- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:569

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svebelius, Olof - Svedberg, Jesper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Ingeborg Larsdotter.

S. studerade 1638 i Uppsala, två år senare i Königsberg
och därefter ånyo i Uppsala, där han blef fil. magister
1649. Antagen till lärare för grefvarna Nils
och Claes Gyllenstierna, gjorde han med dem en
vidlyftig resa genom Tyskland, Holland, England,
Frankrike och Italien 1651–56, då han utnämndes
till rektor i Kalmar. Två år därefter, sedan han
antagit prästerlig ordination, befordrades han
till teologie lektor och slottspredikant i Kalmar,
hvarifrån han 1663 förflyttades såsom kyrkoherde till
sin fädernesocken Ljungby. Här, i landtligt lugn och
i umgänge med en församling, som han från barndomen
kände, fann S. sig så väl, att han, då han 1666
kallades till teologie professor i Lund, undanbad sig
detta ämbete. Han måste dock ett par år senare lämna
sin landtliga fristad, då han 1668 erhöll kallelse
att vara ord. hofpredikant, hvarefter han 1671
förordnades till öfverhofpredikant och konungens
biktfader samt utnämndes till pastor primarius i
Stockholms storkyrkoförsamling. Efter att 1675 ha
erhållit teologie doktorsvärdigheten, befordrades
S. 1678 till biskop i Linköping men lämnade 1681
detta ämbete såsom utnämnd ärkebiskop och prokansler
för Uppsala universitet. Död i Uppsala d. 29 juli 1700.

S:s befordringar och utmärkelser datera
sig från det han beredde Carl XI till hans första
nattvardsgång 1670, hvarefter han af Carl omfattades
med ett synnerligt förtroende. Det anförtroddes åt
honom bl. a. att besörja en förbättrad bibelupplaga,
och på konungens befallning blefvo kyrkoordningen,
handboken och psalmboken öfversedda, under det S. var
ärkebiskop. Det märkligaste af hans egna arbeten är
utan tvifvel hans Enfaldig förklaring öfver dr. Martin
Lutheri lilla cateches
1689, ett arbete, som gjort
hans namn bekant i det anspråkslösaste hem och de
aflägsnaste landsdelar. S. spelade äfven en stor roll
i det politiska lifvet och var prästeståndets talman
vid alla riksdagar 1682–1697. Han var en synnerligen
vördnadsvärd personlighet.

Gift 1658 med Elisabet Gyllenadler, en dotter
till biskop Enander i Linköping. S:ii barn blefvo,
såsom ättlingar af en ärkebiskop, enligt tidens bruk
förlänade med adlig värdighet, under namnet Adlerberg.


Svedberg, Jesper,
ärkebiskop, språkforskare, psalmist. Född d. 28
aug. 1653 på gården Sveden nära Falun. Föräldrar:
bergsmannen Daniel Isaksson och Anna
Pedersdotter Bullernæsia
.

Sedan sonen genomgått Falu skola,
skickades han 1666 till Uppsala men flyttades
därifrån 1669 till det nyinrättade universitetet
i Lund, där han hade en släkting, professorn i
österländska språk Petrus Holm, som åtog sig den
närmare ledningen af hans undervisning. Efter fem
års vistelse i Lund återvände han 1674 till Uppsala
och blef där 1682 promoverad till fil. magister. Året
därpå prästvigdes han och utnämndes 1684
till pastor vid Lifregementet till häst. Under
detta och följande år företog han en utrikes resa,
hvarunder han besökte England, Frankrike, Tyskland
och Holland. Efter hemkomsten tillträdde han sin
syssla vid Lifregementet och utvecklade här bland
det okunniga manskapet en kraftig och varm nitälskan
för dess höjande i boklig och sedlig upplysning. Hans
nästa prästerliga befattning blef som kyrkoherde
i Vingåker, hvartill han utnämndes 1690, men dit
han flyttade först 1692. På denna plats fick han
likväl icke stanna länge, emedan han efter sex
veckors vistelse där befordrades till teologie
professor i Uppsala, där han 1694 blef förste
teologie professor och domprost. S. blef också
1692 universitetets rektor. Såsom akademisk lärare
utvecklade han ett outtröttligt nit och förvärfvade
sig i hög grad de studerandes tillgifvenhet. Jämte
sin befattning vid universitetet innehade han sedan
1696 det viktiga uppdraget att såsom styresman vaka
öfver de svenska församlingarna i Amerika, förse
dem med lämpliga församlingslärare o. s. v. 1702
kallades och utnämndes han till biskop i Skara,
promoverades till teol. doktor i Uppsala 1705 samt
valdes att, jämte sitt förut innehafvande biskopliga
ämbete, hafva uppsikt öfver den svenska församlingen
i London. Efter en i alla afseenden gagnande och
ärorik lefnad afsomnade han på biskopsgården Brunsbo
vid Skara d. 26 juli 1735.

Jesper S. var en man
med stora egenskaper och förtjänster. Som rektor i
Uppsala lyckades han bilägga de häftiga striderna
mellan de olika filosofiska skolorna, liksom,
tack vare honom, ett ädlare studentlif uppkom. I
hela sitt förhållande, i vandel och lära, var han
en värdig föresyn för andra. Hans varmt troende
sinne kunde likväl ej alldeles frigöra sig från
samtidens öfvertro, och ej sällan hördes han i sina
predikningar anföra berättelser om andesyner och
ännu lefvande personers profetiska förutsägelser med
en värme i ton, som vittnade om den innerligaste
öfvertygelse. I själfva verket var han i sin
uppfattning af det öfversinnliga en föregångare
för sin son, den ryktbare Emanuel Svedenborg, och
dennes lära om andevärldens hemligheter samt det nya
himmelska Jerusalem. Detta hindrade honom likväl ej
att med kraft och ifver deltaga i de många åtgärder,
genom hvilka svenska kyrkan på sin tid så att säga
nyskapades. S. utverkade hos konungen, att en
kommission tillsattes d. 8 juli
1691, bestående af tre fackmän, bland
dem S. själf, under E. Benzelius’ ledning, för
ombesörjandet af en bibelrevision med grundtexten
som högsta norm. Han sparade här hvarken möda
eller omkostnader och bidrog väsentligen till, att
hela arbetet var fullbordadt vid medlet af år
1692. Den nya bibelupplagans utgifvande mötte
dock oförmodade hinder och ett motstånd, som djupt
smärtade S. Föga hugneligare blef utgången af
hans bemödanden att skaffa den svenska församlingen
en ny psalmbok, i det att den, han själf utarbetat,
skarpt klandrades af en del biskopar, hvilket hade
till följd att hans psalmboksförslag indrogs och
ådrog honom en förlust af 30,000 d:r kmt.

Bland mål, dem han med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:11:22 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free