skildringar ur svenska folklifvet, hvilka hos folket funnit sin vidsträckta läsekrets, tillåter ej utrymmet, en del af dem må dock nämnas: Kung Oscar och skogvaktaren 1850, Blekingsflickan 1851, Vallgossen och inspektoren 1854, Tio pennritningar 1858, Riksdagsmannen eller äresjukan 1859, En firad flicka s. å., Ljus och skugga 1860, Kungens första kärlek s. å., Den blifvande bispen 1862, En fyndig bonde 1863, Svarta fröken s. å., Kärlekens skyddsenglar 1864, Ljungblomman 1865, Braskans marknadsresa 1866, Midsommarbruden s. å., Peter Jönssons lefnadsöden s. å., Lull-Tuve 1867, Flickan i Norrström s. å., En barndomsflamma 1868, En arbetares lefnadsöden 1869, Bland herrskap och bönder s. å., En ulf i fårakläder 1876 m. fl. Det bör dock anmärkas, att åtskilliga af dessa »pennritningar» knappt äro mer än möjligen till planen utförda af honom själf. Äfven var hans personliga medverkan ringa i fråga om den under hans namn utgifna samlingen Lefnadsteckningar öfver Sveriges mest utmärkte bönder, 42 h. 1851--55. Egentligen var det ock blott sitt namn han lånade åt tidningsföretaget »Medborgaren», senare »Svenska Medborgaren» 1870--75. T., som länge hade att kämpa med bekymmersamma ekonomiska förhållanden, erhöll 1880 af riksdagen en årlig pension af 1,200 kr. Död i Stockholm d. 9 mars 1883. Gift 1873 med Rosalie Boltzius. Thomson, Carl Gustaf, entomolog. Född i Mellan-Grefvie socken, Malmöhus län d. 13 okt. 1824. Föräldrar: landtbrukaren Johan Thomæson och Kerstin Andersdotter. Student i Lund 1843, vann T. den fil. graden 1850 och blef 1857 docent i zoologi vid därvarande universitet. Efter att hafva åtskilliga terminer förestått professuren i detta ämne, anställdes han 1862 såsom intendent vid entomologiska afdelningen af Lunds zoologiska museum och utnämndes två är därefter till adjunkt i entomologi. T., hvilken såsom stipendiat 1872 bereste kontinenten och flera andra gånger besökt utlandet för vetenskapliga studier, erbjöds 1877 föreståndarebefattningen vid entomologiska museet i Berlin men afböjde kallelsen. Frukterna af sina forskningar i sin specialvetenskap har han nedlagt i åtskilliga arbeten: Coleoptera Scandinaviæ, 10 bd, 1859--68, Skandinaviens insekter 1862, ny uppl. I, 1885, samt Skandinaviens Hymenoptera, 5 bd, 1871--78. En samling entomologiska afhandlingar innehålles i hans omfattande verk Opuscula entomologica, som började utgifvas 1869, och hvaraf 1897 det 22:a bandet utkom. I Vet.-akad. Handl. och Öfversigt förekomma äfven flera monografier om Skandinaviens och särskildt Sveriges insektsvärld. Vid bearbetningen af det under fregatten »Eugenies» världsomsegling samlade vetenskapliga material medverkade T. medelst afhandlingen Diptera, species novus etc, 1858. Död i Lund d. 20 sept. 1899. Thomson, Niklas Hans, bokförläggare, författare. Född d. 8 nov. 1793 i Malmö, där fadern, Hans Niklasson Thomson, gift med Anna Margareta Thomson, var handlande. Såsom tjuguårig yngling deltog T. i tyska kriget och återvände, sedan detta slutat, till sin födelsestad, där han öppnade en liten bokhandel. Efter någon tid begynte han utgifvandet af en tidning och grundade 1827 det bland landtbefolkningen i Skåne mycket spridda »Malmö Allehanda». 1830 inköpte han ett boktryckeri i hufvudstaden och utvecklade snart en efter då varande förhållanden rask förlagsverksamhet. Såsom utöfvare häraf kan han nästan sägas ha gjort sig ett namn i vår litteraturhistoria genom sina med omsorg skötta och på sin tid allmänt lästa romansamlingar Kabinettsbibliotek och Nya svenska Parnassen. I det förra begynte Emilie Carlén sin vittra verksamhet med den 1838 utgifna romanen Waldemar Klein, och så väl i Kabinettsbiblioteket som i Parnassen nedlade den tidens bästa författare, Almqvist, Blanche, Crustenstolpe, Kullberg, Mellin, Ridderstad, von Zeipel m. fl. sin pennas alster. Själf var T. ej alldeles främmande för romandiktningen. Utom flera öfversättninger, som han verkställde för sina romanbibliotek, har han anonymt i dem infört tvenne egna arbeten, Sjömanshustrun och Axel Rencrona. I början af 1850 upphörde han med sin verksamhet såsom förläggare i Stockholm, återflyttade till Malmö och afled där ogift d. 18 mars 1874. Efter hans död befanns, att han anslagit större delen af sin förmögenhet till en stiftelse i Malmö för pauvres honteux därstädes. Thorell, Hildegard Katarina, född Bergendal, målarinna. Född i Kroppa socken, Värmland, d. 22 maj 1850. Föräldrar: bruksägaren Filip Bergendal och Hildegard Wennerlund. Gift 1872 med auditören Oskar Reinhold Thorell. Efter att hafva studerat vid i Konstakademien, där hon gjorde sig bemärkt genom sina koloristiska anlag och sin kraftiga färgbehandling, begaf hon sig till Paris och fortsatte där sina studier under ledning af Bonnat och Gérôme. På 1880 års salong var hon representerad med ett damporträtt, som för det finkänsliga och eleganta utförandet väckte ganska mycket bifall. Det stannade i Göteborgs museum, under det att ett senare af fru T. utfördt porträtt 1891 inköptes af Nationalmuseum. »Återkommen till Stockholm, sökte sig fru T. fram i olika förfaringssätt, målade än med summarisk behandling i en djärf och effektfull teknik af liksom murade penseldrag -- »Små ljusalfer», en grupp af två flickor -- än i sträf och hård teknik, än på en gång bredt och lugnt, någon gång sprittande lifligt.» (Nordensvan). Ljusalfer var utställd i Stockholm 1882, i Paris 1883, och en porträttgenre, Före balen, framställande två unga flickor i baldräkt, i Göteborg 1891. Fru T. är sedan 1883 agré af Akademien för de fria konsterna.