- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:612

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomasson, Pehr - Thomson, Carl Gustaf - Thomson, Niklas Hans - Thorell, Hildegard Katarina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skildringar ur svenska folklifvet, hvilka hos folket
funnit sin vidsträckta läsekrets, tillåter ej
utrymmet, en del af dem må dock nämnas: Kung Oscar och
skogvaktaren
1850, Blekingsflickan 1851,
Vallgossen och inspektoren 1854, Tio
pennritningar
1858, Riksdagsmannen eller
äresjukan
1859, En firad flicka s. å., Ljus
och skugga
1860, Kungens första kärlek s. å.,
Den blifvande bispen 1862, En fyndig bonde
1863, Svarta fröken s. å., Kärlekens
skyddsenglar
1864, Ljungblomman 1865,
Braskans marknadsresa 1866, Midsommarbruden
s. å., Peter Jönssons lefnadsöden s. å.,
Lull-Tuve 1867, Flickan i Norrström s. å.,
En barndomsflamma 1868, En arbetares
lefnadsöden
1869, Bland herrskap och bönder
s. å., En ulf i fårakläder
1876 m. fl. Det bör dock anmärkas, att åtskilliga
af dessa »pennritningar» knappt äro mer än möjligen
till planen utförda af honom själf. Äfven var hans
personliga medverkan ringa i fråga om den under
hans namn utgifna samlingen Lefnadsteckningar
öfver Sveriges mest utmärkte bönder
, 42
h. 1851–55. Egentligen var det ock blott sitt namn
han lånade åt tidningsföretaget »Medborgaren», senare
»Svenska Medborgaren» 1870–75. T., som länge hade
att kämpa med bekymmersamma ekonomiska förhållanden,
erhöll 1880 af riksdagen en årlig pension af 1,200
kr. Död i Stockholm d. 9 mars 1883.

Gift 1873 med Rosalie Boltzius.


Thomson, Carl Gustaf,
entomolog. Född i Mellan-Grefvie
socken, Malmöhus län d. 13 okt. 1824.
Föräldrar: landtbrukaren Johan Thomæson
och Kerstin Andersdotter.

Student i Lund 1843, vann T. den
fil. graden 1850 och blef 1857 docent i zoologi vid
därvarande universitet. Efter att hafva åtskilliga
terminer förestått professuren i detta ämne,
anställdes han 1862 såsom intendent vid entomologiska
afdelningen af Lunds zoologiska museum och utnämndes
två är därefter till adjunkt i entomologi. T., hvilken
såsom stipendiat 1872 bereste kontinenten och flera
andra gånger besökt utlandet för vetenskapliga
studier, erbjöds 1877 föreståndarebefattningen
vid entomologiska museet i Berlin men afböjde
kallelsen. Frukterna af sina forskningar i
sin specialvetenskap har han nedlagt i åtskilliga
arbeten: Coleoptera Scandinaviæ, 10 bd, 1859–68,
Skandinaviens insekter 1862, ny uppl. I, 1885,
samt Skandinaviens Hymenoptera, 5 bd, 1871–78. En
samling entomologiska afhandlingar innehålles i
hans omfattande verk Opuscula entomologica, som
började utgifvas 1869, och hvaraf 1897 det 22:a
bandet utkom. I Vet.-akad. Handl. och Öfversigt
förekomma äfven flera monografier om Skandinaviens och
särskildt Sveriges insektsvärld. Vid bearbetningen
af det under fregatten »Eugenies» världsomsegling
samlade vetenskapliga material medverkade T. medelst
afhandlingen Diptera, species novus etc, 1858. Död
i Lund d. 20 sept. 1899.


Thomson, Niklas Hans,
bokförläggare, författare. Född
d. 8 nov. 1793 i Malmö, där fadern, Hans Niklasson
Thomson
, gift med Anna Margareta Thomson, var
handlande.

Såsom tjuguårig yngling deltog
T. i tyska kriget och återvände, sedan detta
slutat, till sin födelsestad, där han öppnade
en liten bokhandel. Efter någon tid begynte han
utgifvandet af en tidning och grundade 1827 det
bland landtbefolkningen i Skåne mycket spridda
»Malmö Allehanda». 1830 inköpte han ett boktryckeri
i hufvudstaden och utvecklade snart en efter då
varande förhållanden rask förlagsverksamhet. Såsom
utöfvare häraf kan han nästan sägas ha gjort sig ett
namn i vår litteraturhistoria genom sina med omsorg
skötta och på sin tid allmänt lästa romansamlingar
Kabinettsbibliotek och Nya svenska Parnassen.
I det förra begynte Emilie Carlén sin vittra verksamhet
med den 1838 utgifna romanen Waldemar Klein, och så
väl i Kabinettsbiblioteket som i Parnassen nedlade
den tidens bästa författare, Almqvist, Blanche,
Crustenstolpe, Kullberg, Mellin, Ridderstad,
von Zeipel m. fl. sin pennas alster.

Själf var T. ej alldeles främmande för romandiktningen.
Utom flera öfversättninger, som han verkställde för sina
romanbibliotek, har han anonymt i dem infört tvenne
egna arbeten, Sjömanshustrun och Axel Rencrona.

I början af 1850 upphörde han med sin verksamhet såsom
förläggare i Stockholm, återflyttade till Malmö
och afled där ogift d. 18 mars 1874. Efter hans
död befanns, att han anslagit större delen af sin
förmögenhet till en stiftelse i Malmö för pauvres
honteux därstädes.


Thorell, Hildegard Katarina, född Bergendal,
målarinna. Född i Kroppa socken, Värmland, d. 22 maj 1850.
Föräldrar: bruksägaren Filip Bergendal och
Hildegard Wennerlund. Gift 1872 med auditören
Oskar Reinhold Thorell.

Efter att hafva studerat vid i Konstakademien,
där hon gjorde sig bemärkt genom sina koloristiska
anlag och sin kraftiga färgbehandling, begaf hon
sig till Paris och fortsatte där sina studier under
ledning af Bonnat och Gérôme. På 1880 års salong var
hon representerad med ett damporträtt, som för det
finkänsliga och eleganta utförandet väckte ganska
mycket bifall. Det stannade i Göteborgs museum,
under det att ett senare af fru T. utfördt porträtt
1891 inköptes af Nationalmuseum. »Återkommen
till Stockholm, sökte sig fru T. fram i olika
förfaringssätt, målade än med summarisk behandling
i en djärf och effektfull teknik af liksom murade
penseldrag – »Små ljusalfer», en grupp af två flickor
– än i sträf och hård teknik, än på en gång
bredt och lugnt, någon gång sprittande lifligt.»
(Nordensvan). Ljusalfer var utställd i Stockholm
1882, i Paris 1883, och en porträttgenre, Före balen,
framställande två unga flickor i baldräkt, i Göteborg
1891. Fru T. är sedan 1883 agré af Akademien för de
fria konsterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free