebelius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angelägenheter trädde S. värdigt i sin faders fotspår. Från
början af 1850-talet den egentlige ledaren
af Norrköpings utveckling, tillhörde han från
institutionens begynnelse dess stadsfullmäktige, under
en följd af år som vice ordf. och representerade
1863–71 staden i länets landsting. 1856 valdes
han till Norrköpings representant i borgarståndet,
hvilket förtroende sedermera förnyades vid 1859–60
och 1862–63 års riksdagar, och tillhörde han Andra
kammaren den första treårsperioden 1867–69. Till sin
åskådning liberal och frihandelsvänlig, var han vid
alla af honom bevistade riksdagar, utom den första,
medlem af bevillningsutskottet. 1858–59 deltog han
i den kommittés arbete, som tillsatts för uppgörande
af grunder till en ny bevillningsförordning. Död i
Norrköping d. 24 april 1881.
Gift 1855 med Carolina Elisabet (Betty) Forsgrén.
Sonen Carl Johan Gustaf,
född i Norrköping d. 5 juni 1858, student i Bonn 1877
och i Uppsala 1879, fortsätter faderns affär och har
från 1900 representerat Norrköping i Första kammaren,
där han tillhör den frihandelsvänliga och politiskt
moderata fraktionen.
Gift 1886 med Dagmar Lundström.
4. Swartz, Johan Gustaf,
landthushållare, kommunalman. Född i Norrköping
d. 7 jan. 1819; den föreg. bror.
Student i Uppsala 1833,
arbetade S. på faderns kontor 1834–35, hvarefter
han begaf sig till Antwerpen, där han var anställd
på köpmanskontor till 1839. Under sommarmånaderna
s. å. studerade han landtbruk i Skottland. Hemkommen
bedref han i flera år egen tobaksfabrik i Norrköping
och arrenderade faderns egendom Herstaberg från
1842 till dennes död 1853, då han ärfde den stora
egendomen Hofgården invid Omberg. Här anställde han
experiment inom landthushållningens skilda områden
och ett af de mera uppmärksammade resultaten var
den s. k. Swartzska ismetoden, som, uppfunnen
1863, gjort hans namn bekant äfven å utländsk
botten och väsentligen bidragit till den svenska
mejerihandteringens höjande. Samtidigt bedref han
kvarnrörelse i Norrköping, där han med kraft och
intresse deltog i det kommunala lifvet, bl. a. som
stadsfullmäktiges förste ordf. 1863–81. Led. af länets
hushållningssällskaps förvaltningsutskott sedan 1852,
var han 1873–79 dess vice ordf., hvilken funktion
han äfven upprepade gånger beklädde i Östergötlands
läns landsting, som han tillhörde 1863–77. Under
sina sista år, då han försålt Hofgården, drog han
sig tillbaks från offentliga bestyr, ägnande sig
åt författarskap i landtbruk och skolfrågor. 1872
hedersledamot af Landtbruksakademien och 1874 ledamot
af Vetenskapsakademien, afböjde S., liksom före honom
fader och äldre bror, hvarje ordensutmärkelse. Han
åtnjöt allmänt erkännande som en god och upplyst
medborgare, en ädel man och en för nödställda likar
städse varmt ömmande natur. Död barnlös i Norrköping
d. 1 dec. 1885.
Gift 1854 med Carolina Sofia Lovisa Hülphers.
5. Swartz, Edvard Mauritz,
skådespelare. Född i Stockholm d. 15 febr. 1826; sonson
till S. 1 och son af revisorn i kammarrätten Olof Carl
Swartz och Maria Jakobina Eleonora Lemon.
Vid tretton års ålder
intogs S. såsom elev vid K. teatern i Stockholm, där
han efter hand fick uppträda i några mindre betydande
roller. Dessa voro dock ej ägnade att inge hvarken
honom själf eller andra förhoppningar om någon lysande
framtid för honom inom teatervärlden. Han lämnade
emellertid K. teatern 1845 och ingick vid Mindre
teatern, för att söka sin utbildning under Torsslows
ledning. Detta steg visade sig välbetänkt och blef
snart afgörande för hela hans framtid. Utom det att
han här hade att stödja sig vid Torsslows erfarna råd,
försattes han i en verksamhet, hvars mångsidiga art
hälsosamt pröfvade den framåtskridande konstnärens
krafter. Särskildt lärde han sig fatta Shakspeares
snille, och tolkningen af dennes lifskraftiga,
dramatiska gestalter blef ock sedan hans lifs
uppgift. Efter att under loppet af åtta år ha med
stigande framgång uppträdt på Mindre teatern i mer
än två hundra olika roller, återvände S. 1853 till
K. scenen, där han i nov. s. å. debuterade i Hamlet,
hvilken roll efter hand allt mer utarbetades af
S. och blef hans förnämsta uppgift. Af öfriga viktiga
roller, i hvilka S. uppträdde, kunna nämnas: Rochester
i »Jane Eyre», Miremont i »Kotteriet», Prins
Magnus i »Brödraskulden», Kung Valdemar i »Ung
Hanses dotter», Caligula i »Fäktaren från Ravenna»,
Gustaf Vasa i »Dagen gryr», Gustaf III i »Ett
år under Gustaf III:s regering», Kung Birger i
»Folkungalek», Konung Erik i »Marsk Stigs döttrar»,
samt Struensee, Daniel Hjort,
Richard II, Sten Sture d. y., Egmont, Jago, Timon
af Athen, Sardanapalus, Fiesko, Tartuffe, Leontes
o. s. v. Den 15 febr. 1876, på S:s femtiondeförsta
födelsedag, öfverlämnade Svenska akademien med
erkännande af hans värde såsom dramatisk konstnär,
till honom sin mindre prismedalj, på samma gång en del
beundrare i en för honom anordnad fest bragte honom
sin hyllning. S. blef genom lifstidsengagemang fäst
vid k. scenen, men måste till följd af sjuklighet
draga sig tillbaka 1881. Död i Stockholm d. 14
dec. 1897.
S. var en synnerligen kultiverad artist,
ytterst fin i sitt uppträdande och framställde
lefvande, noggrannt genomtänkta gestalter, präglade
af höghet och nobless.
Gift 1854 med Rosa Alfonsina
Clémence Fehrnström, född d. 15 febr. 1835, anställd
vid K. teatern 1853–89. Bland af fru S. utförda
roller må nämnas, titelrollen i Drottning Filippa,
Drottningen i »Richard II», Ophelia i »Hamlet»,
Regissa i »Sven Dyrings hus», Jessika i
»Köpmannen i Venedig», Fru Stockman i »En
folkefiende», Fru Linde i »Ett dockhem», Fröken
Bernick i »Samhällets pelare».
Svebilius, Olof,
ärkebiskop. Född på Råby gård i Ljungby socken,
nära Kalmar, d. 1 jan. 1624. Föräldrar:
häradsfogden Göran Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
