- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:587

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tannström, Nils Mårten af - Taraval, Guillaume Thomas (Raphael) - Taube - 1. Taube, Gustaf Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tannström, Nils Mårten af,
lärd. Född på Frösön i Jämtland d. 1 dec. 1777. Föräldrar:
regementsväbeln vid Jämtlands regemente
Mårten Tannström och Ingeborg Holm.

Efter idkade elementarstudier i Frösö skola
och Hernösands gymnasium blef T. student i Uppsala
1794 och erhöll lagerkransen vid promotionen därstädes
1803. Kort därefter antogs han till informator för
svenske ambassadörens i S:t Petersburg, grefve von
Stedingks, barn, i hvilken befattning han fortfor
att verka till 1812, då han anställdes såsom
lärare för dåvarande hertigen af Södermanland,
vid hvilket tillfälle han undfick professors namn,
heder och värdighet, hvarpå 1815 följde titeln af
kansliråd. Adlad 1817 med namnet af Tannström,
utnämndes han 1829 till kanslersekreterare vid
Lunds universitet och bibehöll denna befattning
till sin död, i Stockholm, d. 27 maj 1842.

I besittning af mycken lärdom, hvilken han dock icke
gjort fruktbärande såsom vetenskaplig författare,
inkallades han efter hvartannat till ledamot af
Vet.-akad., af Vitt.-, hist.- och ant.-akad.,
af K. samf. för utg. af skrifter rörande
Skand. hist. m. m.

Ogift.


Taraval, Guillaume Thomas (Raphael),
målare. Född i Paris d. 21 dec. 1701. Föräldrar:
målaremästaren François Taraval och
Catherine Masson.

T. erhöll sin utbildning under ledning af Cl. Audran
och nämnes så tidigt som 1727 »peintre» (målare-konstnär):
Hans anseende var redan då så stort, att han 1732 af
hofintendenten Hårleman kontraktsmässigt antogs med ganska
högt arvode såsom konstmålare vid slottsbyggnaden i
Stockholm, dit han anlände i juli s. å. Icke få
äro de konstnärliga utsmyckningar i kungl. slottet,
som förskrifva sig från hans hand. Tillsammans med
dekorationsmålaren Deslaviers utförde han 1734–35
plafonderna i »Röda salongen» och »Gröna salongen»
samt fönsternischerna i den förra. Äfven åtskilliga
andra plafonder och dörrstycken äro af honom målade,
hvarjämte han lämnat utkastet till plafonden i
slottskapellet. Då emellertid döden hindrade honom att
utföra sistnämnda målning, blef densamma fullbordad
af hans lärjunge Johan Pasch. Af Tessin erhöll han
jämväl i uppdrag att meddela undervisning i en af
Tessin inrättad ritskola, hvilken 1735 utvidgades
och förändrades till »K. ritareakademien» – något,
som till icke oväsentlig del skall hafva varit T:s
förtjänst. – Slottsdekoreringen förblef dock alltid
hans hufvudsak, och han sysselsattes härmed ända till
sin död, i Stockholm, i början af april 1750.

Om T.s konstverksamhet yttrar en kännare och konstkritiker:
»Hans konst äger alla de utmärkande egenskaperna hos
rococon, klar och liflig färg, lekande komposition,
men ej sällan brist på djup och känsla samt ett
stundom framträdande vårdslösande af teckningens
riktighet och ädelhet.»

Som han mest sysselsatte sig med rumsdekorationer,
äro andra arbeten af honom tämligen
sällsynta. Dock äger man af hans hand några
altartaflor, ett och annat genrestycke och några
porträtt. Bland altartaflorna må nämnas Kristus
i örtagården
(för Änkhuskyrkan i Stockholm) samt
Kristus på korset, skänkt 1733 till Kimstads kyrka
i Östergötland. Äfven har han efterlämnat prof
på en ganska framstående förmåga såsom djur- och
stillebensmålare. En tafla i hithörande konstart, Död
fågel och jaktredskap
, förskrifvande sig från 1744,
finnes i Nationalmuseum.

Gift 1727 med Marie Anne Françoise Guillemard.


Taube.
Släkten, som ursprungligen härstammar från
Westfalen, hade redan i förra hälften af 1200-talet
spridt sig till Livland, där medlemmar af densamma
befunno sig bland Svärdsriddarna. Svenskt adelskap
tillföll under 1600-talet flera medlemmar. Till
friherre med Carlöö i Österbotten som friherreskap
utnämndes 1652 öfversten för estländska adelsfanan
Berndt Taube, som sålunda blef stamfader för den
numer i Sverige utslocknade friherrliga ätten Taube
af Carlöö
. Den helt säkert, men på outredt sätt,
med Carlöö-ätten befryndade öfversten för livländska
adelsfanan, Edvard Taube af Odenkat, adlades 1668
och blef stamfader för adliga ätten Taube. Dessutom
härstammar från honom dels genom sonen Fredrik Evert,
som blef friherre 1692, friherrliga ätten Taube af
Odenkat, dels genom dennes son, Edvard Didrik – se
T. 2 – som upphöjdes i grefligt stånd 1734, grefliga
ätten Taube
(n:o 112). En annan greflig ätt Taube
(n:o 62) härstammar från generalguvernören i Narva,
Ingermanland och Kexholms län Jakob Johan Taube af
Kuddinge, i det hans son, Gustaf Adam – se T. 1 –
blef grefve 1719.


1. Taube, Gustaf Adam,
krigare, riksråd. Född d. 1 dec. 1673. Föräldrar:
generallöjtnanten, friherre Jakob Johan Taube
till Kuddinge och friherrinnan Maria Horn.

Såsom löjtnant vid öfverste Maur. Vellingks
regemente, hvartill T. blifvit utnämnd 1689, deltog
han i det pfalziska kriget. Han ingick nämligen
1693 såsom frivillig i den armé, sammansatt af
flera förbundna makters trupper, som hade att
kämpa mot fransmännen för att stäfja Ludvig XIV:s
eröfringslystnad. Återkommen till Sverige 1695, blef
han 1700 befordrad till generaladjutant af kavalleriet
i Livland. Han bevistade sedermera, i spetsen för ett
af honom värfvadt dragonregemente, till hvars öfverste
han utnämnts 1703, sachsiska och ryska krigen till
1709, då han i slaget vid Pultava måste lämna sig i
ryssarnas händer. Frigifven ur fångenskapen på sitt
hedersord, utnämndes han 1710 till generalmajor och
utmärkte sig för synnerlig tapperhet i slaget vid
Helsingborg s. å.

Interimschef för Östgöta kavalleri
1710–12 och befordrad till generallöjtnant 1711,
anförde han en del af svenska trupperna i Pommern
1712 samt förordnades till guvernör i Wismar 1713,
hvarjämte s. å. åt honom anförtroddes befälet öfver
den i Roslagen sammandragna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free